Fredag. Åkte ner en sväng till jobbet för att göra klart det sista inför semestern. Så himla skönt att kunna sortera papper och göra klart inför höstterminen. Jag hann till och med fixa ett bra arbetsområde som vi skall köra till hösten – och det känns extra bra.
Dagens ridning var tänkt att genomföras i ridhuset så att jag riktigt skulle kunna fokusera på övergångar, vägar och tempo. Men när jag satte foten i underlaget så insåg jag att det var alldeles för dammigt för att det skulle gå att rida där. Lite vatten, ev lite salt och sladdning hade inte skadat. Istället gick jag ut till paddocken, men är skrittade jag ett varv innan jag insåg att jag inte ville rida där heller. Underlaget är alldeles för ojämnt – stenhårt och väldigt lite gummiflis på spåret, djupt och jättemycket gummiflis på vissa ställen. Att rida riktiga hörnpasseringar är inte att tänka på eftersom det är hårt och i stort sett utan gummiflis i hörnena. Inte optimalt med andra ord. Att växla mellan stenhårt underlag och riktigt djupt och ”halt” underlag är som gjort för skador. Istället red jag på galoppbanan, men kunde då inte rida som jag hade tänkt. Jag försökte träna på övergångarna, men med allt som händer runt omkring så är det lite svårt att få Mackan riktigt fokuserad. Jag får se det som miljöträning..
Lev väl!
Häst: Machiavelli EC
Författare: dressyrbitchen
Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad.
Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver.
Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa.
Visa alla inlägg av dressyrbitchen
dressyrbitchen 