I paddocken

I morse träffades jag och de nya hyrestgästerna i stallet för gemensamt utsläpp. Deras ponny har tydligen åkt på mycket stryk innan, och de var lite oroliga för hur våra hästar skulle bemöta deras. Vi släppte ut deras ponny först och hämtade därefter Mackan. Inga konstigheter alls. Mackan är väldigt social och tycker att det är kul med nya hästar, så de hälsade på varandra och vandrade iväg sida vid sida. Skönt. De andra två hästarna släppte vi ut strax därefter och inte heller det innebar några problem. Det har varit hur lugnt som helst hela dagen.

Red Mackan i paddocken för att träna lite på det jag har gjort hos Marie, och det gick riktigt bra. Det som jag måste jobba mer med är att ställa och böja honom i höger varv, för det är väldig skillnad mot höger och vänster varv. Vänster varv är mycket lättare och där är han mjuk och fin. Traven kändes riktigt bra också, så jag tänkte försöka mig på galoppfattningar också, men det gick inte riktigt lika bra. Mackan drog iväg i världens fart, och jag blev lite orolig att han skulle dra rakt igenom trådarna i staketet. Som tur var fick jag stopp på honom innan dess, men då var han riktigt uppspelt och spänd. Gjorde ett nytt försök efter lite avspännande trav, men inte heller det blev bra. Jag får nog försöka göra lite fler galopper på linan med gummistropparna på innan nästa försök. Tills dess fortsätter jag att galoppera ute med draghäs/bromskloss före. Det skall bli skönt när fattningarna sitter, för då käns det som om vi kan börja lite mer "på riktigt".

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 50

Utan sällskap.

Kan man äta hundar? I morse önskade jag att just hund skulle stå på menyn i kväll. Bråttom till jobbet och hundarna har fräckheten att bara dra iväg, rakt ner till stallet! Jävla hundar, säger jag bara. Att de sedan har stora hängande öron som bidrar till att de (verkar) har minimal hörsel gör ju inte saken roligare. Ut och jaga hund. Arg som ett bi fick jag till slut in dem i hundgården och kunde åka till jobbet. Nu kan ju den som läser det här kanske tycka att det finns en logisk orsak till att hundarna inte vill gå in i hundgården, men de har verkligen en lyxig sådan. Ytan är grusad och säkert närmare 60 kvm och det finns en varmbonad lekstuga med veranda. Tala om att ha det bra. Allra helst vill jag skicka maken och hundarna på lydnadskurs, men när jag påtalar att de är olydiga så tar han det som en personlig förolämpning. Jag tror att det är med honom som med många ryttare och deras hästar – hästen blir som ens barn och dem talar man inte illa om utan att råka illa ut.

Dagen på jobbet flöt på rätt bra och vips så var det dags att åka hem. Underbart när dagarna går fort. 

Önskemålet för dagens ridning var trav och galopp ute, men då jag inte fick sällskap av någon alls, så fick det bli skritt. Det är väl inte optimalt att rida ut ensam på en 4-åring, men Mackan brukar sköta sig så bra och någon gång måste ju vara den första. Det är faktiskt lite tröttsamt att vara beroende av andra hela tiden, men nu känner jag att friheten är nära..

När vi hade skrittat en bit så sa Mackan "nu tänker jag gå ut på ängen med dig", men jag kontrade med "nej det skall du inte alls, så jag styr ut dig på vägen igen", "titta matte, jag kan böja mig som en makaron och gå dit jag vill ändå" blev Mackans svar. Skam den som ger sig, så till slut kom vi upp på vägen igen. Efter ytterligare en bit så fick han ett litet spel för något – jag vet inte vad – men det klarade jag mig också ur. Därefter blev det skritt på korta tyglar och inte på halvlånga.. Vi kom fram till hoppskogen och jag red i 8:or runt tallarna, klättrade på de få ställen där det går att klättra och jag lät honom kliva över både stock och sten. Det var riktigt mysigt. Resten av rundan gick riktigt bra och vi kom hem innan det blev mörkt. 

Lev väl! 

 

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 50

Lina över cavaletti

Meningen var att jag skulle skynda mig hem från jobbet i dag så att jag skulle ha gott om tid för stallet och Mackan. Dessvärre blev det återigen inte som jag hade planerat. Mötet med arbetslaget drog ut lite på tiden och jag hade förberedelser att göra inför nationella proven i svenska. Det resulterade i att jag var relativt sen till stallet, men jag tog mig tid med Mackan ändå.

Jag började som vanligt med att promenera med honom i ca 10 minuter för att därefter börja arbetet i traven. I dag var han precis som Ebba och Berit, dvs han ville inte alls lyssna på mina instruktioner – han började trava när han ville, han ville inte sakta av när jag sa att han skulle göra det, han kunde knappt göra halt mm. Något disträ, med andra ord. Hur som helst så fick jag till lite arbete med halsförlängare också. Efter en skrittpaus så blev det några varv i skritt och trav över cavalett, vilket gick riktigt bra. När han såg fin ut och fixade att i jämn trav ta sig över cavalettin så avbröt jag dagens pass. Det är nästan det svåraste av allt – att sluta i  tid. Det vill verkligen till att variera arbetspassen och inte hålla på för länge så att han tröttnar.

Morgondagens träning blir tyvärr inte av. Håkan är i Stockholm över natten och Amanda är sjuk. Ledsamt, men jag får väl träna på egen hand i paddocken.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 50

Redan söndag?!

Veckorna går jättefort, men jag tror banne mig att helgerna går ännu fortare. Alldeles nyss var det ju fredag kväll och jag satt och njöt i soffan och hade hela helgen framför mig. Nu sitter jag här och undrar vart helgen tog vägen.. OK, jag har väl gjort ett och annat, men jag önskar ändå att tiden inte gick så fort.

I dag har jag t ex varit med Amanda på ytterligare en gymkhanaträning. Tyvärr var det dålig uppslutning så det var bara tre ryttare där. Både Rebecca och Jossan backade – tråkigt nog. För hur det än är så gäller det att ställa upp när det är någon som ordnar med träning eller annat kul, för annars är det ju ingen som har lust att ordna med något över huvud taget. Kajsa-ponnyn var lika pigg som förra söndagen och Amanda är störtförtjust i ponnyn. Nästa söndag kan Amanda inte låna Kajsa eftersom ponnyn skulle iväg och tävla. Förhoppningsvis kan hon låna Jossans ponny istället. Som medföljande förälder så är det en social del också, det här med att åka på träning. I dag hade jag med mig kaffe och mörk choklad och det var en annan förälder som hade kakor och muffins. Ståndaktig som jag är så skippade jag kakor och muffins. Känner mig rätt nöjd med det, faktiskt.

När jag gjorde i ordning Mackan inför dagens ridpass så upptäckte jag att han hade ett hyfsat stort, men ytligt, sår på hasen. Om jag har otur så sitter det en tagg från havtorn där, för det såg ut som en svart prick mitt i såret. Jag tvättade med Jodopax och spayade med Bluespray. Hoppas att det inte blir infekterat och svullet. 

När jag red så gick Mackan som vanligt, dvs ingen hälta på grund av skadan. Jag red i en nyharvad paddock – tack min underbara man – och jag var helt ensam med min häst. Inga andra ryttare att ta hänsyn till. Det är lyx. Nu kunde jag fokusera mig på att träna på det som jag har gått igenom på träningarna hos Marie;  vändningar, öka och minska tempo, böjning i både höger och vänster varv samt på grunda bågar. Med tanke på att det var mörkt och dimmigt ute så gick det riktigt bra. Det var bara vid några tillfällen som han tappade fokus på grund av att han trodde att han såg spöken. Jag ser fram emot onsdagens träning. Håkan skall visserligen till Stockholm onsdag-torsdag, men jag har ingen lust att skippa träningen ytterligare en vecka på grund av hans arbete. Just därför har jag tänkt att kalla på förstärkning så att jag verkligen får Mackan på trailern. Förra gången räckte ju inte Amandas och min muskelkraft till.. Kanske bör jag börja träna styrketräning också?

Apropå träning, så har jag lite dåligt samvete för att jag inte har hunnit ut och jogga. Förra veckan var det hysteriskt mycket att göra  jobbmässigt, dessutom var det kolsvart när jag kom hem. Jag får hoppas på en lugnare vecka med några inlagda joggingpass. Snart är det vår och då blir allt lite lättare..

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

Lördag igen

Underbara lördag! Amanda erbjöd sig att morgonmata hästarna, och det tackar jag henne för. Jag fick sovmorgon och kunde vakna alldeles av mig själv innan klockan ens hade hunnit ringa. Lyx. 08.40 vaknade jag och kunde konstatera att klockan inte hade ringt. På med kläderna för att gå ner till stallet och släppa ut hästarna. Lite småregnigt och gråmulet denna lördagsmorgon, men allt är bättre än hård blåst och snö. På nyheterna hade de ju förutspått riktigt oväder, så jag hade förväntat mig det värsta.

När hästarna var ute så åt jag långfrukost med Håkan och Axel. Visst är det skönt när man kan läsa tidningen i lugn och ro, fylla på kaffekoppen utan att behöva skynda sig att dricka upp kaffet? Jag satt säkert i över en timma och åt frukost. Helglyx.

Vi skall ju få in en hyresgäst till i stallet och jag hade lovat att tömma boxen och fixa i ordning så att de kunde ströa upp boxen och lägga in saker i sadelkammaren, så det var bara att ta skottkärran och fortsätta gårdagens arbete med att köra ut allt spån mm. Jag kan lova att jag fick gå många vändor med skottkärran – drygt 30 kärror blev det! Martina hade ju fixat till en bädd så att Madam inte skulle få liggsår, och nu var den säkert 30 cm tjock.. Så istället för en långpromenad så blev det raska promenader med skottkärran. När allt spån var ute så drog jag fram slangen och spolade rent väggar och golv. Det får duga fram till sommarens högtryckstvätt. 

Mackan har fått stå under veckan som har varit. Det har varit fullt upp på jobbet och vädret har inte varit gynnsamt alls. Paddocken har varit stenhård och mörkret har varit svart som i en sotarerôv.. I dag var det dags att sitta upp igen för att dra igång kommande veckors ridning. Det blev en lugn uteritt i sällskap av Håkan och hundarna. Vi tog rundan genom hoppskogen och runt Furulund, och i hoppskogen passade jag på att runda några träd för att träna på det jag gjorde på träningen för dryga veckan sedan. 

Håkan är bortrest på onsdag, men jag skall banne mig göra allt för att komma iväg till träningen. Axel får klara sig själv i några timmar och Amanda och jag får försöka orka dra på Mackan på transporten själva. Om vi inte skulle orka så får jag ringa någon granne eller så..

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 50

Yes!

Jag säger bara: Yes! Yes! Yes! Egentligen skulle jag ha sprungit i morse innan jag körde tjejerna till gymkhanaträningen, men eftersom jag försov mig så hann jag inte det. Dagen gick och jag hade väl egentligen ingen lust alls att springa, men jag kände att jag BARA MÅSTE! Kan det vara så att jag håller på att blir beroende – eller inte..?

Från att ha varit övertygad om att inte springa i dag på grund av olika anledningar, så kände jag att jag bara måste ut och springa. Jag såg ingen mening med att byta om, så jag sprang i mina svarta GeKås-ridbyxor och en tunn klubbjacka. Ridbyxor eller löparbyxor – nästan sak samma. 

I dag sprang jag betydligt mer än jag har gjort tidigare. Det var kortare promenadsträckor och jag försökte verkligen utmana mig själv att orka lite till, och lite till, och lite till. Jag tog den vanliga rundan men sprang på asfalten bort mot Furulund och precis efter Furulund. Dessutom sprang jag lite extra på gräsvägen. 

Stretchning som vanligt när jag kom hem.

Lev väl!

 

 

Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 40

Händelserik dag?

I morse försov jag mig en timma.. stackars hästarna som fick vänta på frukost. Det var något vajsing med min väckarklocka, för den ringde inte som den skulle. Det verkar som om min gamla trotjänare håller på att vackla i sina uppdrag. I morse pep den ynkligt – som om jag skulle vakna av det?? Eftersom jag inte hade vaknat av den så ställde jag om den för att höra om den ringde över huvud taget, och det gjorde den, men ack så ynkligt.

När jag var och tränade i onsdags så fick vi reda på att det skulle vara gymkhanaträning 18/1 på klubben, men att ingen hade anmält sig. För att träningen skulle bli av så raggade Amanda med kort varsel upp några kompisar. Eftersom Amanda numera inte har någon egen ponny så frågade jag Helen om hon hade någon att låna ut, och det hade hon. Följden blev att Helens son Felix och en annat tjej hängde på. Så, med två ridskoletjejer anmälda också, så blev det gymkhanaträning på Frillesås rid- och körklubb i dag. Det var inte vilken tränare som helst, utan Younes Ahlbom (5-faldig VM-medaljör med över 10 års erfarenhet som landslagsryttare och också tränare till ett flertal landslagsryttare). 

Träningen var riktigt rolig att titta på. Den största underhållningen var nog när ungdomarna skulle hoppa upp på sina ponnys utan att använda stigbygeln.. Kul värre! (Jag är glad att det inte var jag som skulle upp på hästryggen.) Eftersom det endast var en tjej som klarade det, så fick övriga hoppa upp på vanligt sätt. Därefter var det träning med stafettpinne och slalom, bollar, burkar, pinnar och annat. Amandas ponny var riktigt laddad, vilket hon tycker är kul. Samtliga ungdomar kämpade bra och nästan alla är intresserade av fler träningar. Younes sa att han gärna har fler träningar, och då skall han ta med sig en av sina ryttare som kan visa hur de olika övningarna skall göras. (Younes hade ingen ponny i dag.) 

Förutom gymkhanaträning i dag så har jag beställt en biljett till Scandinavium Horse Show. Fredagen den 20:e så sitter jag på läktaren från klockan 18.00 och ett antal timmar framöver, och eftersom barnbidraget har kommit (!) så lär jag nog shoppa något också – inte för att jag behöver något, men mest för att det är kul. 

Jag har också pratat med vår nya hyresgäst i stallet. Det är Madeleine och hennes D-ponny som flyttar in hos oss om ett par veckor. Jag har insett att Amanda inte kommer att vilja ha någon ny häst den närmaste tiden, och Martina är ju kvar i skolan fram till sommaren, så då kan jag lika gärna hyra ut en box till. Frågan är bara vad jag gör om Martina vill ha med  Qosmos hem från Bollerup..? Qosmos är hennes nya ögonsten näst efter Madam. Jag sa till henne att jag kan köpa lotter på Scandinavium och vinna lotterihästen, och byta den mot Qosmos.. Båda kommer ju från Bollerup, så det kan väl inte spela någon roll..eller? Frågan är bara hur många lotter jag behöver köpa? 

Annat roligt som har hänt i dag är: Håkan har städat hela huset och tvättat några maskiner. Han köpte med sig pizza hem på kvällen och han vann en ny Bingolott. 

Frågan är bara vad jag har gjort för nytta?? Jag får ta igen det en annan dag..

Lev väl!

På utflykt.

Jag har ju haft lite problem med lastningen av Mackan, så tanken är att jag skall åka på lite roliga utflykter med Mackan och inte bara till träning. I dag åkte Mackan och jag på utflykt till Norvära för att rida ut tillsammans med Lotta och hennes Nosferatu, "Nosse" till vardags. Jag fick hjälp av Håkan att dra på Mackan på transporten, och i dag gick det relativt snabbt. Om jag jämför med onsdagens lastning, som tog 20 minuter, så kanske det tog 5 minuter i dag. Det är lite frustrerade att Mackan har tankarna på helt annat håll när vi skall lasta – han kan titta på bilar, fåglar och annat i omgivningen. Han är inte det minsta rädd, utan han vill helt enkelt inte gå på. Det känns lite hoppfullt nu när det inte tog så lång tid.

Lotta och jag hade bestämt att rida vid 2-tiden, men när jag kom till hennes stall så var hon inte där. Hade vi missförstått varandra? Nej, men Lotta är racersnabb att göra i ordning sin häst så hon kom i sista stunden.. När hästarna var klara så red vi iväg och Mackan skötte sig utmärkt. Nytt sällskap och ny miljö, men han tog det med ro. 

När vi hade kommit halvvägs så travade vi jämsides på en äng, och rätt vad det var så hoppade det upp en liten kanin framför oss. Nosse fick ett spel och Mackan likaså. Mina tankar var: "Jag vill inte ramla av!", så jag gjorde vad jag kunde när Mackan hoppade jämfota på bakbenen för att komma undan. Hur som helst gick det bra och vi kunde rida vidare. 

Det var en lång och härlig tur i iskall snålblåst, men vad gör väl det när man har trevligt. Jag är ju inte särskilt bortskämd med att rida i vuxensällskap, vilket jag saknar oerhört mycket. Oftast umgås jag med tonåringar dagarna i ända, både i skolan och i stallet på fritiden. Det hade varit kul om jag kunde få in en vuxen ryttare i stallet, så att jag kan få lite utbyte och möjlighet till vuxensnack. Tills dess att det sker så får jag åka ner till Lotta och rida med jämna mellanrum.

Lotta fick hjälpa mig att dra på Mackan när jag skulle hem, och det var inte lika snabbt fixat som tidigare på dagen. Mackan ville nog gärna stanna hos Nosse och alla de andra hästarna.. Men med lite tålamod och dragande så var han på efter en liten stund.

Nöjd och glad åkte jag hemåt med min underbara häst.

Lev väl! 

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 80

Lågintensiv träning

Började dagen med sovmorgon till 8.00. Amanda var gullig och morgonmatade i stallet så att jag kunde få sova lite längre. Skönt. Låg och drog mig relativt länge innan jag gick upp ur sängen för att släppa ut hästarna och ta en promenad. Det var ju några dagar sedan som jag sprang, så jag valde att promenera i dag.

Jag lånade Håkans IPod och lyssnade på Michael MacDonald under tiden som jag promenerade. Luften var kall och det var frostigt här och där. Solen hade precis börjat sin dagliga resa över himlen och det var inte en människa, förutom mig, ute. Jag var tvungen att behärska mig för att inte börja springa på mitt vanliga ställe, men jag sparar löpningen tills i morgon. Jag gick samma sträcka som jag brukar springa och när jag kom till sista raksträckan innan vår gård så drabbades jag av en otrolig känsla – jag var överlycklig. Inte bara glad och tacksam, utan faktiskt överlycklig. Jag hade solen i ansiktet, en av Michael MacDonalds gladare låtar i öronen och hittade då takten som jag skall ha när Mackan travar riktigt bärig och fin. Jag tänkte på den underbara hästen jag har hemma, gården och allt annat som berikar mitt liv. Kan det vara mycket bättre? Jag fick faktiskt lägga band på mig för att inte fälla några lyckotårar..

Märkte också till min förtjusning att låren har börjat bli lite fastare..

Lev väl! 

Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 60

Från åbäke till bäst!

Äntligen onsdag igen. I morse var jag verkligen supertrött och jag undrade hur jag skulle orka med en friluftsdag med skolan på Sjöaremossens bandybana och träning med Mackan. Men som tur var så piggnade jag till när jag hade varit i stallet och morgonmatat hästarna. Sen som vanligt så stod jag i hallen, 07.45, och undrade vad jag skulle ha för ytterkläder.. Att jag aldrig lär mig att vara ute i bättre tid? Samma visa varje gång. Däremot så tog jag mig tid till att putsa mina ridstövlar kvällen innan så att de skulle vara rena och fina när jag skulle träna i dag. Tala om prioritering.

Utedagen med 275 elever och ett antal lärare var riktigt trevlig. Feg som jag är så vågade jag inte åka skridskor, för om jag skulle ramla så skulle jag säker slå ihjäl mig – och då kan jag ju inte rida. Jag väljer faktiskt fortsatt ridning framför skridskoåkning. 

För att jag skulle orka träna senare på kvällen så kastade jag mig på sängen för att ta en kort tupplur när jag kom hem. Äggklockan stod i trappan och Amanda hade fått order att väcka mig om jag inte hörde klockan. Det blev ca 20 minuters sömn, vilket var välbehövligt. Snabb middag och på med ridkläderna för att fixa i ordning för kvällens träning. När jag som bäst höll på att fixa i stallet så slocknade allt ljus eftersom jordfelsbrytaren löste ut. Jag drog ut kontakten till avfuktaren och släckte i paddocken, och efter det så lös det fint. Frågan om var problemet finns kvarstår dock, men den får jag ta mig an när jag har tid.

Lastningen gick väl inte jättebra. Amanda och jag slet som djur för att få på Mackan på transporten, dock utan att lyckas. För att förhindra avlivning av häst, så ringde Amanda efter Håkan som också fick komma ner och hjälpa till. Att dra på 600 kg häst är inte det lättaste. Efter 20 minuter var han på och jag var genomsvettig. Det kändes som om jag hade ridit ett stenhårt pass redan innan jag hade suttit upp. Illa.

Väl framme och igång på träningen så gick det riktigt bra. I dag fick jag göra övergångar och försöka få honom bärig i det. Det gick riktigt bra. Mackan lyssnade bra och blev stundom riktigt fin. Jag måste tänka på att inte "släppa iväg" honom i övergången till trav, utan istället rida honom fram till handen.

Jag fick också rida små, grunda serpentiner in till kvartslinjen för att få till ställning och böjning. Att ställa och böja vänster är inga problem, men höger är lite stretigare. Jag fick då ställa höger och tänka flytt undan höger skänkel, och efter några försök så blev det bättre. 

Det är så himla roligt!

När vi skulle åka hem så gick det lättare att lasta. Amanda och jag drog på honom själva, och det tog inte många minuter. Skönt, för det är inte kul att stå ensamma i mörkret 21.30 med en häst som inte vill lastas. Väl hemma i stallet så var Amanda en pärla och hjälpte till med att ta in de andra hästarna, bära in saker från bilen mm. Gullunge som har fattat det här med pay-back-time..

Jag längtar redan till nästa onsdag.

Lev väl! 

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 40