I dag var det dags för ridlektion igen. Samma häst som förra veckan. Vi fortsatte med att repetera det som vi gjort förra veckan, dvs växla mellan lodrät sits, trepunktssits och tvåpunktssits. Jag känner mig faktiskt lite ringrostig eftersom det är ca 5 år sedan som jag hoppade senast – om man bortser från ett och annat litet skutt i skogen. Bara det att få dressyrrumpan ur sadeln och hamna i en trepunktssits är en bedrift i sig. Tvåpunktssitsen är enklare tycker jag. Fick beröm igen för min fina balans, och det är ju alltid roligt. Från att ha varit nästan som en dressyrtant så känner jag mig mer och mer som en hopptant. Målsättningen är att kunna hoppa bana på minst en meter nästa vår så att jag kan söka in till ridledarutbildningen, och jag känner att jag är på gång (trots att vi bara skuttade ca 50 cm i dag). Det är som dottern sa: "Nu är du ju halvägs då..", och det känns riktigt bra att se det ur den synvinkeln. Visserligen måste jag väl slipa lite mer på det här att följa med i språnget och inte vara för tung i rumpan och komma efter i sprången, men jag är ändå på gång och det känns riktigt bra.
Häst:
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 60
Författare: dressyrbitchen
Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad.
Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver.
Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa.
Visa alla inlägg av dressyrbitchen
dressyrbitchen 
Heja Catharina, du låter stencool! Jag håller tummarna, men jag tror inte det behövs, du låter inte ens rädd ju!!! : ) Tantiga hälsningar, Hege (som inte kommer upp utan vad vi kallar ”dressyrtantspall”)
GillaGilla