Equiopatbesök

I dag blev Mackan kontrollerad och behandlad av Emelie på Hästen i Fokus och hon konstaterade att han var öm uppe på korset och uppe på rumpan. Kanske inte så konstigt i och med att han har haft ont i vänster knä och mest troligt har avlastat.

Mackan fick både ”ström” (elektroterapi), laser, manuell massage och massage med Thumpern.

Jag kan gärna använda Thumpern några gånger i veckan på Mackan och dessutom få honom att lyfta ryggen ett par gånger före ridning och ett par gånger efter ridning.

Emelie noterade också att Mackan såg ”kortare” ut i höger sida och vi bokar en ny behandling om 14 dagar för att behandla bogar mm och genom det hjälpa honom att bli mer jämn.

Ny hovis (igen)…

Så jobbigt det är när man inte är nöjd. Jag var helt övertygad om att jag hade hittat en riktigt bra hovslagare för ett år sedan och det var makalöst skönt att kunna vila i det och släppa tankarna på hovar och hovslagare. Tills nu.

Första gången D skodde Mackan så såg det riktigt bra ut med en tillräckligt stor sko som gav bra stöd för hela hoven:

IMG_0723 2

Men när jag i somras frågade varför det inte ser ut som vid första skoningen så fick jag en förklaring som jag köpte där och då. Ja, det är ju du som är utbildad hovslagare – inte jag. Tiden gick och jag tänkte att D säkert hade en bra plan, så jag släppte tanken på hovarna. Tills senaste skoningen i mitten av september då det såg ut så här dagen efter skoningen:

IMG_1294

När jag skickade ett meddelande och frågade varför det såg ut som det gjorde så fick jag till svar: ”Mackan har varken väggar eller trakter och prio ett har varit att få honom behålla skorna på. Därför verkar och skor vi honom tätare för att ta ner tådelen och spara trakterna. Eftersom jag skor så tight är det viktigt med korta skoperioder. /…/ Jag hade gärna skott honom med större stöd i trakterna men eftersom det är sämre att han tappar en sko så måste jag balansera det. Han har stöd för sina trakter just nu. Men verkar jag honom i trakterna så kollapsar hela trakten.”

Den där sista meningen förstod jag inte riktigt. Det är väl ändå större risk om man sparar trakterna som de riskerar att bli understuckna och att de kollapsar? För att stämma av mina tankar tog jag kontakt med Sören och ställde frågan ”Finns det någon anledning / orsak till att man INTE kan verka en hov till strålens bredaste punkt? Svaret jag fick av hovslagaren var att trakterna kollapsar om han verkar längre bak.” Jag skickade med ovanstående bild (fast utan färgade streck). Svaret jag fick var ”Nej, man kan alltid verka till strålens bredaste punkt. Detta är fundamentalt. Ibland kan det bli nödvändigt att traktrikta skon för att få till det. Om man inte gör detta och låter trakten bli för lång så kolapsar trakterna och hela hoven. Tvärt om vad han säger! Skon ska täcka hoven under hela skoperioden. Det tror jag inte denna skoning klarar. /…/ Det ser inte godkänt ut tycker jag. Jag tror du ser detta eftersom du frågar.” (Självklart sa jag inte vem som hade skott Mackan.)

Nu började jakten igen. Jag hade riktigt tur att det är en riktigt kunnig hovslagare som skor en annan häst i stallet och som kunde tänka sig att sko Mackan när han ändå är på plats och skor den andra. Puh! (Just den här hovslagaren försökte jag få till Mackan redan förra sommaren, men då fanns det ingen möjlighet eftersom han är så uppbokad.)

Dagen före det att Mackan skulle få nya skor så kände jag mig som ett barn dagen före julafton – SÅ förväntansfull! 😀

När S kom för att sko så fick jag börja med att promenera med Mackan på gårdsplanen så att S kunde se hur Mackan satte ner sina hovar i marken och hur långt in han satte sina bakben mm. Han var rätt nöjd med det han såg och började plocka av skorna en efter en. Han konstaterade samtidigt att det var väldigt små hovar/skor på en sådan stor häst. Yes, det tycker jag med. Nu fick Mackan två storlekar större skor och S konstaterade också att Mackan har väldigt tunna sulor, framför allt fram, och valde därför att sätta på en soft lädersula på båda framhovarna. Misstänker att Mackan blev nöjd med det. 😉 Han berättade att jag får räkna med att det kommer ta ca tre skoningar innan hovarna ser ut som han vill ha dem, vilket är helt ok för min del. Eventuellt kommer han att göra ytterligare justeringar beroende på Mackan ser ut nästa gång han kommer, vilket är om ca sex veckor.

Så här såg ena framhoven ut när han var klar:

Jag är supernöjd! Hoppas att Mackan är det också. 😉 Nu har han fått lite större yta att stå på och en extra sula som hjälper hans egna tunna sula.

Fortsättning följer! 🙂