Sista fixet!

Ställde klockan på 07.00 i morse för att kunna ge hästarna frukost i någorlunda tid. Tänk vilken lyx att få sova till 7.. När hästarna var matade så gick jag tillbaka till sängen och läste i min bok en stund innan det var dags att släppa ut hästarna. Därefter var det frukost tillsammans med familjen för en gångs skull. Den enda som saknades var Axel, för han låg och drog sig i sängen och orkade inte gå upp. Vi andra var uppe relativt tidigt eftersom vi skulle till Kungsbacka för att tillbringa lite tid i det som skall bli vårt nya hus senare i höst.

Väl i Kungsbacka så passade jag på att besöka Ridsportbutiken för att köpa ett regntäcke och en snygg lädergrimma till Mackan:) Vädergubbarna sa att vi kan vänta oss regn på söndagen och Mackans nuvarande regntäcke är lite sunkigt och luktar gammal gubbsvett – och det vill jag inte ha med i bilen till Trollhättan i morgon.

När vi kom hem från husvisningen så gick jag direkt till stallet för att mocka och tvätta Mackan. Han är lugn och fin när jag spolar honom med slangen, och det är ju en fördel i och med att han är så pass stor som han är. Efter tvätten så skulle Martina knoppa honom och när hon gjorde det så packade jag in sadlar mm i bilen. Knopparna blev tyvärr lite lösa och tjocka så jag fick försöka själv, men inte heller det var en höjdare. Jag ringde ner Amanda till stallet. Hon knoppade Mackan för ett litet tag sedan med gott resultat, så hon fick den äran att göra det igen. Resultatet blev helt ok och jag inser att jag måste träna ordentligt på att knoppa innan det är dags för mig att åka ut på tävlingar..

Till min förtvivlan så såg jag att Mackan förmodligen har dragit i bäckenet igen. Vänster knöl var mer markerad än höger, men när jag sprang med honom så visade han inte på någon hälta. Dumma häst – han har förmodligen brallat runt i hagen och halkat omkull. Inte första gången det händer. Nu återstår det bara att se vad veterinären säger om knölen.. Jag kommer säkert att få avdrag för de knölar som Mackan har på ryggen också. De kan knappast ha med proteinöverskott att göra då grovfodret tyvärr har alldeles för lågt protein. Möjligen kan det vara insektsbett, men det är kanske lite för många för att kunna vara det. Mackan är tyvärr lite känslig i huden, och minsta bett ger upphov till små knölar som tar väldigt lång tid att bli av med.

Under tiden jag var i stallet så fixade Martina och hennes Stefan pastasallad som vi skall ha med oss i morgon. Mums. Vi har också laddat med fika och godis, så vi skall nog överleva dagen:) Jag  återkommer inom kort med mer info och resultat. Håll tummarna!

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa. Visa alla inlägg av dressyrbitchen