Meningen var att jag skulle skynda mig hem från jobbet i dag så att jag skulle ha gott om tid för stallet och Mackan. Dessvärre blev det återigen inte som jag hade planerat. Mötet med arbetslaget drog ut lite på tiden och jag hade förberedelser att göra inför nationella proven i svenska. Det resulterade i att jag var relativt sen till stallet, men jag tog mig tid med Mackan ändå.
Jag började som vanligt med att promenera med honom i ca 10 minuter för att därefter börja arbetet i traven. I dag var han precis som Ebba och Berit, dvs han ville inte alls lyssna på mina instruktioner – han började trava när han ville, han ville inte sakta av när jag sa att han skulle göra det, han kunde knappt göra halt mm. Något disträ, med andra ord. Hur som helst så fick jag till lite arbete med halsförlängare också. Efter en skrittpaus så blev det några varv i skritt och trav över cavalett, vilket gick riktigt bra. När han såg fin ut och fixade att i jämn trav ta sig över cavalettin så avbröt jag dagens pass. Det är nästan det svåraste av allt – att sluta i tid. Det vill verkligen till att variera arbetspassen och inte hålla på för länge så att han tröttnar.
Morgondagens träning blir tyvärr inte av. Håkan är i Stockholm över natten och Amanda är sjuk. Ledsamt, men jag får väl träna på egen hand i paddocken.
Lev väl!
Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 50
Författare: dressyrbitchen
Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad.
Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver.
Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa.
Visa alla inlägg av dressyrbitchen