Etikett: Hoppträning

Eamon-träning igen. Alltid lika roligt, och roligt är det också att Amanda är nöjd med både Mackan och Eamon. Och Mackans matte är jättenöjd med både Mackan, Amanda och Eamon. Det kan inte bli mycket bättre än så – eller?

För min del så har det varit full rulle hela dagen. Jag hade hoppats på att smita en liten stund tidigare från jobbet för att svänga förbi bankomaten, men vi hade möte på jobbet och jag hade inte samvete att smita. Stressigt värre blev det.. Som tur är så slutar Amanda skolan lite tidigare och hinner då fixa i ordning hästen innan det är dags att åka. Fördelen är att vi tränar redan 18.00 och åker numera tur och retur i dagsljus. I dag sken till och med solen när vi åkte hem vid 19-tiden. Nackdelen med att träna tidigt är att vi har stallet kvar att fixa när vi kommer hem. Jag kan nog skratta mig lycklig som har en make som supportar med kvällsmat när vi kommer in från stallet:)

I dag var vi tidiga till Skulta och hann promenera lite i solskenet innan det var dags att gå in i den våtvarma manegen. Tjejerna fick värma upp genom att varva mellan lätt sits och lodrät sits var 5:e steg – i skritt. Därefter fick de göra samma sak i trav. Lite senare så fick de sitta ner i traven och släppa stigbyglarna för att växla mellan "tå ner" och "tå upp". Dessutom skulle de rida lätt utan stigbyglar samtidigt som de växlade läge med tårna. Amanda blev lätt svettig. De fick också trava över bommar som så småningom lades upp till räcke, 4 galoppsprång, räcke igen. Till en början rev Mackan det andra räcket, men när det blev aningens högre så hoppade han riktigt käckt. De hoppade också grindar i dag och Mackan stannade första gången för att titta, men därefter så hoppade han. Det sista Amanda fick göra var att hoppa en kombination. Här börjar vi tidigt:) Mackan var klockren i kombinationen och därmed färdig för dagen. Kul att det gick så bra.

Både Amanda och Mackan var rejält svettiga när träningen var över, men det var inte så konstigt i och med att ridhuset kändes som ett växthus.

En nöjd och duktig Machiavelli. Amandas komentar efter träningen var "han är himla käck att ha med sig" och han var jättehärlig i dag". Tur för mig att hon gillar min häst..

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Hög
Tid (i minuter): 45

Det är tur att jag är som jag är. Det är inte ofta som jag stressar upp mig i onödan och det skall mycket till innan jag känner av stress. Mitt måtto är att ta en dag i sänder, för då brukar det ordna sig. Så har det varit både i går och i dag. I dag var det full fart på jobbet och ett möte som skulle vara mellan 15-17. Problemet var bara att jag skulle åka hemifrån med Amanda och Mackan innan mötet var slut, så jag stack lite tidigare och kom iväg vid 16.30. Som tur är så har jag nära hem och var hemma på några minuter. Snabbt koppla på trailern och parkera den framför stallet så att Amanda kunde börja bära ut saker, snabbt in och byta kläder, snabbt ner till stallet och hjälpa Amanda med det sista. Lastade en stund före fem och kom iväg vid fem. Pust.

Hoppträningen i dag innebar både grind och mur – även för Mackan. Första gången på grinden så stannade han och undrade vad det hela handlade om, men med lite bättre driv i anridningen så hoppade han käckt över. Därefter hoppade han grinden flera gånger utan problem. Det var likadant med muren, första gången stopp och Eamon fick då dra isär murdelarna så att Mackan och ytterligare några unghästar kunde skritta igenom hindret och därefter så småningom också trava igenom. När de var avslappnade och hade gått igenom några gånger så var det dags att hoppa. Första gången stannade Mackan, men med lite extra drivning så hoppade han. Därefter hoppade han muren ytterligare gånger och då utan problem. Han är ganska bekväm av sig och gör ingenting i onödan – de andra unghästarna hoppar stort och runt, men Mackan lyfter inte mer än nödvändigt på benen, och knappt det. En av Amandas stora förtjänster är att hon är väldigt mjuk och följsam i sprången – inte en enda gång att hon ryckte Mackan i munnen, även om han hoppade från stillastående. Det är bra.

Amanda tyckte att Mackan hade mer bjudning i dag och jag tyckte också att han såg mjuk och fin ut. Förmodligen gorde det susen med Stefans behandling i lördags. Det känns bra att vi inte fortsatte att rida med de låsningar som fanns.

Väl hemma i stallet igen så fick Mackan massage med liniment samt stretch och därefter kollade jag videoinspelningen tillsammans med Håkan.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 60

Vaknade med massor av baciller i näsan – måtte mina vita blodkroppar ta hand om dem snarast, för jag hinner inte vara sjuk. Förhoppningsvis ligger det i mina gener att sällan vara sjuk, och det har jag väl mina föräldrar att tacka för. Hur som helst så masade jag mig upp ur sängen och morgonmatade hästarna. Efter en stund i friska luften så kände jag mig genast lite piggare, som tur var.

Efter en helt ok arbetsdag så var det bara att skynda sig hem för att hinna äta en macka innan det var dags att åka iväg på Mackans första hoppträning. Vi tjuvtränade visserligen lite härom veckan, men det räknas inte som träning. Amanda slutade tidigt i dag och hon fick den äran att mocka och fixa Mackan. Jag kopplade på trailern och släpade ut allt som skulle med och därefter var det bara att lasta hästen. Vi har gjort enorma framsteg beträffande lastningen: nu går Mackan på utan att vi behöver använda linan! Underbart. Lastningen tar max 2 minuter och allt är frid och fröjd. Glad matte och nöjd häst. Kan det bli bättre? 

Väl framme på Skulta så var Mackan lite vilsen. Det här var första gången i ridhus med så många olika hästar på en och samma gång. Vissa skrittade och andra galopperade. Mackan visste nog inte riktigt vad han skulle göra. Han var lite spänd till en början, men ganska snart så började han att slappna av. När Eamon hade samlat gänget och pratat lite med Amanda och de andra så fick Amanda hoppa av Mackan. Anledningen var att hon skulle leda honom över tre små hinder innan övningen började. Väl igång så fungerade det riktigt bra och Mackan verkade tycka att det var roligt med så många andra hästar. Amanda tyckte att han kändes piggare när han fick trava efter de andra, och det är ju inte så konstigt. De fick trava över några cavaletti och så småningom också ta dem i galopp. Nu är ju Mackan tyvärr inte så bra på det här med att galoppera på volten, men det kommer han att vara inom kort. De fick travhoppa några låga räcken och därefter var det slut för Mackans del. 

Jag måste säga att han klarade första träningen jättebra även om han inte är någon hopptalang, men det kanske ha blir med tiden. Just nu har han fullt upp med att försöka komma underfund med vad det är han skall göra. Glädjande nog så tog han det mesta med ro – cool kille, alltså. Nästa träning är om 14 dagar och det blir väl galoppträning som gäller tills dess.

När vi kom hem så var det bara att försöka bli klar så snabbt som möjligt i stallet eftersom Håkan hade fixat lite onsdagsmys. Lugn musik och tacos. Mums.  Minilördag som det är så fick jag också ett glas vin till maten. Jättegott!

(Jag har som vanligt filmat och skall bara ta mig en funderare över hur jag får till filmen så att den kan läggas i min dagbok. Axel, 12 år, skall ev hjälpa mig att fixa ett Youtube-konto..)

Lev vl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 60

I morse när klockan ringde så hade jag ingen aning om vem jag var, var jag var eller vad det var som lät. Efter ett abrupt uppvaknande så insåg jag att det var dags att gå upp och mata hästarna. Klockan var sju och i går hade jag bestämt att gå en promenad efter morgonmatingen – sagt och gjort – promenad blev det. Iklädd träningskläder och mina relativt nya joggingskor, som numera oftast fungerar som walkingskor, begav jag mig ner till stallet för att mata hästarna. När det var gjort så gick jag en rask promenad i 70 minuter. Jag gick förbi ATG-kliniken och hingststationen, förbi säteriet, runt Gårda brygga och Christmansvägen hem. När jag kom tillbaka till stallet så var det dags att släppa ut hästarna.

Dagen tillbringade jag i Kungsbacka med att leta säng till Amanda, köpa skor till Amanda samt köpa en spiskassett till vår öppna spis. När vi kom hem så var klockan mycket och det blev bråttom att fixa Mackan inför dagens löshoppning i Varberg. Bråttom, bråttom, bråttom. Vi kom iväg ungefär enligt min tidsplan. Jag hade tidigare pratat med Peder Hultberg om löshoppningen och han sa att det brukade vara ca 10 hästar, och att det bara var att dyka upp. När vi kom så stod det bara en transport där, så vi fick komma in som 2:a häst i manegen. 

Jag började med att visa Mackan vägen över bommarna. Han är löshoppad tidigare, men det var för ca ett år sedan och jag misstänker att han inte är världens bästa på att komma ihåg vad det var som gällde.. Han hade bra bjudning när han fick springa mot hinder, men någon hopptalang är han tyvärr inte. Han hoppade ungefär som skadeskjuten kråka de första sprången, och när Peder höjde oxern så rev Mackan med bakbenen. Inte heller var han snabb att rätta sig inte.. Han rev oxern flera gånger innan han fattade att han var tvungen att lyfta mer på bakbenen. När han väl hade fattat det så var han bara i och touchade i bommen, och då avslutade vi hoppningen. Mackan var ordentligt varm och var säkert nöjd med att få slippa mer arbete. Peder sa väl egentligen inget särskilt om Mackans hoppning, han ville kanske bespara mig det. Vilken tur att jag skall ha Mackan till dressyr och att jag inte har köpt honom som hopphäst!

När vi skulle lasta och åka hem så klev Mackan på utan några som helst tveksamheter. Skönt. I dag fick han åka smalt, vilket han inte heller har gjort tidigare. 

Väl hemma i stallet så var det bara att ta itu med stallsysslorna.När de var avklarade så stod maten på bordet. Tack för maten, Håkan. Rött vin och inspelat avsnitt av The Mentalist får avsluta min lördag.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 45

Då var det måndag igen. Arbete på dagen, snabbt hem och fixa mat och göra stallet. Med tunga ögonlock åkte jag ner till ridskolan vid 19-tiden för att se vilken häst jag skulle rida i dag. Det senaste har det varit skador mm så vi har bytt hästar lite då och då. Den hästen jag skulle ha ridit är konvalecent i minst 6 veckor framöver, så jag fick rida Mosegårdens Lux. Jag har ridit honom några gånger tidigare och det har varit rätt ok. Han är väl inte världens roligaste i dressyren, men i hoppningen går det bättre. Hoppning är väl förresten lite att överdriva – vi red över cavalettibommar i trav, för att så småningom travhoppa in i en (väldigt låg) bomserie för att därefter landa i galopp. I dag var det väl inte mycket högre än 50 cm.. Vi tränade mycket sits och balans också. Till en början kändes det som om rumpan vägde ca 1 ton, men efter en liten stund började jag få in snitsen. Värre var det med vaderna! Redan efter ett varv i lätt sits så började det bränna i vaderna. Mjölksyra!? Ingen aning, men det var inte alls behagligt. Jag kontrade med att flytta in stigbygeln lite längre in under fotbladet, och då kändes det genast bättre. Det är lite synd att vi är så pass många, för det blir inte så många skutt som man hoppas på. Frågan är hur många år det kommer att ta innan vi är uppe på 1 m?

Lev väl!

Häst:
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 60

Eftersom jag inte har något vettigt att rida på hemma så har jag ju anslutit mig till ridskolan på orten, vilket innebär ridning en gång per vecka i bästa fall. Som heltidsarbetande 3-barnsmor med hästar och gård så blir det vissa gånger som jag tyvärr inte hinner rida. Det kan förklara träningsvärken som uppstår emellanåt..

 Den här 4-veckorsperioden rider jag en häst som heter Mosegårdens Lux. Det är nog den största häst jag har suttit på – 184 cm! Jag som är van vid mitt tidigare halvblod på 163 cm och med gång som en islandsponny! Tänk dig skillnaden! Äldsta dotterns häst är visserligen 174 cm, men henne rider jag ju inte så ofta ändå.

 Första gången med Lux innebar markarbete med 4 bommar på en volt. Övningen gick ut på att kunna placera sin häst där man ville att den skulle gå, 1-2 varv på volten och passera längst ut på bommen, 1-2 varv och placera sig lite längre in på bommen, osv. Vadå placera? Jag hade fullt sjå med min egen kroppskontroll. 184 cm som rör sig stort är inte helt lätt att sitta på och samtidigt koncentrera sig på det man skall göra. Hur som helst så gick det rätt bra till slut. Problemet med ridskola är att jag inte kan rida fram som jag vill och påverka så att jag får en lösgjord och samarbetsvillig häst innan jag påbörjar själva arbetet.. På ridskolan blir det i stort sett att börja med övningen direkt. OK att övningen bidrar till en lösgjord häst, men då är ju lektionen över.

 Andra gången med Lux innebar hoppning. "Hjälp!" var min första tanke. Men det visade sig att Lux var en klippa på att hoppa. (Fick dessutom reda på att han hade varit och tävlat i helgen och varit placerad i båda klasserna som han startade i.) Lux har en underbar galopp som är lugn och mjuk även om den är stor. Han flöt över hindren och jag kände mig som en riktig hoppryttare! Ärlig som jag är så måste jag erkänna att vi kanske hoppade 60-70 cm som max.. men med lite mer träning så blir jag snart redo för lite högre höjder. Dessutom har man ju fått reda på av andra hopptränare att det inte är höjden som räknas utan hur man rider. Det handlar om att rida, och det kände jag att jag gjorde riktigt bra. Ridläraren tyckte också att jag var "duktig". Nöjd och glad efter det ridpasset klappade jag om Lux och åkte hem till min familj och plågade dem med det jag hade upplevt.

Häst:
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 60

Var iväg på hoppträning med Amanda och Katinka. Som tur var så var vi i första gruppen och hade gott om tid för framridning. Eller – Amanda red fram och jag bar! Katinka behöver lite tid på sig för att bli avspänd och riktigt lydig, och det blev hon i kväll.

Uppvärmningsövningen var att hoppa tre olika hinder i en 8:a: En oxer vid sidan om spåret, mitt över på andra långsidan stod det ett räcke, strax ovanför dessa två så var det ett lågt plank som stod utmed medellinjen. Övningen började med räcket, följa spåret över kortsidan, vända över och hoppa planket, följa spåret och hoppa oxern, följa spåret och hoppa planket osv. Jag kan säga att ponnysarna och ryttarna var bra möra efter ett antal varv i den här övningen. När samtliga ekipage hade klarat övningen så var det dags att hoppa bana. Katinka blir rätt het och får lite bråttom, så Amanda måste hålla igen henne en del. Det blev många fina språng och Amandas insats var jättebra.

 Väl hemma från träningen så lastade vi ur en genomsvettig ponny. Vi drog fram slangen för att spola av henne. Först när hon såg slangen så hade hon tänkt att inte alls bli spolad, men när jag började skölja henne så tyckte hon att det var jätteskönt. Vi spolade hela hästen – från mule till svansrot. Katinka njöt i fulla drag och hade det inte börjat bli lite kyligt ute så hade vi nog stått ännu längre. Jag tror att jag skall ge ponnyn en välförtjänt massage på lördag så att hon är fit for fight på söndag när det är tävling igen.

Häst: Katinka
Intensitet: Hög
Tid (i minuter): 60

I dag var det dags för ridlektion igen. Samma häst som förra veckan. Vi fortsatte med att repetera det som vi gjort förra veckan, dvs växla mellan lodrät sits, trepunktssits och tvåpunktssits. Jag känner mig faktiskt lite ringrostig eftersom det är ca 5 år sedan som jag hoppade senast – om man bortser från ett och annat litet skutt i skogen. Bara det att få dressyrrumpan ur sadeln och hamna i en trepunktssits är en bedrift i sig. Tvåpunktssitsen är enklare tycker jag. Fick beröm igen för min fina balans, och det är ju alltid roligt. Från att ha varit nästan som en dressyrtant så känner jag mig mer och mer som en hopptant. Målsättningen är att kunna hoppa bana på minst en meter nästa vår så att jag kan söka in till ridledarutbildningen, och jag känner att jag är på gång (trots att vi bara skuttade ca 50 cm i dag). Det är som dottern sa: "Nu är du ju halvägs då..", och det känns riktigt bra att se det ur den synvinkeln. Visserligen måste jag väl slipa lite mer på det här att följa med i språnget och inte vara för tung i rumpan och komma efter i sprången, men jag är ändå på gång och det känns riktigt bra.
Häst:
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 60

Äntligen hoppträning igen. Katinka har haft ett uppehåll från hoppningen på ca 8 veckor. De första veckorna var för att hon skulle få lite time-out från allt vad träning och paddock heter, andra veckor beror på att Amanda skadade foten och därefter blev sjuk. Nu är hon äntligen på spåret igen.

Träningen gick jättebra. Katinka var jättepigg och hoppade gladeligen allt som stod i hennes väg. Däremot var det lite si och så med lydnaden – hon ville inte lyssna när det var dags att sakta av.. Full fart framåt. Träningen avslutades med några riktigt fina språng och vi kunde nöjda åka hemåt. Ser redan fram emot nästa veckas träning.

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 45