Som jag tidigare har skrivit så har Mackan alldeles glömt av vem det egentligen är som bestämmer när det väl gäller. Han är ranghög och tror väl att det gäller även utanför flocken med hästkompisarna. Men det kan han glömma – nu har allvaret börjat för hans del och han skall dra sig till minnes vad det är som gäller och vad han tidigare har kunnat.
Jag har börjat med att ta honom till paddocken och leda honom så som man skall: så snart jag stannar så skall också hästen stanna, och han får inte passera mig med mer än huvudet. Vissa säger bogen och andra säger att de skall ha ögat i ledarens axelhöjd, men jag har bestämt mig för att ha ögat i axelhöjd. Till en början promenerade han gladeligen förbi mig och vidare mot egna nya mål, men då vände jag direkt helt om och gjorde ett nytt försök. Efter några vändor och med en tillsägelse varje gång han gjorde fel så fattade han att han inte skulle passera mig, och då fick han massor med beröm.
Jag har också börjat att backa honom enbart med hjälp av rösten och grimskaftet och det börjar han också fatta. Målet är att han skall backa bara jag säger "backa" och går mot honom, men än så länge måste jag rassla med grimskaftet också.
I slutet av vårt korta träningspass så har jag gått runt i paddocken och han har då följt mig som en hund. Stannar jag så stannar han, går jag vänster så går han med huvudet vid min axel åt samma håll. Går jag åt höger så viker han undan något, men fortsätter ändå att gå med huvudet vid min axel. Lite fräckt känns det..
Målet är att vi skall kunna köra samma metod även vid lastningen: jag går och Mackan går jämte mig – rakt in och utan krångel.
Lev väl!
Häst: Machiavelli EC
Författare: dressyrbitchen
Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad.
Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver.
Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa.
Visa alla inlägg av dressyrbitchen
dressyrbitchen 