Mackans första dressyrtävling.

Funderade på om jag skulle rida med sporrar eller ej, och valde att rida utan eftersom jag inte har ridit med sporrar på ett bra tag. Framridningen kändes bra och jag var övertygad om att jag gjorde rätt i att rida utan sporrar, men när jag väl kom in i manegen så rann energin ur Mackan. Han tappade all bjudning och jag fick driva som en galning med både skänklar och säte. Eftersom det var hans första tävling så var han lite extra tittig på konerna med bokstäverna och annat som han inte är van vid. Han stod emot och ville inte alls röra sig framåt, och inte heller dit jag ville, så resan blev lite vinglig..

När jag hade fått startsignal så var det bara att rida för kung och fosterland – inte lätt, men det gick. Kritiken var ju därefter.. Fick mest 5:or och 6:or, men även en 7:a på övergången till fri skritt. Tyvärr fick jag också en 0:a då domaren ansåg att jag inte fattade galopp på rätt ställe, men när vi tittade på filmen hemma så såg jag tydligt att fattningen skedde där den skulle. Så kan det bli när det är bedömning..

Eftersom jag hela tiden hade tänkt den här tävlingen som programridningsträning och miljöträning så är jag nöjd med Mackans och min insats:)

Häst: Machiavelli EC
Kategori: Stor häst
Arrangör: Susedalens Kör o RK
Typ av tävling: Lokal
Domare: Eva Markström
Klass: LC:1 2008
Procent (heltal): 54
Procent (decimal): 82
Lagtävling: Nej

Profilbild för Okänd

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa.

Lämna en kommentar