Joggingskor och lastning

Ibland är det himla svårt att att välja vilken typ av inlägg jag skall göra, för i dag har jag gjort lite av varje. Dagen började med en liten sovmorgon. Martina matade hästarna så att jag kunde sova ända fram till 8.20 – skönt! När jag kom ner till stallet så låg kolikponnyn Picke ner, men när jag öppnade boxdörren så ställde han sig upp. Han markerade lite genom att kicka lite med bakbenet, så helt ok var han inte. (Jossan och Kerstin åkte inte från stallet förrän 00.30 i natt och då verkade Picke bättre.) Under tiden som jag fyllde på varmt vatten i hinken i hagen så lade han sig ner igen, men när jag hade släppt ut de andra så hade han ställt sig igen och väntade på sin tur att komma ut i hagen. Därefter visade han inga som helst tecken på kolik. Skönt att det släppte.

När hästarna var ute och frukosten avklarad så fixade jag lite inne innan jag drog på mig mina nya joggingskor och gav mig ut i terrängen för att komma till rätta med min kondition. Jag måtte ha västsveriges sämsta kondition! Jag inledde med en rask promenad för att mjuka upp muskler och leder (-visst låter det klokt?).  Därefter joggade jag en bit, tills dess att jag märkte att synfältet minskade och jag liksom blev lite dimmig i blicken, då promenerade jag en kort stund tills kroppen hade stabiliserat sig. Så höll jag på tills jag kom hem igen. Riktigt svettigt! Trots att jag bara var ute i drygt 20 minuter så var ansiktsfärgen nästan purpur och pulsen hög. Målsättningen är att jag skall klara reningsverket runt utan att promenera – undrar just hur lång tid det tar..? Efter stretchning och eftersvettning så väntade andra sysslor så som tvättstugan, städning mm.

Fram på eftermiddagen så var det dags för Mackans aktivering. Jag hade bestämt med Martina att vi skulle köra Mackan till ridhuset i Frillesås, dels för att jag skall dit och träna om ett par dagar, men dels också för att träna honom på att gå på trailern. I dag var han väldigt lugn när vi skulle lasta, men han ville inte gå på utan påtryckning. Påtryckningen innebar att vi bokstavligt talat drog honom på trailern med hjälp av en lina bakom. Inget tjafs, bara pang på. Allt som allt tog det kanske max 5 minuter. Min Jeep har varit på verkstaden i dag och fått drivknutarna bytta. Jättekul – 10 000 kr fattigare.. Problemet var bara det att när jag skulle åka iväg så började hela bilen låta väldigt konstigt och bromsen kändes märklig. Första tanken var att vända, men när vi körde lite snabbare så försvann lätet, så jag valde att forstätta färden mot ridhuset. 

I ridhuset låg det nytt spån och Mackan såg genast möjligheten att rulla sig. Martina ledde honom under tiden som jag fixade på mig stövlarna, och då lade ha sig ner i farten – med sadel och fleecetäcke. Jättemysigt, tyckte Mackan. Mindre mysigt, tyckte Martina. Hon fick upp honom utan att han hann rulla sig, men han hann ändå bli rejält spånig. Ridningen gick väl så där. Strax efter att jag hade suttit upp så kom ett gäng av ridskolans  hästar galopperande lösa utanför ridhuset. Väggarna är av plåt och Mackan hörde dem tydligt och blev jättespänd. Spänningen kvarstod hela ridpasset, men jag får se det som miljöträning in för kommande träningar. Jag skrittade en lång stund och därefter gjorde jag övergångar, serpentiner, halter mm. Det är så kul och jag ser fram emot kommande träningar för Marie Hammarberg. Jag tränade för henne med min förra häst, men med Mackan har jag ännu kommit igång med träningarna. Förhoppningsvis så kommer jag iväg så gott som varje onsdag från och med nu. 

Väl hemma från ridningen i Frillesås så väntade god mat och gott vin. Livet är underbart!

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

Slappa i hagen hela dagen

Fixade stallet direkt efter utsläpp i morse eftersom jag skulle in till Göteborg för att leta reafynd. Mackan har därför fått slappa i hagen hela dagen. (Nej, jag gjorde tyvärr inga fynd..) På vägen hem så köpte jag mig ett par joggingskor – visserligen på rea, men ändå inte särskilt billiga. Fast å andra sidan kan det vara bra att ha lagt en del pengar på skorna, för då kanske jag kan vara motiverad till att använda dem. 

När jag tog in hästarna vid 21-tiden så var en av ponnysarna inte alls pigg. Han visade tydliga tecken på kolik, så det blev till att ringa ägarna och börja promenera med honom. Efter 20 minuters promenad och ett samtal med jourhavande veterinär så fick han komma in i boxen igen. Han verkade då sugen på mat och undrade nog var hans mat fanns – de andra stod ju och åt.. I skrivandets stund så är de kvar i stallet och har tagit ytterligare en promenad med honom. Han är lugn och har bajsat, men det magonda finns kvar.  Vi får se hur länge de behöver hålla på. 

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

Svettigt värre!

I dag har det varit svettigt värre för min del. Jag har hunnit med två stycken rejäla motionspass under dagen. Orsaken till detta är att jag satt och môlade i mig knäck och annat godis hela kvällen i går. Inte bara i går, faktiskt, utan större delen av julen..

Dagen började som vanligt med morgonmatning och utsläpp i vanlig ordning. I dag valde jag att släppa hästarna i skogshagen eftersom det inte är så knaggligt där nu, och dessutom så har de ju något att sysselsätta sig med hela dagen. Det var riktigt roligt att stå och titta på dem när de brallade loss.

Efter frukosten tog jag och Martina en rask 1-timmespromenad – först ner till samhället och därefter tillbaka utmed havet. Underbart! Varje gång jag går den sträckan så känner jag mig lyckligt lottad som bor så här – både på landet och nära till havet. Visserligen måste jag lasta hästen och åka en liten bit om jag vill rida på stranden, för inpå knuten är det mest klippor. (Nu har det hänt något konstigt med min dator, för texten bara försvinner rätt ut under annonserna när jag skriver..) Efter lite annat fix hemma så gick jag ner till stallet och tog hand om Mackan.

Mackan och jag tog en promenad tillsammans, och inte vilken promenad som helst utan en bushpromenad. Vi gick rakt ut bland stenar och stockar, ljung och annat buskigt. Tala om att jag fick kämpa! Min tanke var att Mackan skulle få sig lite träning men han har ju ändå fyra ben och klarar sig riktigt bra med dem, men jag – jag har ju bara två.. Ett antal gånger höll jag på att stå på öronen för all snårig kaprifol som växer i skogen. Tack och lov så höll jag mig på benen, men det fanns tillfällen då jag var riktigt sugen på att hoppa upp på Mackan och rida barbacka resten. Fast, det hade nog varit att utmana ödet för min del. Det där med barbackaridningen tar jag vid ett senare tillfälle och inte när vi är ensamma ute i skogen. Efter 40 minuter så hade jag fått upp ångan ordenglitt och jag var både mör och nöjd när vi kom tillbaka till stallet. Frågan är bara hur mycket jag förbrände? Förmodligen inte så mycket som jag hade önskat.. För många år sedan när jag var en flitig Friskismotionär så berättade vår ledare att ett mediumpass förbrände ungefär lika mycket som en ostmacka – fast om det stämmer vet jag inte. I morgon skall jag fortsätta jakten påå ett par joggingskor..

Lev väl!

PS. Jag har ingen aning om det döljer sig massa stavfel och annat konstigt bakom annonserna – jag har skrivit mitt inlägg samtidigt som jag har tittat på Shakespeare in love och haft lite dålig koll på tangentbordet..

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 40

En riktig snygging!

Det är riktigt skönt nu när julen har passerat och middagar med släkt och vänner ebbar ut. Hur det än är så är det lättare att få till stallet och ridningen när man inte har massa annat inplanerat.

I dag tog jag en sväng till Freeport för att se om jag kunde göra några reafynd – men icke. Det enda jag kom hem med var hårprodukter som inte alls var till några fyndpriser. En och annan snygg tröja såg jag, men de fanns endast i storlek XS eller S – och det har jag lite svårt att fixa med mina 182 cm över have

Jag ville inte rida ut ensam och i mörkret i kväll, så jag valde istället att longera Mackan i dag. Jag tog det lite lugnt eftersom han har stått drygt tre veckor. Gick med honom i 10 minuter innan jag började longera. Stämde av lydnaden och gjorde övergångar – sista stunden med halsförlängare på. Jäklar vilken snygging jag har! När han sänker huvudet och börjar arbeta ordentligt så blir jag riktigt hoppfull.. Som jag har sagt innan: I love him!! (För den som har missat så går han att beskåda på sidan 3 i senaste numret av Hippson Magazine.)

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 40

Mjukstart med uteritt

Visst är det speciellt med julafton, men bäst är nog juldagen. Då är all stress som bortblåst och det är restmat som gäller. Lugnt och gott. Min syster med familj stannade över natten och i förmiddags var det brunch som gällde, och efter det så blev det en långpromenad med hundarna. Hela naturreservatet var fullt med folk! Oftast så kanske man möter en eller två där, men nu var det värsta rushen.  Som belöning blev det ris á la Malta när vi kom tillbaka. Gott.

Trött som jag var och med huset fullt av släkt så bad jag Amanda rida ut en sväng på Mackan. Jossan skulle också ut och rida så det passade dem bra. Bäst som vi satt vid bordet och åt så kom Mackan med Amanda farande som en kanonkula från stallet och ut mot vägen. Lite orolig blev jag! Visst, han har inte gått på drygt på tre veckor.. Amanda var på väg upp i sadeln när Mackan drog i väg och  hon stod med ena foten i stigbygeln och ville inte hoppa av i farten. Som tur var fick hon stopp på honom – pust.. Jag öppnade fönstret och frågade henne om hon ville att jag skulle promenera med, men det ville hon inte.

Under tiden tjejerna var ute och red så fixade jag i stallet. I morgon skall jag själv skritta ut en sväng.

God fortsättning!

 

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 45

Några dagars extra vila

Nu sitter jag här och avundas er som rider i snö, tränar och hittar på andra roligheter. Själv hade jag tänkt komma igång med ridningen i söndags, men det fick bli några extra dagars vila för Mackan. Julen står ju inför dörren.. Fullt ös på jobbet tills i fredags, och då var det dags att börja fundera över julklappar till familjen – och besiktiga Jeepen. Som vanligt blev det ombesiktning, denna gången var det megaglapp i drivknutarna fram (vad nu det är för något..?). Helgen har gått åt till att fixa hemma, inhandla julklappar och planera maten inför julfirandet. Jag hoppas att jag kan sitta upp på torsdag för en liten uteritt. 

Jag har också pratat med min tränare och planerat in ett par träningar under min ledighet. Mackan har ju vilat lite drygt  3 veckor, så det får bli lätt träning inledningsvis. Hoppas bara att han går med på att kliva in i transporten – om inte så drar jag in honom! 

God Jul på er alla!

 

Häst: Machiavelli EC

Föräldralösa barn?

Var finns föräldrarna till dessa barn som har fått en egen ponny att "ta hand om"? På ridskolan lämnas barnen på gårdsplanen och föräldrarna susar iväg för att göra andra saker medan barnet är och rider. I mindre privatstall är det ofta samma fenomen: barnet önskar sig en ponny och får en, föräldrarna lämnar käckt på gårdsplanen och susar iväg för att göra andra saker. Men, kan man verkligen lämna hela ansvaret till ett barn?? Många av dessa barn är inte tillräckligt uppmärksamma för att upptäcka sår, svullnader eller för den delen andra avvikelser. De kommer till stallet, borstar sin ponny och rider en stund. De har i regel ingen aning om foderstat, skötsel mm – och det har inte deras föräldrar heller. Jag förstår inte hur man kan skaffa ett djur utan att ha grundläggande kunskaper i hur man på bästa sätt skall ta hand om djuret? OK, man kanske inte har kunskaperna just när man köper, men man bör åtminstonde skaffa sig kunskaperna å det snaraste. Att använda en viss utrustning/hjälptyglar mm utan att veta varför man gör det kan göra mig galen. Visst, jag var ingen stjärna när vi köpte vår första ponny, men jag har sannerligen varit aktiv för att lära mig så mycket som möjligt och jag har haft turen att ha en vän som fungerade som en mentor första åren. Det skulle inte heller falla mig in att lämna mitt barn ensam i stallet dag efter dag helt utan sällskap (förutom ponnyn då). Mitt råd till alla föräldrar med ponnytokiga barn är: Var delaktiga i allt! Stanna i stallet, hjälp till att mocka, borsta på hästen så att du också lär känna den och vet hur den är, läs allt du kommer över om både foderstat, ridning, allmän vård mm. Kan du inte ställa upp på det så köp ingen ponny till ditt barn!

Bortsett min frustration kring ensamma barn så har dagen varit bra. Jag och Amanda åkte till Lerum i förmiddags för att hämta vår nya familjemedlem IsaDora, en vanvettigt söt långhårig kattunge. (Bilder kommer inom kort.) Vi hälsade också på min syster, Helena. Hon hade bakat lussekatter och bjöd på fika efter det att hon hade klippt mig. Jag börjar mina utvecklingssamtal på måndag och då kan det vara bra att se lite representabel ut..

I dag åkte Baronessa på jullov till Borås och vi får se om hon kommer tillbaka. Flickan som har henne tycker väl kanske inte att det är så roligt som hon trodde, så ponnyn kanske stannar i Borås.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

Lugn morgon

Så skönt att få ta det lite lugnt på morgonkvisten. Jag var visserligen tvungen att ställa klockan för att mata hästarna och så småningom stängsla om, men det gjorde ingenting. Frukosten intogs i dag i morgonrock. Jag hade sagt till på jobbet att jag skulle komma vid 9.30 så det var ingen brådska.

Stängslingen gick som en dans eftersom Håkan gav mig en hjälpande hand. Förra vintern så delade vi av vinterhagen i två olika delar, och i år har det varit en öppning mellan dem så att hästarna har kunnat röra sig mer fritt. Problemet är att de rullar sig i en sandhåla precis intill staketet och Mackan har dragit i tråden med benen vid tre tillfällen, vilket har resulterat i att en del stolpar har gått av och andra ryckts upp. Inte bra alls. För att undvika skador så delade vi av en del av ena hagen till Contessa och resten av stolparna som delade av hagarna togs bort. 

Contessa verkade tycka att det var helt ok med hagen och de nya grannarna. Mackan blev alldeles kär och hängde länge och väl vid staketet för att hälsa på den nya snygga hästen. När jag tittade till dem efter en stund så gick de sida vid sida och åt gammalt gräs. Mackan skulle nog gärna vilja gå tillsammans med henne, men det nöjet kommer han inte att få. Förmodligen har han hittat på något bus i dag, för han var lite tjock och varm i ena kotan bak, men han hade inte ont.

Jag ser fram emot när jag skall få rida Mackan igen. Då är jag ledig och har förhoppningsvis all tid i världen att rida. Vad det skall bli skönt med lov!

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

Nu är stallet fullt.

Jag vet inte riktigt vad som har hänt, men jag tycker att jag hinner med riktigt mycket på dagarna. Förmodligen har jag fått en energikick genom vetskapet om att det snart är jullov..

I dag var en toppendag på jobbet: Kort samling med min mentorsgrupp och därefter 1,5 timma helt för mig själv för att plocka upp varor som var beställda till slöjden. Det kändes nästan som julafton med alla fina tyger och allt annat roligt som jag hade beställt. Än så länge har min kollega ansvaret för träslöjden, men vi är båda två behöriga lärare i slöjd – dvs. i både trä/metall och textil. Hur formerna för vårt arbete blir vet jag inte riktigt ännu, men jag är riktigt sugen på att snickra och svarva med eleverna igen. 

Stannade kvar lite längre på jobbet eftersom Mackan ändå vilar. Skönt att få gjort en del som bara har hängt över mig en längre tid, men jag är ändå långt ifrån färdig med allt som skall göras. Efter jobbet tog jag en snabbsväng i stallet för att återigen sätta mig vid datorn och arbeta. Helen ringde och sa att hon behövde hjälp med att få Contessa på transporten, så jag åkte ner till henne för att packa in saker och lasta hästen. Det blev lite senare än planerat och resten av familjen hade redan påbörjat middagen när jag kom in. 

I morgon bitti skall jag fixa några provisoriestolpar och stängsla av för Contessa så att hon får gå ensam. I och med att hon bara skall vara här i två veckor så känns det onödigt att riskera skador genom att släppa ihop dem. Om tiden räcker så skall jag nog dra upp några andra stolpar också, eftersom Mackan rullar sig i en grop precis intill staketet och river staketet med benen. Rätt var det är så fastnar han väl.. och det vill jag inte riskera. Elever och kollegor får klara sig en stund utan mig på förmiddagen, men det är väl helt ok eftersom jag aldrig är hemma för vare sig vård av barn eller egen sjukdom. (Nu blir jag väl sjuk bara för att jag skriver att jag inte brukar vara sjuk..)

Lev väl!

 

Häst: Machiavelli EC

Andra dagens vila – regn, regn och regn

Drömde jättekonstigt i morse och trodde att väckarklockan hade ringt, men när jag verkligen tittade efter hur mycket klockan var så visade den bara 04.45. Vilken känsla! Här hade jag legat och kämpat, vem vet hur länge, för att vakna och så fick jag njutningen att kunna somna om. Underbart.

När klockan verkligen ringde så var jag allt annat än pigg. Håkan var i Malmö och jag var tvungen att komma upp i tid i och med att jag skulle mata hästarna, göra mig i ordning, fixa frukost, kissa hundarna, ge hundarna mat, släppa ut hundarna i hundgården och släppa ut hästarna med hjälp av Amanda. Allt på 1 timma och 20 minuter. Yes – jag fixade det. Därefter väntade två hektiska slöjdpass med 3:or och 4:or, snabbt dra i mig två mackor i bilen på väg hem för att luncha hästarna, tillbaka till skolan och slöjd med 5:orna, rastvakt och därefter arbetspass med 6:or, 7:or och 9:or. När eleverna hade gått hem så var det dags för julgruppsmöte med planering för julavslutningen, och när det var slut – då var klockan 16 och jag fick åka hem. Eller inte.. jag fick ta vägen om ICA för att kompletteringshandla lite innan hemfärd. I och med att det har regnat precis hela dagen så ville jag ta in Mackan i någorlunda tid, och tur var väl det – han var blöt igenom regntäcket. 

När det inte blev ridning så fick det bli ordentlig borstning. Jätteskönt, tyckte Mackan. Allra helst så skulle han nog vilja vara utan täcke på natten, men det fick bli ett innetäcke eftersom jag inte har tid att borsta honom i morgon bitti. Ett snabbt täckesbyte i morgonrock hinner jag nog med. Effektiv som man är som kvinna så passade jag på att ringa Helen under tiden som jag borstade Mackan. Hon berättade att Felix var skadad och att de behöver ridhjälp under kommande två veckor. Det resulterade i att Amanda och Helen bestämde att de kommer med Felix stora häst till oss i morgon kväll. (Jag visste väl att det var bra att ha en box tom ut i fall att..) 

Nu måste jag sätta mig och jobba en stund innan det är dags att gå och lägga mig, men först måste jag kvällsmata hästarna.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC