Tömkörningsclinic

Veckan som har gått så har det varit fokus på det som jag fick göra på träningen för Kajsa förra helgen. Upp med huvudet (på hästen), lätt i handen och rätt ställning i nacken (så att gropen i muskeln syns). Det har inte varit så mycket konditionsträning, utan mest teknikträning – men det är inte fy skam det heller. 🙂

I onsdags red jag inte utan lät Mackan gå på linan istället för att slippa ha en heffaklump på ryggen varje dag… Han var riktigt nöjd med det och när han skulle trava över cavaletti så gick det bra i ena varvet, men i andra varvet fick han tokspel och hoppade längdhopp över bommarna istället. Full racergalopp blev det också emellanåt.

I dag fick Mackan vila i och med att Frillesås Rid- och körklubb hade tömkörningsclinic med Anders Eriksson. Det var några år sedan som jag var på clinic med honom och det är alltid roligt att få chansen att lära sig något nytt. Jag vet inte om det var så att han anpassade nivån efter publiken, men det var ganska basic det han visade. Det jag tog med mig från kvällen var att jag skall tänka ”skottkärra” när jag tömkör, hålla händerna lågt, inte ställa några direkta krav på hästens huvud, inte ha något i handen, inte använda gramantöm, sätta snokremmen genom bettet och upp över nosryggen istället för att knäppa den under hakan på hästen. (Funkar tydligen bra att rida med också, vilket jag skall testa så snart som möjligt.) Kanske att det var något mer, men det har jag för tillfället glömt i så fall.

Ser fram emot att testa mina nya kunskaper, men ser samtidigt att jag måste träna på det jag tränade på med Kajsa – hon kommer ju tillbaka 7/12.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

Träning!

Efter det att Amanda hoppade lite i onsdags så har han haft en planerad vilodag och en oplanerad. Den som var oplanerad var efter skoningen i fredags då Mackan var både varm och lite stapplig i båda fram. Jag lät honom vila för säkerhets skull eftersom jag skulle ha dressyrträning för Kajsa Boström i dag, söndag. I går skrittade jag ut en runda och red därefter i manegen en stund.

I dag var det alltså dags att rida för Kajsa igen. Det var nog 10 år sedan som jag red för Kajsa på min förra häst Salna. Jag har många gånger önskat få rida för Kajsa igen, men det verkar vara svårt att få tider i och med att jag inte kan ta ledigt på vardagarna. Den här gången skickade jag iväg ett mail till Kajsa och frågade om det fanns chans till träning och till min glädje så kunde hon komma förbi Gåsevadholm så som i dag.

Vi pratade en liten stund först och jag fick då tillfälle att uppdatera Kajsa på vår historik och Kajsa bad mig därefter rida lite så som jag brukar så att hon kunde bilda sig en uppfattning sjäv. Efter ca tre minuter sa hon ”det räcker så”. ”Oj!” tänkte jag. Redan? Kajsa såg det jag (och andra) också har sett och känt. Mackan joxar med tungan, han lägger huvudet på sned, han ser snäll och väluppfostrad ut men det saknas energi. Hon ställde sig framför Mackan och tog tag i bettringarna, ställde honom åt vänster och bad mig titta på vad som hände med hans nackmuskel. Det blev som en grop! Hon förklarade att han hade ”svårt” att ställa i nacken och att han går och spänner sig samtidigt som han gapar och joxar med tungan. Han blir också låg fram – lite framtung och hängig i handen. Oftast upplever jag inte att han hänger i handen, men när jag fick känna skillnaden så kan jag instämma i att han ofta ”sitter fast” eller inte tar stöd. Antingen eller. 

Jag fick skritta på volten i vänster varv samtidigt som Kajsa gick med mig och hade koll på Mackans ställning i nacken. Ofta fick hon ruska tag i honom då han var på väg att dra igång med tungan, sänka sig och bli introvert. Han fick sig en dask på hakan då och då för att försöka bryta mönstret och då vaknade han till och blev mer vaken. Efter det så fick jag prova att hitta rätt ställning på egen hand och jag måste erkänna att det inte var helt lätt. Jag blev fast med blicken i hans nackmuskel för att se när det var rätt ställning. Jag som har jobbat intensivt med att höja blicken och fokusera på olika punkter på ridhusväggarna… Ja, ja, det är bara att göra det som behövs för stunden. Jag fick trava och galoppera med samma ställning och fokus på att han skall bära sitt huvud själv, och det gick bra ibland och ibland inte. Det viktiga nu är att jag inte fortsätter trava eller galoppera om jag inte får kvalitet i det jag gör. Det kan vara så att jag kanske bara kan galoppera 1,5 varv på volten till en början, men då får det vara så. Fokus måste vara på att Mackan skall få upp nacken och bära sig själv – utan att joxa med tungan. Det som var intressant var att han blev lugn i munnen när han kom rätt med nacken. Hm.

Kajsa sa att jag måste ”öppna dörren” för Mackan innan jag kan vänta mig rätt energi och att det inte spelade någon större roll om jag försökte rida honom framåt om jag inte hade ”öppnat dörren” först. Att ”öppna dörren” innebär att få upp huvudet och få honom självbärig. Dessutom måste han kunna gå framåt utan att jag gnager med skänklarna, vilket sker om jag ”öppnar dörren” (om jag förstod det hela rätt). 

Det var mycket nytt i dag och jag har nog bara fått med en bråkdel av det här, men jag har förhoppningsvis fått med det viktigaste. Nu ser jag fram emot att få träna på det här och också märka skillnad.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 120

Amanda hoppade :)

Fick återigen med mig Amanda till stallet för lite hoppning. Superkul! Jag hade plockat ut en övning från Hippson: trav över tre bommar, travhoppa hinder, landa i galopp (allt på medellinjen), fortsätta i galopp på en mjuk båge tillbaka och därefter hoppa ett hinder på diagonalen (kvartslinjen). Övningen gjordes så att hon växlade mellan vänster och höger varv efter hindret. Mackan har taggat ner och lyssnar betydligt bättre nu än vad han gjorde första gången. Är övertygad om att det är både roligt och nyttigt för Mackan att få hoppa lite, så jag skall fortsätta med det här upplägget framöver. Förhoppningsvis blir det så att jag också kommer mig för att hoppa lite då och då.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 70

Så roligt!

Ibland är det bara så roligt att rida! I dag var en sådan dag. De senaste dagarna har jag fokuserat på att ha ett friskare tempo och att göra tempoväxlingar och övergångar med bibehållen aktivitet, och det har väl gått så där. I dag föll allt på plats! Det tog inte lång stund förrän Mackan var med på noterna och jobbade på bra med bakbenen, vilket också resulterade att han var väldigt lugn i munnen och jag fick ett jämnt och lätt stöd i handen. Härligt! I dag blev det både skolor och annat i och med att han kändes så fin. 

För egen del så koncentrerade jag mig på att rida mer med magen i dag och det fungerade riktigt bra. Jag försöker oftast också tänka på de olika delarna (huvud, händer, skuldror mm) som Birthe Vogelius talade om i sin föreläsning, men det är banne mig inte lätt att komma ihåg allt när man väl sitter på hästen. Det blir lite lösryckta insatser här och där, men någon gång bör väl även de bitarna falla på plats. 🙂

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 60

Lugn vecka.

Nu har det gått en vecka sedan jag fick ringa ut veterinären på grund av koliken och Mackan verkar vara ok i magen igen. Det gick rätt snabbt att stabilisera magen i och med att han fick ett grovfoder han åt och dessutom fick Quickfix i 5 dagar. Nu äter han som vanligt och han har ingen diarré längre. Flera hästar i stallet börjar få bättre magar nu, men det är ändå några som fortfarande är lösa i magen. Hoppas att det vänder även för dem inom kort. Det pratas om huruvida det beror på hösilage, vatten eller bakterier, men det är det ingen som med säkerhet kan säga. För egen del tror jag på hösilaget i och med att Mackan åt så snart han fick nytt hö att äta. Klockrent att det gamla inte var tjänligt. 

För att Mackan skulle få en chans att återhämta sig på bästa sätt så lät jag honom vila både söndag och måndag. Tisdagen skrittade jag i 45 minuter, onsdagen longerade jag i sammanlagt 40 minuter i alla tre gångarterna (mycket skritt), torsdagen red jag ca en timma och då ett lättare pass och i fredags skrittade jag ut och passade då på att klättra lite. I och med att han har ätit ordentligt hela veckan så ökar jag intensiteten nu och fodrar med full giva. Hoppas att han kan runda till sig lite på rumpan nu. När jag var på Husaby för knappt ett år sedan så var han riktigt fin över både rumpa och rygg och då hade jag ändå mest skrittat/promenerat honom, och jag är helt övertygad om att det grovfoder vi hade då innehåll både mer MJ och protein. Trist när grovfodret inte är tillräckligt utan att jag måste köpa (dyra) tillskott för att nå önskad effekt.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

Kolik :(

De senaste dagarna har Mackan inte velat äta av hösilaget, men övriga hästar har glatt mumsat på. Jag vet sedan tidigare att han är kräsen och att han inte äter om hösilaget är osmakligt/inte bra, så jag öppnade en ny bal när han inte hade ätit på två dagar och dessutom var dålig i magen. Anpassade aktiviteten efter uteblivet näringsintag – skrittade ut på torsdagen och promenerade på fredagen. 

Efter stallfixet på fredagen åkte familjen till Ystad för att hälsa på äldsta dottern och hennes sambo, vilket var riktigt trevligt. Det är ju inte så ofta vi syns nu för tiden… Lördagen ägnades åt utflykt, fika på Olof Viktors och godis i mängder – vi var nästan självlysande av allt sockerintag. Äckligt! På kvällen när vi precis hade satt oss vid middagsbordet så ringde de från stallet och meddelade att Mackan låg ner i boxen och inte ville resa sig upp. Skit! Svårt att säga per telefon vad de skulle göra, så jag ringde ut distriktsveterinären till stallet och satte mig själv i bilen tillsammans med dottern Amanda. 19.30 lämnade vi Ystad och körde raka spåret till stallet. Veterinären ringde när vi hade kört i ca en timma och då hade Mackan fått kramplösande, B-vitamin, betforvatten och Quickfix Probiotika. Både puls, andhämtning och slemhinnor var ok då. Skönt! Rebecka i stallet hade varit ute och gått med Mackan och när jag och Amanda kom till stallet 22.30 så gick jag också med honom en stund under tiden som Amanda mockade. Han verkade pigg och precis som vanligt när han försökte nypa mig i armen och dra i grimskaftet under tiden som vi gick. Härligt! Efter den resan och oron så var det skönt att landa hemma igen. Sov som en stock hela natten och vaknade 06.10 undrande hur min häst mådde. Det var bara att gå upp, äta frukost och åka iväg.

Mackan mådde fortfarande bra och visade inga mer tecken på kolik. För att säkerställa att det var hösilaget han inte gillade så gav jag honom en kaka med hö som han glatt mumsade i sig. Ok, då visste jag att hans matvägran berodde på hösilaget och inget annat. Senare på dagen kom bonden med en hösilagebal från en annan vall och den åt Mackan utan några som helst problem. Det är klart att magen ballar ur om han inte äter grovfoder och dessutom har diarré… Till saken hör att det är riktigt många hästar i stallet som också har diarré och har matvägrat, men som har ätit av den nya balen. Har vi tur så stabiliserar sig magarna på hästarna i och med det nya höet, men vattenanalys är inlämnad för säkerhets skull. Återstår att se vad den säger.

Lagom roligt att ha bytt till nytt kraftfoder för att bygga upp hästen och så blir han dålig och inte äter… Känns som om jag kunde ha matat fåglarna med kraftfodret istället. Nu får jag ta nya tag och mata på med mängder av hö så att han inte tappar ännu mer i hull.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC