Istället för Hippsonbloggen.

Efter flera års bloggande på Hippson fick jag reda på att deras blogg skulle läggas ner. Okej, jag får väl erkänna att jag inte har bloggat så mycket den senaste tiden eftersom mitt liv har varit fullt av annat som måste fixas och bloggen är inget jag har prioriterat då. Eftersom jag har många års inlägg på Hippson så väljer jag att börja blogga här i och med att jag då kan flytta med mina gamla inlägg på något sätt som jag ännu inte har fått koll på.

Namnet på bloggen var det min man som kom på. Personligen försökte jag hitta andra, lite mer positiva, namn. Efter ett par glas vin till middagen kändes dressyrbitchen riktigt rätt. Jag har aldrig tidigare sett mig själv som en bitch men jag kan gott tänka mig att en och annan tycker att dressyrbitchen är ett passande namn på min blogg. Med åren har jag blivit mer och mer bestämd i mina åsikter och jag är en riktig faktanörd som gärna grottar ner mig i forskning och studier – oftast då hästrelaterade sådana. Att man gör som man alltid har gjort ”bara för att” är inget jag supportar då det ständigt kommer nya rön. Däremot är jag ödmjuk inför andras kunskaper och skicklighet inom ridningens ädla konst och jag gör vad jag kan för att utveckla min egen ridning. Att tro på min egen förmåga är något jag tidigare har fått i uppdrag att träna på och man kan väl säga att jag arbetar på det…

Min häst heter Machiavelli EC, f 2005, och jag köpte honom av uppfödaren Eva C Andersson på våren 2007. Egentligen skulle jag leta efter ”en väl grundriden femåring” eller ”en läromästare” som min dåvarande tränare uttryckte det, men jag kom hem med en unghingst. Något jag aldrig ångrat – inte ens för en dag. Planen var att ha kvar min äldre häst, Salna, samtidigt som Mackan reds in och utbildades, men tiden räckte inte riktigt till för två hästar så jag valde att sälja den äldre. Nu är Mackan 10 år och vi har precis tagit steget upp till MsvC och jag har gjort det alldeles själv med hjälp av olika duktiga tränare. Visst, han borde kanske ha kommit längre i sin utbildning, men jag har inte bråttom.

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa. Visa alla inlägg av dressyrbitchen