Film från träning nr 3 för Ammie.

Lördag och dags för träning nr tre. Underbart väder men tyvärr för hårt i paddocken för att rida där två dagar i rad, så vi valde att ha träningen i manegen.

Det blir många ”nya” uttryck som jag inte är van vid, så även i dag fick hjärnan jobba en del. Äldsta dottern Martina var med och filmade och jag har gått igenom varenda filmklipp efteråt för att lyssna och titta – se och lära. Det som gäller är:

I vänster varv skall jag ha stöd i innertygeln och använda innerskänkeln för att ställa igenom honom – extra viktigt om han bli hängande i vänstertygeln. Mackan skall ge efter – inte jag.

I höger varv skall jag tänka ”högerställd” för att inte ha honom vänsterställd. Jag kan gärna ha spöet i vänster hand och använda det på bogen vid behov (om han skjuter ut vänsterbogen).

Näsvinge och bogspets i samma linje.

Växla ställningen i skänkelvikningarna.

Tänka på att ha energin kvar i övergångarna.

DESSUTOM:

Jag skall sträcka på mig för att undvika ”gamnacke”. 🙂

Ut med tuttarna. (Mitt tillägg.)

Sitta på rumpan. (Jag blir ofta lite väl lätt i baken…)

Fram med skänkeln ytterligare – sträcka på knät, dvs ha lite rakare ben.

OCH:

Tänk på takten, takten, takten.

Lätt som en plätt – eller?

Lev väl!

https://www.youtube.com/watch?v=hr5HbQjdd_g

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 80

Träning inför träningen. :)

Äntligen fredag! Fattar inte vart dagarna tar vägen – tycker att det bara är måndagar och fredagar…

Underbart väder och ljust ute innebar ett ridpass i paddocken framför slottet. Underlaget är hårt men det går att välja att rida vägar där underlaget är lite bättre – det vill bara till att planera sina vägar. 😉

Skrittade fram rätt länge och joggade lite kort innan jag värmde honom i galopp. Återigen konstaterade jag att det inte behövs så lång framridning nu som tidigare, vilket är riktigt skönt. Jag försökte att upprepa det jag tränade på förra helgen och det gick riktigt bra. Mackan var riktigt pigg och energisk. Härligt! Han svarade bra på tempoväxlingar och öppna i galopp gick också riktigt bra. Såg fram emot morgondagens träning!

Upplever att det hårda underlaget hämmar stegen, trots att jag undviker de allra hårdaste ställena, och jag blev riktig glad när jag hörde att de skall fixa underlaget i nästa vecka. Tummen upp för det!

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Hög
Tid (i minuter): 60

Hopp och galopp!

Kastade mig från jobbet och på bussen för att hinna till stallet och rida ut innan det blev mörkt. Såååå skönt att kunna vara i stallet lite tidigare på dagen och då också ha sällskap av andra. Det är visserligen folk kvar i stallet på kvällarna relativt ofta, men inte alltid. 

Jag skrittade bort mot galoppbanan och tog höger mot golfklubben, och när vi kom en liten bit in på stigen i skogen så frös Mackan fast i marken. ”Hjälp!! Det är något på stigen som inte brukar vara där!!!” Fjantiga häst! Han fick stå och titta en liten stund innan vi kunde närma oss granarna som låg tvärs över stigen. Det var alldeles för mycket grenar och ris för att jag skulle våga gå över, så jag tänkte att jag skulle lösa det på ett bra sätt genom att ta mig över ett litet dike, runda granarna, och gå över diket ner på stigen igen. Mackan tänkte inte alls som jag. Han tänkte ”HOPPA RAKT IN I SKOGEN! KUL!” Det blev ett megahopp rakt in bland trädstammarna innan jag kunde runda granarna för att ta mig över diket igen. Då sa Mackan ”jag vägrar ta mig över det där diket igen…” och jag fick lägga rätt mycket tid på att övertala honom. Till slut tog han ett jättesprång över diket – tur att jag var beredd på det och hade ett ordentigt mantag. Vi lunkade vidare bort på stigen, genom geggan och vidare bort mot golfklubben. I slutet av stigen så var det någon som hade stängt bommen över vägen, så jag fick återigen övertala Mackan att ta sig genoom/över massa vatten och gegga. Även den här gången tog han ett jättesprång och tog några galoppsprång rakt upp på en liten bergknalle. Där uppe var det inte helt lätt att vända honom för att ta mig ner på andra sidan bommen eftersom det både var bergigt, brant och ett flertal träd omkring oss. Jag fick hålla tungan rätt i mun när jag kasade ner med Mackan för att ta mig över nästa vattenansamling. Där gick det tack och lov lite bättre.

Skrittade vägen bort och upp mot Fors. Travade och galopperade uppför backen tills dess att det var dags att bege mig in i skogen och vidare till den andra grusvägen. Riktigt bra träning! När jag kom ut på grusvägen så skrittade jag hela vägen ner till golfbanan för att där vända och galoppera hela vägen upp. Egentligen var tanken att bara galoppera halvvägs eftersom sista biten är rätt brant, men Mackan kändes så fräsch att jag lät honom galoppera på. Riktigt kul! Skrittade ner för backen igen och vidare tillbaka mot stallet. Den här gången var det lite lättare att passera granarna på stigen. 🙂

Avslutade som vanligt dagen med att stretcha Mackan efter konstens alla regler enligt anvisningar från Charlotta på Husaby Hästklinik.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 60

Tränade på läxan.

Sen dag på jobbet igen men jag var fast besluten om att rida trots att det skulle bli sent på kvällen innan jag kom hem. Skrittade fram ganska länge och övergick till att träna på det som jag tränade på för Ammie härom dagen. Faktum är att det är mycket svårare att hitta rätt i ridningen när det inte är någon som tittar och talar om hur det ser ut. Tyvärr har vi inte fått några speglar till ridhuset ännu, men det kommer förhoppningsvis inom en inte allt för avlägsen framtid. 

Jag har fått så mycket input att jag knappt vet vad jag skall fokusera på. I dag blev det i alla fall händerna och att försöka hålla reda på vilket öra Mackan sänker så att jag kan ta ett uppresande tygeltag på den sidan. Jag försökte också skapa energi i övergångarna – framför allt från skritt till trav. Likaså försökte jag få kontroll på ytterbogen i höger varv, men det är banne mig inte lätt. Mackan skjuter ut bogen och jag måste försöka hålla in den med hjälp av skänkeln och tygeln, vilket inte är helt lätt alla gånger.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 50

Ett gott försök i alla fall :)

Lagom till jag skulle rida så började det regna och blåsa riktigt mycket och jag trodde nästan att det skulle lossna delar från ridhusets väggar. Mackan var riktigt spänd och hoppade hit och dit när det knakade i väggarna och taket, så jag fick avbryta ridpasset tidigare än beräknat eftersom det knappt var någon idé att försöka få till en lösgjord häst.

Jag är nöjd med att jag faktiskt sadlade och red min häst trots att klockan var mycket på kvällen. (Kom precis på att jag alldeles har kommit av mig med att skriva tre bra saker – det som ingick i kursen Mental träning som jag gick förra vintern. Får nog uppdatera mig på det vi gick igenom då.)

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 35

Yoga

I dag vad det sista gången på min yogakurs och Mackan fick därför vila. Yogan känns faktiskt riktigt bra och jag har beställt hem en DVD så att jag kan yoga hemma också när jag inte får tillfälle att gå på någon ”klass” i veckan. Hoppas bara att det blir av… I min fantasi så ser jag mig själv, stark och smidig, utöva yoga på altanen i sommar – det är väl en bra målbild?

Efter yogan så var det stallmöte för att stämma av diverse saker. Verksamheten är ju nystartad och alla bitar finns inte på plats riktigt ännu, men det kommer att bli kanonbra när allt fungerar som det skall. Ammie överraskade mig genom att ha mockat Mackans box. Gulligt! Hon visste att jag skulle bli sen och ville då underlätta för mig. Tusen tack! Det var ett trevligt stallmöte och det känns hoppfullt inför framtiden.

Lev väl!

Skyndar långsamt.

Även om jag gärna hade ridit i den nyharvade manegen eller den lika nyharvade paddocken och tränat galopp-öppnor, tramp och annat roligt så fick jag hejda mig och tänka att jag inte alls har bråttom – det viktiga är ju att Mackan håller så att vi kan rida vidare i flera år framöver. Så istället för att göra det jag kanske allra helst hade velat så skrittade jag ut på halvlång tygel i 50 minuter. 

Hade svårt att bestämma mig för vilken väg jag skulle ta, men till slut valde jag vägen bort mot golfbanan (igen). Istället för att gå upp i skogen så fortsatte jag rakt fram för att se vart vägen gick, men den anslöt ganska snart till motionsspåret – och där får man ju inte rida, så jag vände tillbaka och red bort mot golfklubben för att se hur långt jag kunde komma där. Inte så långt där heller, tyvärr. Vände ännu en gång och red tillbaka till stallet. Förhoppningsvis blir ridvägarna fler när/om det torkar upp i naturen.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 50

Dressyrträning på grusvägen.

Underbara lördag! Ställde inte klockan, utan sov tills jag vaknade vid 9-tiden. Härligt! Tillbringade några timmar på Kungsmässan tillsammans med dottern Amanda som ville ha smakråd om vilken jacka hon skulle köpa. Hon samlade vuxenpoäng när hon bjöd mig på fika! Supermysigt att ha lite tid tillsammans – det är ju inte så ofta nu för tiden när hon inte har häst längre.

Dagen efter träning brukar innebära repetition och i dag körde jag det ute på grusvägarna istället för i manegen eller i paddocken. Red bort till golfbanan och fortsatte på grusvägen där. Testade att ge Mackan lite adrenalin genom att använda skänkel, spö och röst. Första gången nöjde jag mig med att låta honom skritta på efter samlingen, men gångerna därefter lät jag honom trava på en liten bit. Tycker själv att det gick rätt så bra, även om jag fick arbeta med att han inte skulle böja sig som en ostbåge och slänga ut rumpan åt höger. Försökte vara lite tuffare så som Ammie sa och det fungerade för stunden. Efter ett par korrigeringar så fattade Mackan vad som gällde och gick rakare framåt. När vi kom in på slingan som går utmed motionsspåret så fattade jag galopp och lät Mackan galoppera på tills dess att vi skulle in på stigen genom skogen. Sträckan genom skogen är inte så lång innan man kommer ut på en annan grusväg och själva rundan är rätt kort, så jag red rundan två gånger med samma upplägg. Jättemysigt! Skrittade sedan tillbaka till stallet och stretchade Mackan under tiden som jag pratade med några andra i stallet. Riktigt trevligt att inte vara ensam i stallet. Konstaterade att jag är så otroligt nöjd med min häst och att han är så trevlig som han är – bussig och okomplicerad. 

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 50

Bättre energi i en högre form.

Vet inte riktigt hur jag tänkte när jag bokade träning en fredag eftermiddag.. Jag som alltid är dödstrött på fredagarna. Gjort är gjort och det var bara att bita ihop.

Skrittade fram Mackan lite extra länge i dag i och med gårdagens ansträngande uteritt och hann dessutom jogga honom före det att Ammie kom. Började direkt med att ställa krav på formen och aktiviteten – inget slöridande här inte! ”Du skall ha hans rumpa till vänster om dig”, ”in med bogen”, ”han får inte stå på dina fötter, eller?” är bland annat sådant jag får höra. Vissa uttryck är nya för mig och då måste jag fråga vad hon menar. Jag fick höra att jag måste vara tydligare med att säga till honom vad jag tycker i vissa lägen, för annars kommer det aldrig att bli bättre. T ex i höger varv i galoppen så slänger han in rumpan innanför spåret och då skall jag korrigera det med att rida mer på yttertygeln för att få in bogen och jag skall tydligt tala om för honom med innerskänkeln att jag inte accepterar att han står emot min skänkel. Ammie liknade det vid att jag förmodligen hade sagt till honom ordentligt om han hade ställt sig på min högerfot, och att jag skall reagera på nästan samma sätt i ridningen. Det där är lite av min akilleshäl… Jag är lite för diplomatisk för det mesta. Ofta blir det ”jaha, du tänker så, då kan vi väl kanske göra det istället” som jag säger till hästen (och till människor). När jag red som Ammie sa så blev det riktigt bra och nu är det upp till mig att försöka hålla det så. Skall bara komma ihåg alla nya saker som jag skall hålla reda på – det blir inte lätt. Inte ens nu när jag sitter och skriver kan jag komma på alla instruktioner som jag fick. Jag minns att jag skall rida mer öppna i galoppen för att stärka honom, och jag skall stretcha högerbogen även i ridningen. Jag skall använda skänkeln längre fram, för jag vill gärna dra bak den. Korsande tygeltag kan jag arbeta med när jag tränar, men inte på tävling. ”När vi tränar kan vi göra (nästan) vad vi vill.” I öppnan skall jag stödja tyglarna mot halsen på honom, höja ytterhanden något och lägga den över innerhanden, vilket då innebär att jag korsar tyglarna (om jag kommer ihåg det rätt…). Energin är oerhört viktig och jag kan gärna peppa honom både med skänklar och röst för att ge honom lite adrenalin. Skall också komma ihåg att behålla energin även i övergångarna till skritt. 

När jag väl får till det så blir det en härlig känsla! I örat hör jag Ammie som säger ”fiiiiin häst”, ”duktigt där”, ”fin sida”, ”bra ridet”, ”där har du en MSVB-form” mm. I dag sa hon också ”där du tror att du är ridmässigt – det har du passerat för länge sedan”. Hmmmm.. Det är nog bara att inse att jag är nog bättre på det här än jag tror och jag måste ha det tänket med mig i ridningen för att inte fastna i en medioker LB/LA-lunk. Dessutom sa Isabel, som jag har tränat för tidigare, att hon aldrig hade sett Mackan så bärig och i en sådan form. Kul! Det var visserligen ett tag sedan hon såg honom, men beröm är alltid trevligt. 

Skall försöka träna en gång i veckan några gånger till så att jag kommer in i det här nya – skall bara ta en titt i plånboken först…

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 60

Vilse i skogen…

Så här dagen före träning var tanken att rida ut en lite lagom sväng, men så blev det inte riktigt. Precis när jag kom ut med Mackan från stallet för att sitta upp så kom det ut två ponnytjejer från ett annat stall intill, och de skulle också rida ut. Först red jag lite bakom dem, men Mackan tog älgkliv och var ganska snabbt ikapp dem. Där de skulle vänster hade jag tänkt höger och Mackan var inte alls nöjd över det. Snabbt frågade jag om jag kunde haka på dem – jag ville ju samtidigt lära mig nya vägar som jag kan rida. Sagt och gjort – jag följde med dem istället för att rida själv.

Vi började med att rida på den s k galoppbanan, som för ett tag sedan faktiskt var en galoppbana men som nu tyvärr har fått makadam på sig och inte alls är lämpad för galopp. På en sträcka är det lite bättre och där travade vi. Sedan tog vi en grusväg/skogsmaskinsväg upp på ett kalhygge och vidare in i skogen. Så långt hade jag ridit tidigare, men inte längre. Det var en fin skogsväg som tog oss längre och längre upp på berget, och terrängen blev värre och värre. (Tjejerna hade aldrig tidigare ridit här, men var nyfikna på om man kunde det…) När vi kom upp på toppen så var det ett  kärr där och marken var riktigt sumpig och äcklig – med inslag av stubbar, stenar och annat. I det läget hade vi kommit så långt så att vi inte ville vända och ta samma väg tillbaka eftersom det hade varit jobbigt att ta sig upp på toppen. Mitt uppe på berget så hade vi ingen aning om vart vi skulle. Det fanns inga riktiga stigar eller traktorspår att följa, så det kändes lite olustigt i och med att det började skymma. Det slutade med att jag fick ta upp mobilen för att se hur väderstrecken låg och åt vilket håll vi möjligtsvis skulle kunna rida för att komma hem före mörkrets inbrott. Tur att jag hade sällskap! Kartan visade riktningen, men terrängen var riktigt eländig. Var lite orolig för att skorna skulle lossa eller att Mackan skulle skada sig i det djupa, geggiga underlaget där man knappt kunde se hur stubbar och grenar låg. Efter en stund så kunde vi se en riktig grusväg och vi blev då lättade över att ha hamnat rätt. Sista biten ner till grusvägen var riktigt jobbig: hästarna hade fullt sjå med att hålla sig på benen och benen kanade hit och dit emellanåt. Fy! Det kändes riktigt skönt när vi fick fast mark under fötterna.

Istället för att rida direkt hem så visade tjejerna mig en annan väg man kunde ta, och då kom vi ner intill en motionsslinga där det var jämnt och bra underlag. Vi hade tur som kom ut ur skogen i tid, för när vi kom tillbaka till stallet så var det nästan mörkt och Mackan såg helt slut ut, vilket jag gott kan förstå. Pannbandet satt på sned och han hade en liten grankvist i pannluggen, så det syntes att han hade varit ute på äventyr i skogen.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Hög
Tid (i minuter): 100