Ståstillträning

I dag åkte sadeln på för första gången på ett par månader. Inga som helst problem – "man är väl van vid det här laget", sa Mackan. Meningen var inte att sitta i sadeln utan mest bara ha den på för att ha det. Tanken med dagens lilla träningspass var att Mackan skulle kunna stå still vid stubben som vi använder när vi sitter upp. Tidigare när Amanda har hängt på honom innan uppsittning så har han stått still, men när hon har satt foten i stigbygeln och grenslat honom så har han velat promerera iväg. Mackan är relativt stor och jag är inte så himla smidig, så jag använder stubben. Alla i stallet använder stubben för att skona både häst, sadel och ryttare, vilket är himla bra.


Jag parkerade Mackan vid stubben och klev upp på den. Mackan stod som en staty. Jag hoppade her. Mackan stod fortfarande som en staty. Jag ägnade mina 15 minuter åt att hoppa upp och ner från stubben samtidigt som jag höll i tyglarna och i sadeln. Allt för att likna en uppsittning så mycket som möjligt. Jag hängde också över sadeln och klappade honom på andra sidan, på halsen och på rumpan. Mackan stod fortarande som en staty. "Överkurs" tänker säkert många, men hellre lite överkurs än inte alls. 


Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 15

Profilbild för Okänd

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa.

Lämna en kommentar