Lär om och lär rätt.

Tiden går vansinnigt fort och i dag var det redan dags för ytterligare en träning för Yvonne FA. Det var två veckor sedan förra träningen då jag fick avsluta passet med att rida galoppslutor och jag jag har tränat lite på läxan men i och med att jag blev osäker på hur rätt jag gjorde så backade jag lite och har mest tränat andra mer grundläggande ridning. Så när Yvonne frågade mig hur det hade gått med slutorna så sa jag precis som det var: att jag vill backa tillbaka lite och lära mig att rida skolorna rätt – på ett sätt där jag inte använder handen och sporren bara för att få till X antal spår.

”Yes”, sa Yvonne, ”då börjar vi i trav och lättriding”. Oj,  det är ju jättesvårt… Jag förklarar för Yvonne att jag faktiskt tycker att det är svårare och då frågar hon vilket sittben jag sitter på när jag ska göra rörelsen i trav och lättridning. Sittben? Jag brukar ju inte göra rörelserna i lättridning ju eftersom det är svårt… 😉 Yvonne ger mig då tipset att byta sittben i rörelsen och faktiskt sitta på ”fel” ben.

Att tänka på:

  1. Ordentlig hörnpassering.
  2. Byt sittben.
  3. Rid bogen in.
  4. Avsluta rörelsen, rid rakt fram.
  5. Byt till rätt sittben.

Det gör faktiskt skillnad  att byta sittben även om jag fortfarande har lite svårt att göra det under lättridning, men övning ger väl färdighet så det är bara att träna vidare. 🙂

Om jag ska kunna rida galoppslutor och kunna göra fina byten så måste galoppen bli mer påverkbar. I dag fick jag rida på en mindre fyrkant i galopp och jag skulle vara noga med att rida bra hörnpasseringar i vändningarna. Hur var det nu jag skulle göra igen? Centrerad ridning… Bzzz… bzzz… dutta med inner och vända för ytter. Ja, just det! ”Stilla med händerna!” hör jag Yvonne ropa. ”Tummarna upp!” Men de är väl upp? Nähä. Inte tillräckligt, tydligen. ”Händerna!” ”Tänk tagen bakdel i hörnpasseringen.” Oj, oj, det blir mycket nu…

Att tänka på:

  1. Ordentlig hörnpassering. (Dutta med inner och vända för ytter.)
  2. Tänka tagen bakdel.
  3. Stilla händer och tummarna upp.
  4. Rida rakt fram till nästa tänkta hörn och upprepa proceduren.

När vändningarna blev bättre så fick jag instruktionen om att samla galoppen mer och när jag skulle göra det så bröt Mackan av till trav. Bajsnödig? Nähä, inte det… Nytt försök. Mackan bröt av till trav igen. Är han verkligen inte bajsnödig? Nähä, han vill inte bajsa nu heller… Nytt försök. Mackan bröt av till trav igen. Kissnödig? Inte det heller… ”Halvhalt… halvhalt… halvhalt… NU… NU… NU.” Tur att det finns en tränare till hands som kan påminna mig om vad jag ska göra… 😉 ”Ta det inte med handen – använd kroppen.” Självklart… Jag gör nog en lite volt… ”Ja! Bättre där!” En liten volt till, lite längre bort. ”Nu ska du göra det på rakt spår också!” Ja, det är ju den lilla detaljen… Halvhalt… halvhalt… halvhalt… Inte helt plättlätt. Yvonne och jag enades om att det får bli läxan tills nästa träning om 14 dagar och jag längtar redan till nästa ridpass.

Bogenin

Ridhandboken, del 2 Vidareutbildning för ryttare och häst, sid 49.

Bunketorp

Facebook är toppen! Senaste veckan har jag haft en stor längtan ut i skogen och ville ha sällskap. Vad gör man då? Jo, lägger en förfrågan på FB! Det tog bara några minuter tills dess att Sara mer eller mindre hade lovat bort sin mamma Beata för en uteritt. 🙂

Dagen efter min efterlysning var det dags att lasta Mackan och bege mig till Lindome för att parkera på golfklubbens parkering och möta upp Beata. Beata hade informerat mig om att turen skulle ta ca 1,5 timma och det lät ju alldeles lagom. Härligt med 1,5 timmas skritt i skogen. Redan när jag parkerade så började mina hjärnspöken ställa till oreda i huvudet på mig. Oj, så många bilar som kör förbi på vägen! Undrar just om Mackan kommer att reagera på alla som kör förbi i hög fart? Kommer jag ens att kunna sitta upp om blir rädd? Skärp dig nu för tusan! Slappna av och tänk att allt ordnar sig! Se bara till att ha låga tyglar… Sagt och gjort – det var bara att slappna av och låtsas som att läget var lugnt. Beatas häst var lugn som en filbunke och det är ju inte så konstigt – hon är ju van vid både det ena och det andra. Hon rids ofta i Bunketorp och har dessutom startat Huntingen i Falsterbo vid två tillfällen och vunnit en gång. En riktig stjärna! Tror att Mackan kände av hennes energi, för han blev också lugn som en filbunke. 😉

Vi skrittade iväg i kuperad terräng samtidigt som vi pratade om både ditt och datt och när vi hade ridit en stund så sa Beata ”ska vi trava lite här?” Självklart! Mackan tyckte genast att livet var toppen och att det bästa som fanns var att trava i Bunketorp. 🙂 Underbara häst! Det blev både skritt, trav och galopp under en ca två timmars tur i skogen med Beata denna fantastiska kväll. Känslan av att galoppera fram i skogen på min underbara häst som hade öronen spetsade framåt är obetalbar! Vi passerade golfbanan och golfare vid några tillfällen och med halvlånga tyglar var det inget problem. Inte ens golfbilarna var något problem med halvlånga tyglar. 😉 Tänk vilken skillnad det kan göra med halvlånga tyglar och en avslappnad ryttare… 😉

Båda hästarna var rejält svettiga när vi kom tillbaka till parkeringen och jag var både svettig och lycklig. Okej, det blev lite sent – 22.30 satte jag mig och åt lite kvällsmat, men det var det värt! Tack Beata för att du guidade mig runt i skogen. 🙂

IMG_0458

 

 

Träning för Yvonne FA.

OM det hade varit barn på fyrhjulingar utanför manegen i dag så hade jag bett dem att dunsta, men som tur var så åkte alla barnen hem innan det var dags för mig att sitta upp. 😉

I dag höll jag mig till planen: rida fram på halvlånga tyglar, lång och låg, för att skapa avspändhet, göra övergångar med bibehållen aktivitet samt att få Mackan att vända för en lätt ytterhjälp. 🙂 Som vanligt pratade pratade jag och Yvonne en del inledningsvis och efter en stund så tänkte jag att det nog var bäst att aktivera Mackan så att han inte skulle bli en sengångare, så jag började att rida övergångar skritt-trav-skritt. Glädjande nog tyckte Yvonne att det såg bra ut och jag fick rätt mycket cred för det jag har tränat på. Kul! 🙂 Till och med vänsterhanden har blivit bättre! 😉

Jag berättade för Yvonne att jag för många år sedan hade som mål att kunna rida i hatt och frack, men att jag på senare år omvärderade målet till att kvala till MsvB. Men nu är jag inte riktigt säker på vad jag vill… Hatt och frack har jag släppt för länge sedan eftersom vare sig jag eller hästen kommer att kunna fixa det, och att kvala till MsvB är faktiskt inte det viktigaste i dagsläget (även om det hade varit roligt). Det viktigaste för mig i dagsläget är att lära mig att rida precis så som jag vill kunna rida. Precis som mina förebilder rider. Jag berättade för Yvonne att en sak vill jag i alla fall gärna lära mig: byten. Med min förra häst kom jag aldrig så långt som till byten och jag vet inte ens om hon var så pass utbildad att hon ens kunde det, men jag vet att vare sig Mackan eller jag har tränat på det tidigare. Visst, några byten har jag väl fått till, men man kan säker diskutera kvalitén på dem… Yvonne förklarade för mig att det är flera olika förutsättningar som måste finnas för att kunna göra bra byten och när jag trodde att vi var klara med dagens träning så fick jag börja arbeta med galoppslutor. 😉 Ett steg i rätt riktning! 🙂

Jaha, sluta var det… Hmm, det var ett tag sedan… och i galopp också… Jag gjorde några försök och tänkte nog att jag måste nog börja med något lättare för att få det här att fungera i och med att det inte blev bra, men med lite instruktioner från Yvonne så blev det genast bättre. ”Samla”, ”halvhalter”, ”låt innerhöften/hjälpen visa vägen”, ”ytterskänkeln ska endast finnas på plats” var några av de instruktioner jag fick. Egentligen skulle jag rida på kvartslinjen men jag frågade om jag kunde rida på spåret för att få sargen till hjälp och så fick det bli. Till en början tryckte jag alldeles för mycket med ytterskänkeln och tog alldeles för mycket i innertyglen, men efter några försök och med Yvonnes instruktioner så blev det mycket bättre. Att tänka på:

  • Samla galoppen före hörnpasseringen.
  • Göra en 10-meters volt före slutan.
  • Rida med innerskänkeln och låta den ”visa vägen”.
  • Lätta lite i ytter sittben.
  • Endast lägga an ytter skänkel (istället för att trycka in bakdelen).
  • Tänka halvhalter genom hela slutan.
  • Rida sluta – rakrikta – rida sluta igen.

Nu är det 14 dagar tills nästa gång vi träffas och då jäklar ska galoppslutan sitta som ett smäck! 😉

På bilden är det jag och min förra häst Salna i paddocken hemma på gården. ❤ Det lustiga är att Salna och Mackan är rätt så lika i teckningen – både bläsen och det vita på vänster bak har de gemensamt – men det är typ det enda de har gemensamt. 😉

Cattis&Salna

Brottningsmatch med hjärnspöken.

Lördag. Svängde in med bilen på grusparkeringen framför stallet och såg att trädgården var full av barn. Så bra att alla besökande barn hoppar på studsmattan. Att Mackan kan stå och titta på dem från hagen är bra miljöträning för honom. Hoppa nu riktigt mycket, alla barn, och skrik gärna riktigt högt också. 

Jag fixade och donade i stallet samtidigt som jag funderade på hur jag skulle lägga upp dagens ridpass inför morgondagens träning med Yvonne FA. Övergångar är alltid bra… Och att rida in i skritten istället för att sakta av till skritt… Lite snabbare reaktioner måste jag också träna på, OCH att han ska vända lätt för min ytterskänkel… Japp. Så får det bli.

Började att skritta fram på lång tygel med avsikten att fortsätta uppvärmningen på lite halvlång tygel för att skapa förtroende och ett avspänt lugn. Men va fan!? Ska ungarna köra fyrhjuling precis utanför manegen när jag ska rida?? Flera barn körde runt på två små fyrhjulingar precis utanför manegens långsida och i och med att det är nät på översta halvan av väggen så går alla ljud rakt in till ridbanan. Lugn, bara lugn… vad var det U-C sa när vi hade kursen Säker häst…? Ta inte tyglarna, ta inte tyglarna, ta för guds skull inte tyglarna… Under tiden som gruset sprutade och barnen både tutade och ropade så hade jag en brutal brottningsmatch med mina hjärnspöken! Slappna av, andas, slappna av… Varje gång jag hörde att barnen sprutade grus så fick jag ge mina hjärnspöken en riktig smocka! Jag tror banne mig att jag vann matchen! Samtidigt som jag önskade att någon uppe ifrån huset skulle ropa ”det är dags för fika!” till barnen så tänkte jag att det var riktigt nyttigt för mig att de faktiskt körde omkring precis utanför. Det var bara när de frågade om de fick köra in i manegen som jag sa ”absolut inte!” 😉

Svettig och nöjd lämnade jag manegen och även om jag inte fick tränat på allt det där jag hade för avsikt att träna på så kändes det riktigt bra. 🙂 Nu ska jag bara försöka knocka alla hjärnspöken som jag har i mitt huvud, för jag vägrar låta dem få ett övertag.

Brottning

 

Back to basic: rida på en volt.

Ett steg fram och två steg tillbaka. Precis så kan det kännas ibland och jag tror att alla som håller på med ridsport har upplevt den känslan. För ett tag sedan lyckades jag få alla bitar på plats när jag red LA:3 på programridning, men det var då det. 😉 Nu har jag upplevt hur det känns att ha ett riktigt flyt på banan och fördelen är att jag nu vet att förmågan finns där – vi ska bara lyckas göra om det vid fler tillfällen. 😉

På den senaste tiden så har jag av någon anledning inte kunnat hålla voltspåret i vänster galopp ibland, och hela ekipaget har då drivit iväg åt rakt motsatt håll och jag var tvungen att stämma av mina hjälper med Yvonne1 i och med att det var längesedan jag hade samma problem. Så istället för att fortsätta ”klättra på stegen” så blev det back to basic: att träna vändande hjälper på volten. Yvonne förklarade för mig hur jag skulle tänka ding, ping, ping, ping, kling, katchung… och poletten i hjärnan åkte runt som en kula i ett flipperspel när jag skulle koppla ihop mina två instruktörers instruktioner. Till slut landade poletten i det som jag tidigare har tränat på i centrerad ridning: vända med ytterlåret, dutta med inner skänkel, vända med ytterlåret, dutta med inner skänkel – en hjälp i taget. Till en början fick jag vända i skritten, för som Yvonne sa ”om det inte fungerar i skritten så kan du inte förvänta dig att det ska fungera i galoppen”. Sant.

Jag vet inte varför jag har tappat bort/glömt av att göra vändningarna när jag värmer upp i skritt för att så småningom göra dem även i trav och galopp, men ett är säkert och det är att Mackan och jag egentligen vet hur vi ska göra – vi har bara tillfälligt glömt av det. 😉

I skritten fick jag rida på en kvadrat och göra 90°-vändningar i båda varven och jag måste bli mycket snabbare i mina reaktioner när Mackan inte gör det jag ber om. Låret – reaktion? – spö på bogen (om reaktion uteblir). Reaktionen ska komma direkt! När skritten fungerade så övergick jag så småningom till trav och galopp. I galoppen fick jag instruktionen att sitta ”rakt över hästen” och jäklar vilken skillnad det blev på galoppen! Lösningen på mitt problem för dagen var att sitta rakt över hästen, vända för ytter lår och dutta med inner skänkel långt fram (för att tala om för Mackan att han ska använda buken). Inledningsvis kan jag ha Mackan rakställd i och med att det blir lättare att vända då, men målet är att ha honom ställd med ”linjehjulet på spåret”. Tänk så mycket lättare det blir när man gör rätt! 😉

Om några veckor är det dags för CR igen och då jäklar ska jag kunna vända/rida på volt hur lätt som helst! 😀

Flipperspel