Mina tankar och ambitioner har vacklat hit och dit och för ett tag sedan hade jag funderingar på att anmäla mig till en Pay & ride men har nu tänkt om. Egentligen vet jag inte riktigt vad jag vill – förutom att jag vill ha en stark och väl förberedd häst. Det är den enda anledningen som bidrar att jag funderar på att pausa allt vad traditionell dressyrträning och tävling heter tills vidare. Under en period tänkte jag ”alla andra kan ju träna och tävla, så varför skulle inte jag kunna det”, och i det läget var jag inne på att köra på lite som vanligt med träning och tävling och bara toppa med lite arbete på linan, typ Art2Ride eller equibodybalance. Men det lutar mer och mer åt att jag faktiskt skall grunda med ovanstående och toppa med lite vanlig dressyrträning. Precis som tidigare har jag suttit och tittat på filmer från Art2Ride och jag har fastnat för den här med Lisette och Timo då den visar mycket av den schvung och aktivitet som jag letar efter. (Det finns fler video critiques med dem.) Under tiden som jag har tittat på mängder av filmer så har jag blivit väldigt fundersam – vad är det jag skall sträva efter inledningsvis? Är det att få optimal stretch? Är det att få igång bakbenen och en bättre schvung? Säkerligen hänger det ihop, men vad skall jag sikta på så här i början? Nu har jag bestämt mig för att nöja mig med den stretch som Timo har i videoklippet, alltså mulen ungefär i höjd med karpalleden, och att få igång bakbenen ordentligt.
I och med att jag har haft, och fortfarande har, ont i korsryggen och skinkan på höger sida så har det passat bra att ha Mackan på linan oftare eftersom jag ändå inte har kunnat sitta i sadeln. Under den här tiden har vi gjort vissa framsteg (även om vi har långt kvar till Lisette och Timos nivå). 😉 Man få inte longera i ridhuset så jag ”ridgår” med min häst på linan, det vill säga att jag har linan halvvägs ut och går på ett lagom avstånd från honom och använder hela ytan i ridhuset istället för att fastna på en volt. Det blir både stora och små volter då och då, men inte flera varv varje gång. Det här arbetet sliter ju inte mer på underlaget än vad vanlig ridning gör. Jag har provat att vara i paddocken men där är det så många saker som distraherar honom och då tappar jag den avspändhet jag vill åt. Möjligtvis kan jag ”flytta ut” till paddocken när han har förstått hur det är jag vill att han skall arbeta.
Nu har jag testat att ha långa inspänningstyglar, chambon och helt utan, och det fungerar ungefär lika bra oavsett vad jag väljer att ha. I går avslutade jag med att ta bort inspänningstyglarna och fick då en bättre stretch och ett friare uttryck i hästen, så jag skall se om han är redo att vara utan.
Munnen och tungan är ett helt eget kapitel på min häst. Tyvärr. Han har alltid grejat med tungan – även före det att han fick bett i munnen första gången. Han drar upp tungan riktigt långt i munnen så att det knappt går att se den. Shit, nu kom jag på att jag har glömt att stretcha den… (Veterinären som fixar min hästs tänder har ibland fått ge två doser med lugnande för att det skall gå att ha lite koll på tungan.) Jag har nog testat de flesta bett men än så länge har jag inte hittat något som min häst riktigt trivs med. Många gånger under årens lopp har jag funderat på om joxet med tungan egentligen beror på något annat ”problem” i kroppen, men de gånger jag har ridit bettlöst så är han still i munnen och visar inga tendenser till att problemet skulle sitta någon annan stans i kroppen. Varför inte bara rida bettlöst då? Jo, för att det inte heller är bra i dagsläget eftersom min häst då arbetar helt fel och går som en älg emellanåt, vilket leder till att jag bara blir frustrerad. Målsättningen är att kunna rida bettlöst på samma sätt som många andra kan, men först måste jag nog bli lite bättre på att rida. 🙂 Det är inte så att ridkänslan blir sämre när han håller på och joxar med tungan, han är hur fin som helst i handen, men jag tror att det skapar vissa spänningar i hans käkar som inte kan vara bra för honom. Det finns säkert de som tror att jag sitter och rider med hård hand i och med att han gör som han gör med munnen och tungan, men faktum är att han gör likadant på stallgången när han får bettet i munnen eller när jag har honom på linan då det i princip inte finns något tryck alls i munnen på honom. Bettet kan hänga helt fritt i munnen på honom och han gapar ändå. Hur som helst är min förhoppning att arbetet med Art2Ride kan bidra till att min häst kan slappna av och ”acceptera” bettet istället för att gapa och dra upp tungan. Enligt Will & CO på Art2Ride så blir hästen bättre i munnen när den börjar arbeta mer korrekt över ryggen. (Jag undanber mig trista kommentarer från självutnämnda besserwissers på ovanstående då jag har kollat upp min häst ett antal gånger och dessutom får hans tänder fixade två gånger per år.)
Apropå det där med att arbeta över ryggen så har jag börjat bli mer och mer kritisk till i princip all ridning jag ser, vilket är lite trist på sätt och vis. Tidigare har jag beundrat många av ryttarna i världseliten men i dagsläget krymper skaran som jag beundrar. Alldeles för många hästar går med sänkt rygg och sprattlar med benen, och då många gånger i otakt. Jag blev glad när jag läste inlägget på Hippson och hoppas att fler och fler kommer till insikt om vad det är som egentligen bedöms. Härom dagen gick jag igenom bilder och filmer i min mobil och hittade då korta klipp från några av mina träningar för en del år sedan och blev lite förskräckt. Herregud! Då tyckte jag att det såg riktig bra ut men i dag ser jag att min häst gick med sänkt rygg och alldeles för hög nacke… Hur kunde jag tycka att det var så bra?? Visst, målsättningen var att försöka mig på samling, men i dag inser jag att min häst inte var redo för det, så därför börjar jag om och försöker bygga upp den styrka som behövs för att orka gå med bibehållen rygg i samlingen. 🙂
Just nu känns det som om jag befinner mig gropen med båten på bilden under (om jag skall se till mina utsatta mål att kunna kvala till MsvB) men det känns i alla fall som om jag har åror, så det är bara att ro på… 😉
dressyrbitchen 