Summering av 2021

Nu ska jag göra något som jag aldrig har gjort i ett inlägg tidigare. Jag ska titta tillbaka på året som har gått istället för att bara ha siktet inställt på framtiden.

2021 började inte så himla bra för Mackans del. Vem är förvånad? Under vintern 20-21 slutade han i princip äta sitt grovfoder och jag fick ännu fler gråa hår när jag skulle ta reda på vad det berodde på. Jag skrev ett inlägg i min blogg https://dressyrbitchen.com/2020/12/05/machiavelli-ec-en-finsmakare/ och dåvarande stallägare fick ett bryt – trots att jag i inlägget skrev att det inte var något fel på stallets hö. Resultatet av mitt blogginlägg blev att ställägaren gjorde ett inlägg på stallgruppens FB att om stallets hö inte passar så är det bara att flytta sin häst. Inte alls roligt att få det i ansiktet när jag var den enda i stallet som hade problem med att min häst inte åt. 😦 Dessutom hade jag några veckor tidigare fått lov av stallägaren att köpa eget hö, så det var ingen nyhet att min häst inte åt. 😦

2021 inleddes med ett besök på kliniken där veterinären konstaterade att Mackan hade en tandfraktur, foderinpackning och var inflammerad i tandköttet. https://dressyrbitchen.com/2021/01/13/nu-ar-bollen-i-rullning/ Blodprover togs för att se allmänstatusen och de visade att Mackan låg över gränsvärdet för PPID och för att verkligen vara säker på OM han hade PPID så skulle nytt prov tas under hösten. (Provet i slutet av september visade att han låg under gränsvärdet, vilket var en stor lättnad för mig.) 🙂

Under vintern och våren 2021 var jag runt och tittade på olika stall och i slutet av mars flyttade jag Mackan till ett stall där bland annat utfodringsrutinerna var bättre än i dåvarande stall. Mackan vill gärna ut på morgonen och har oftast inte ro att äta sitt grovfoder inne och på det nya stället fick hästarna med sig sin frukost ut på morgonen. 😀 Att de dessutom är väldigt flexibla och tillmötesgående är bara en bonus. ❤ Världens mest härliga familj, tror jag bestämt att de är. ❤

Världens finaste välkomnande! Flera hästar gnäggade när Mackan flyttade in.

2021 började jag tömköra för Nina Fox Stark. 🙂 https://dressyrbitchen.com/2021/05/31/tomkorning-for-nina-fox-stark/ Dock har det varit svårt att tömköra på hemmaplan när ridbanan är full av hinder och andra saker, men jag har med tiden blivit bättre på att undvika dessa även om det inte är optimalt. Drömmen är att kunna tömköra på en tom ridbana, vilket jag förhoppningsvis får möjlighet att göra under våren 2022. 😉

Jag har varit på clinic och sett träningar med Anna-Carin som har En glimt av mig https://englimtavmig.se/ och det var väldigt intressant. Min målsättning var att kunna skicka in Mackan i transporten istället för att behöva lägga longeringslinan bakom rumpan på honom, men som med mycket annat rann det ut i sanden… Det är ju inga problem att lasta honom så det har inte varit någon prio under året som har gått. 😉

Stigläderstoppen kom till under 2021. När jag skulle byta ut mina slangbitar på stigläderkrampan som jag hade för att få stigläderna lite längre bak fick jag en idé: De här borde gå att 3D-printa! 😀 Jag bad sonen konstruera ett par och efter lite mätande och några prototyper så hade han printat ett par som passade mina krampor perfekt. Jag blev så glad över dessa stigläderstopp att jag gjorde ett inlägg på FB och fick väligt stort gensvar. Plötsligt ville ryttare i hela landet ta del av dessa små finurliga stigläderstopp. Så kul! 😀 Under sommaren och hösten har jag skickat iväg över 400 par och har fått positiva reaktioner från några ryttare som har märkt stor skillnad och som har gett mig respons. ❤ Det som bara skulle bli ett par till mig… 😉

Stigläderstopp

Ridning? Jag har gjort några försök att träna uppsuttet, men på grund av mina kassa ljumskar har jag valt att inte lägga pengar på det i dagsläget. Målsättningen är att kunna rida 2-3 gånger i veckan utan att ha jätteont varje gång, så nu har jag påbörjat en testperiod med att stretcha för att kunna gå ner i split. Hahaha! Även om jag aldrig kommer kunna gå ner i split så kan det i alla fall enbart bli bättre för min del. Om jag så bara kan bredda benen så att jag kan sitta i sadeln utan att få ont så är det ett ENORMT framsteg för min del. I skrivandets stund har jag inte suttit på hästen på evigheter och jag har gett honom en längre vintervila på grund av att jag inte kan/vill hålla igång honom under rådande omständigheter.

Ingen nöjd häst. Mackan har under hösten på olika sätt visat att han inte trivs i sin nya box han bytte till för några månader sedan, och jag har fått tillverka olika ”skydd” för att det ska bli bättre tills dess att jag hittar en (ute)box i annat stall åt honom. Jag lät tillverka ett sparkskydd till boxdörren à 1000 kr och jag har påbörjat processen med att tillverka avgränsningar till boxkamraterna (framför allt en granne som han inte verkar gilla). Kartongskivan ska ersättas av en plywood som jag planerar att måla vit. Fördelen med en plywood som jag sätter fast med buntband är att stallägaren kan få den när Mackan flyttar. 😉

På det stora hela har 2021 varit ett väldigt lugnt år för mig och Mackan även om det på flera områden inte blev som jag hade tänkt mig. Nu tar jag nya tag och siktet är inställt på att kunna rida och arbeta min häst på ett sätt som jag vill (och kan). 🙂

Håller tummarna för att ni alla får 2022 precis så som ni önskar er! 🙂

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt - och som är etiskt försvarbart. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: