Genrep av LA:4

Äntligen har den värsta värmeböljan försvunnit och det börjar bli lite mer drägligt att rida även om det är under dagtid. Nackdelen med att hösten är i antågande är att jag har plockat årets första älgfluga/älglus på Mackan. Vidriga kryp!

I morgon är det programridning på Kungsbacka Ridklubb och Ammie hade lovat mig att titta när jag red igenom programmet en sista gång före programridningen. Jag red fram och hade gårdagens träning i bakhuvudet, vilket jag upplever hjälper mig mycket. Det var också rätt bra framridningsträning i och med att en unghäst longerades i ena änden av paddocken och att det var träning i andra änden, så mitten var min. 

Jag red programmet, om än med små missar, men på det stora hela så kändes det bra. I en travökning fick jag galoppinslag och det sa Ammie att det berodde på att jag ville för mycket. Ökningen var bra inledningsvis och jag hade kunnat bibehålla det jag hade och ändå fått poäng. Ryggningen i slutet av programmet blev sned och hela hästen drogs åt höger. Jag vet att han brukar dra sig åt höger och tänker nog ”nu kommer han nog att dra åt höger” och så gör han det. Ammies tips var att inte tänka själv utan bara förutsätta att han ryggar rakt bakåt, så jag fick göra om det och tänka rätt. Så mycket bättre det gick! Nu skall jag bara komma ihåg det när jag rider programmet i morgon och på tävling också.

Att tänka på för min del:

Inte vilja för mycket.

Tänka att hästen ryggar rakt.

Lägga ner händerna något i travökningen och fästa blicken uppe i skyn.

Det skall bli kul att rida ett för mig nytt program.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 70

Nu är vi på gång igen (hoppas jag).

Efter nackspärr, tappsko och värmebölja så hoppas jag att Mackan och jag är på gång igen. Jag har ridit lite omväxlande de senaste 14 dagarna men det är först i dag som jag har tränat för tränare. Tidigare så har det varit uteridning varvat med ridhus och paddock utan större krav på vare sig samling eller rörelser, vilket kanske straffar sig lite nu. Tänker samtidigt att det inte har skadat med ett uppehåll i och med att han har haft sin nackspärr för ett litet tag sedan. Nu känns han som vanligt igen och jag hoppas verkligen att det kan rulla på med träningar och tävlingar fram över.

I dag tränade jag för Amme igen och jag ville gå tillbaka till där vi började – att aktivera bakbenen ordentligt igen, för det tycker jag att jag har tappat bort under veckorna som har gått. Jag fick börja att korta stegen ordentligt i skritten och aktivera honom (smacka mm) tills dess att han själv började trava och då fick jag låta honom trava på. Vilken skillnad det blir! Jag fick också trava på en liten fyrkant och vända för ytterskänkel och yttertygel och när det funkade så fick jag fatta galopp i själva vändningen för att få med bakbenen ordentligt. Även där blev det mycket bättre kvalitet på galoppen. I dag hade jag lite problem med att få Mackan rak på långsidorna och fick arbeta med det en del. Tänk att det skall vara så svårt att bara rida rakt…

På torsdag är det clear round på Kungsbacka ridklubb och jag skall dit och rida LA:4, så i morgon blir det genrep.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 75

Tappsko = semester för Mackan

I måndags fick Mackan vila, likaså i tisdags, i onsdags var jag i Falsterbo. Med gott om inspiration i bagaget så var jag riktigt ridsugen när jag kom tillbaka från Falsterbo, men tyvärr hade Mackan tappat en sko och eftersom han är så ömfotad så är ridning bara att glömma. Pratade med hovslagaren tidigare i veckan och förhörde mig om det fanns en chans att få en tidigare skoning i och med att sömmen började släppa och att den ena skon glappade, men han hade tyvärr inte tid. Han kunde skicka en duktig kollega sa han, men jag vill inte ha någon annan än Kjell nu så Mackan får stå tills på måndag. Förhoppningsvis så går skoningen då bra och jag kan börja rida direkt igen.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

I dag var vi inte i samma bubbla, Machiavelli EC och jag.

Var riktigt pepp när jag lämnade hemmet för att åka till stallet och förbereda Mackan för tävling. Med förra tävlingens känsla i kroppen så såg jag fram emot den här och hoppades kunna göra bra ifrån mig igen. Jag startade inte förrän 16.52, så jag hade hela förmiddagen på mig att fixa allt. Som vanligt hade jag gjort en baklängeslista för att ha koll på tiderna under dagen – allt från när jag skulle vara i stallet tills när jag skulle starta. Som tur var så hade jag räknat drygt på restiden, för när jag tankade bilen så kollade jag oljan och det visade sig att jag behövde fylla på motorolja. Frågan var bara vilken olja? Två unga tjejer bakom kassan som inte hade en aaaaaning gjorde inte saken lättare. Hur som helst så fick jag köpt lite olja och fyllt på till slut. 

När vi hade åkt en stund på motorvägen så blev det totalstopp. Det var en bil som hade kört in i mitträcket en bit längre fram och båda körfälten stog still. Folk klev ur sina bilar och pratade med varandra, vilket var rätt trevligt. Jag fick också en chans att titta till Mackan och kolla värmen i transporten. Trots öppna rutor så blev det väldigt varmt – det var ju 26-27 grader ute! Svettigt värre. Efter en bra stund så släpptes trafiken på igen och jag konstaterade att jag mest troligt skulle hinna rida fram som planerat. Skönt.

Väl framme på tävlingsplatsen så lastade jag ur Mackan som då hade sitt mulskydd på sig på grund av soleksemet. Strax efteråt så kom det en kvinna och frågade om jag hade dispens för mulskyddet – det hade jag ju inte. Eftersom det stod att flughuva var tillåtet på tävlingen så tänkte jag att det inte skulle göra något om jag hade mulskydd på framridningen. Tanken var ju att ta av det innan jag skulle in på banan… Kvinnan skulle prata med överdomaren och återkomma till mig, så jag gick bort till framridningen och började rida fram. Efter en kort stund kom en annan kvinna och frågade mig om jag hade dispens för mulskyddet, och då förklarade jag att jag redan hade pratat med en annan kvinna. Då svarade hon ”det är jag som är överdomaren”. Ok. Jag fick inte fortsätta rida med mulskyddet men jag fick gärna gå in i manegen och rida fram om jag ville. Tack. Avbröt min framridning och skrittade bort till manegen för att försöka få till resten av min framridning.

Både Mackan och jag höll på att flyta bort i värmen och det var knappt att jag kunde få på mig kavajen när det var dags för start. Inte heller kunde jag rida fram som jag hade planerat, för då hade Mackan inte överlevt i värmen.

När jag red in på banan så kände jag direkt att Mackan och jag inte var i samma bubbla som jag. Han hade fokus på allt annat än mig och jag försökte så gott jag kunde att skapa någon sorts uppmärksamhet från hans sida. Poängen var en blandad kompott, allt mellan 1-7. Ettan fick jag för att jag i sista galoppfattningen fick fel galopp och inte rättade den, men det var som en kommenterade: ”Mackan måste ha en väldigt stabil förvänd galopp! Bra balans :)” Japp, det stämmer! Fattar inte hur jag kunde missa att jag hade fel galopp?? Så himla oproffsigt. Nästan som värsta ridskoleryttaren… Ja, ja… det är bara att bita ihop och komma igen. Ser redan fram emot nästa tävling och hoppas kunna göra mer rätt där.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Kategori: Stor häst
Arrangör: Harplinge RK
Typ av tävling: Lokal
Domare: Madeleine Hertinge
Klass: LA:3 2003
Procent (heltal): 60
Procent (decimal): 86
Lagtävling: Nej

På spåret igen :)

Efter Mackans tre vilodagar så var det dags att sitta upp för att känna om han var sig själv igen, och det var han. Så himla skönt! Det är alltid oroligt när nacken är inblandad, men eftersom han har drabbats av samma åkomma ett par gånger nu så har jag lite is i magen och avvaktar bättring. Frågan är bara om han biter ihop och går mer eller mindre som vanligt även om han har ont? Det vet jag faktiskt inte, och ibland önskar jag att han kunde berätta var det gör ont och hur ont han har.

I fredags red jag i paddocken och hade måndagens träning i bakhuvudet – försökte repetera lite av det vi hade jobbat med då. I dag var det vansinnigt mycket insekter ute och då valde jag att rida i manegen. Tanken var att rida vissa delar ur programmet, men det var inte lätt i och med att vi var tre i ridhuset (varav en gärna skrittar på spåret och agerar stoppkloss). Det är säkert jag som är orutinerad, men så fort jag har tänkt att rida en rörelse så är det oftast någon precis där jag skall rida. Inte lätt! Jag fick göra så gott jag kunde med de förutsättningar som fanns – kanske inte världens bästa uppladdning inför tävlingen i morgon…

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 60

Huvudet i normalläge igen :)

Efter Mackans ”nackspärr” härom dagen så har han fått några dagars vila – allt för att nacken skall må bra. Som vanligt har jag googlat och letat efter andra ryttare med liknande erfarenheter, men utan att hitta något särskilt. Det finns en del gamla oavslutade trådar på t ex Bukefalos, men de tillför inget i behandlingsväg utan bekräftar mest symtomen: hästen håller huvudet lågt, kan inte lyfta huvudet, verkar nästan sederad, tom i blicken mm. Det hade varit intressant att få reda på hur dessa människor har gjort för att underlätta för sina hästar. Själv kylde jag det akut svullna området med vatten i ca 15 minuter och la därefter på kyllera. Dagen efter tog jag på Schaettes gröna liniment och masserade in det försiktigt, vilket Mackan verkade gilla starkt. Skall fortsätta att massera in liniment ett par dagar enligt rekommendation från Magnus (kiropraktorn). Avvaktar med andra behandlingsmetoder och ser vad som händer. Förhoppningsvis kan jag sitta upp i morgon, fredag, och då känna hur han känns. Även om han verkar bra så kanske han inte är det, för det är ju som Charlotta på Husaby sa: ”en skadad häst är en död häst i hans värld” och då vill det till att dölja sina skador så bra man bara kan. Ibland önskar jag att Mackan hade visat när han har ont på ett tydligare sätt, för jag misstänker att han är så himla godmodig att han biter ihop och gör sitt bästa – i alla lägen.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

Då var det dags igen… :(

Efter en riktigt trevlig dag med vännen Lotta så åkte jag till stallet för att ta hand om min älskade häst. När jag hämtade honom i hagen så märkte jag direkt att han inte var ok eftersom han gick med huvudet nästan nere i backen på väg in till stallet. I vanliga fall går han med hvudet högt och har riktigt bråttom in, men inte i dag. Han gick långsamt och med huvudet lågt och hade inte alls bråttom. Misstänker att han har jagat flygfän och då knäckt till nacken igen – samma sak hände för ett antal veckor sedan och då räckte det med några dagars vila + kiropraktorbesök och laser så var han ok igen. 

När han blir så här så svullnar han uppe vid mankammen på vänster sida, ca 25 cm bakom öronen. Första gången det hände så fick jag rekommendationen att sätta på kyllera istället för att massera med liniment, och så gjorde jag även i dag efter det att jag först kylt området med vattenslangen i ca 15 minuter. Det var lite svårt att få kylleran att fastna efteråt, men med lite tålamod så satt det till slut ett tjockt lager på varje sida om nacken. Sprayade med insektsspray och slängde på flugtäcket innan jag hängde tillbaka sadeln i sadelkammaren igen. 

Jag får avvakta och se hur han verkar i morgon, men mest troligt är att jag får avanmäla torsdagens programridning och kanske även söndagens tävling. Men det gör ingenting – huvudsaken är att min fina häst blir så bra han kan igen så att vi kan fortsätta träna och tävla även i framtiden.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC