Vattengymnastik?

Efter att ha suttit och läst uppsatser i nationella proven en hel dag så var det skönt att komma ner till stallet. Trodde jag.. I stallet var det redan fyra tjejer och det var fullt russel. Hjälp – jag funderade på att vänta med stallet tills dess att de var klara. Ibland blir det bara för mycket babbel, tjo och tjim. Efter en arbetsdag kan det vara skönt att landa i lugn och ro istället för i värsta ungdomsgården – men jag får väl skylla mig själv som har tagit in dem i stallet..

I går flyttade jag över Mackans bett till nya tränset och funderade i dag på vilket bett  jag skulle sätta på hans bruna träns. Efter att ha funderat en liten stund så föll valet på Salnas gamla gummibett. Det är alldeles mjukt och väldigt smidigt, så det kunde vara värt att testa. Tanken om att Mackan inte gillar metallen i bettet har funnits och att det kunde vara anledningen till att han drar upp tungan som han gör. När han hade fått bettet i munnen så började han att gapa, men verkade ganska snart acceptera det. När jag red så fungerade bettet riktigt bra och han gick inte och stretade så som han kan göra ibland. Frågan är hur jag skall göra – köpa ett nytt eftersom Salnas gamla har rostiga ringar och är lite trasigt eller om jag skall linda silicontape runt hans andra stela bett. Nackdelen är att man inte får tävla på ett mjukt gummibett om jag inte minns fel. Måste kolla upp det innan jag bestämmer mig.

Ridningen gick väl sådär. Eftersom det var träning i går så valde jag att ta det lite lugnt i dag. Tanken var att repetera lite av det vi gjorde i går, men den tanken fick jag överge ganska snart eftersom det var mer vatten än torrt underlag i paddocken. Mackan hatar verkligen att klafsa omkring i geggamoja och det  var knappt att jag fick honom att gå framåt till en början. Till efter en stund gav han med sig och gick igenom pölar och vatten, om än med visst motstånd. Istället för 8-volt så arbetade jag med tempoväxlingar i traven samt med att få igenom ställning och böjning. Högervarvet har blivit mycket bättre än tidigare, men däremot så är det lite av och till i vänstervarvet. Efter 30 minuters ridning så fick han lämna klafset och kliva ut på torrare mark. Hoppas verkligen att tjälen släpper inom kort så att vi blir av med vattnet i paddocken. 

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

En promenad i paddocken

Hade planerat att longera Mackan i dag, men när jag var i stallet så kom samtliga ungdomar och skulle rida och då fick jag lägga mina planer på hyllan. Till en början såg det ganska ljust ut eftersom de pratade om att rida ut, men när en av tjejerna inte fick rida ut så valde samtliga att rida i paddocken i stället, tyvärr.. Visst skulle jag kunna ha väntat tills de var klara, men jag hade ingen lust att lägga en timme extra bara för att få longera. Tanken var att Mackan skulle slippa att ha tunga mig på ryggen tre dagar på rad, så jag valde att promenera med honom istället. Hur kul är det på en skala att promenera runt i paddocken? Jag fick ialla fall ihop till 20 minuter och då fick det räcka.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

Äntligen hemma!

Upptäckte härom dagen att en annan bloggare hade bytt typsnitt – varför har jag inte tänkt på det tidigare?

I dag var min kollega borta på förmiddagen så jag fick ta träslöjden med våra 3:or och 4:or. Vansinnigt roligt! Vi skall se om vi kan fixa så att vi alternerar både hårda och mjuka material för att inte fastna i bara en sal. Det skall bli kul. Jag är ju trots allt utbildad träslöjdslärare också.

Skippade ett möte på kvällen för att hinna hem och rida Mackan innan rättning av nationella prov. Håkan var tvungen att arbeta över i dag och därför fick jag be Axel, nyss fyllda 13, att fixa kvällsmaten. Pyttipanna och ägg. Han är riktigt duktig när han vill. Jag har ju inte lust att skippa ridningen bara för att laga mat.. eller?

Jag pratade med Marie, som är min tränare, om att växla mellan hopp- och dressyrsadeln. Sagt och gjort, i dag var det dags för första ridpasset i dressyrsadel. Sadeln ligger riktigt bra på Mackan och när jag satt upp så kändes det som om jag hade kommit hem. Underbara sadel! Det är säkert 1,5 år sedan som jag red i den senast. Martina fick ta med sig sadlarna till Bollerup eftersom jag ändå skulle sälja min förra häst och Mackan inte var redo för inridning ännu. Men nu hänger de där i sadelkammaren och används flitigt av mig. 

Mackan gick riktigt bra med dressyrsadeln och jag planerar att ta den på träningen i morgon. I och med att jag skall träna för Marie så tog jag det lugnt i dag. Det blev mest skritt men också lite trav. Hittills har jag bara ridit lätt, men nu är det dags att sitta ner lite då och då. Herrejösses – total avsaknad av magmuskler?? Fast jag bara satt ner på den öppna delen av volten så fick jag en föraning om hur det skulle komma att bli när jag kommer igång med ridningen och framför allt det är med att sitta ner.. 

Det är så vansinnigt roligt att rida Mackan. Alla framsteg som har gjorts sedan han kom som nybliven 2-åring fram tills nu när det faktiskt börja hända något med ridningen. När vi satt och åt kvällsmaten så kändes det som om jag lätt skulle kunna gå ner till stallet och ta ett ridpass till, bara för att det är så himla kul. Men, det tror jag inte att min häst hade uppskattat.

Jag läste på redaktionssidan att det var drygt 60 pers som skulle till Scandinavium till hegen, och det hade varit lite kul att veta vilka.. Kanske någon vars dagbok man brukar läsa..?

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

Joggingskor och lastning

Ibland är det himla svårt att att välja vilken typ av inlägg jag skall göra, för i dag har jag gjort lite av varje. Dagen började med en liten sovmorgon. Martina matade hästarna så att jag kunde sova ända fram till 8.20 – skönt! När jag kom ner till stallet så låg kolikponnyn Picke ner, men när jag öppnade boxdörren så ställde han sig upp. Han markerade lite genom att kicka lite med bakbenet, så helt ok var han inte. (Jossan och Kerstin åkte inte från stallet förrän 00.30 i natt och då verkade Picke bättre.) Under tiden som jag fyllde på varmt vatten i hinken i hagen så lade han sig ner igen, men när jag hade släppt ut de andra så hade han ställt sig igen och väntade på sin tur att komma ut i hagen. Därefter visade han inga som helst tecken på kolik. Skönt att det släppte.

När hästarna var ute och frukosten avklarad så fixade jag lite inne innan jag drog på mig mina nya joggingskor och gav mig ut i terrängen för att komma till rätta med min kondition. Jag måtte ha västsveriges sämsta kondition! Jag inledde med en rask promenad för att mjuka upp muskler och leder (-visst låter det klokt?).  Därefter joggade jag en bit, tills dess att jag märkte att synfältet minskade och jag liksom blev lite dimmig i blicken, då promenerade jag en kort stund tills kroppen hade stabiliserat sig. Så höll jag på tills jag kom hem igen. Riktigt svettigt! Trots att jag bara var ute i drygt 20 minuter så var ansiktsfärgen nästan purpur och pulsen hög. Målsättningen är att jag skall klara reningsverket runt utan att promenera – undrar just hur lång tid det tar..? Efter stretchning och eftersvettning så väntade andra sysslor så som tvättstugan, städning mm.

Fram på eftermiddagen så var det dags för Mackans aktivering. Jag hade bestämt med Martina att vi skulle köra Mackan till ridhuset i Frillesås, dels för att jag skall dit och träna om ett par dagar, men dels också för att träna honom på att gå på trailern. I dag var han väldigt lugn när vi skulle lasta, men han ville inte gå på utan påtryckning. Påtryckningen innebar att vi bokstavligt talat drog honom på trailern med hjälp av en lina bakom. Inget tjafs, bara pang på. Allt som allt tog det kanske max 5 minuter. Min Jeep har varit på verkstaden i dag och fått drivknutarna bytta. Jättekul – 10 000 kr fattigare.. Problemet var bara det att när jag skulle åka iväg så började hela bilen låta väldigt konstigt och bromsen kändes märklig. Första tanken var att vända, men när vi körde lite snabbare så försvann lätet, så jag valde att forstätta färden mot ridhuset. 

I ridhuset låg det nytt spån och Mackan såg genast möjligheten att rulla sig. Martina ledde honom under tiden som jag fixade på mig stövlarna, och då lade ha sig ner i farten – med sadel och fleecetäcke. Jättemysigt, tyckte Mackan. Mindre mysigt, tyckte Martina. Hon fick upp honom utan att han hann rulla sig, men han hann ändå bli rejält spånig. Ridningen gick väl så där. Strax efter att jag hade suttit upp så kom ett gäng av ridskolans  hästar galopperande lösa utanför ridhuset. Väggarna är av plåt och Mackan hörde dem tydligt och blev jättespänd. Spänningen kvarstod hela ridpasset, men jag får se det som miljöträning in för kommande träningar. Jag skrittade en lång stund och därefter gjorde jag övergångar, serpentiner, halter mm. Det är så kul och jag ser fram emot kommande träningar för Marie Hammarberg. Jag tränade för henne med min förra häst, men med Mackan har jag ännu kommit igång med träningarna. Förhoppningsvis så kommer jag iväg så gott som varje onsdag från och med nu. 

Väl hemma från ridningen i Frillesås så väntade god mat och gott vin. Livet är underbart!

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

Träning lönar sig

Jag är så himla glad för min häst! En sådan tur att jag hittade honom hos Eva i Röstånga och inte en sekund att jag ångrar det köpet. Jag kanske borde haft en färdigutbildad häst, men vad gör man när det blir kärlek vid första ögonkastet? En tanig ettårig hingst, men med utstrålning som bara gör att man smälter – det gick inte att undgå kärleken. Tur att ingen annan hann köpa honom före mig. Nu är han 3,5 år och tappar tänder för fullt. Charmigt! Lilleman håller på att bli stor, nästan 600 kg häst fördelat på ca 174 cm i mankhöjd.

Jag har under dagarna som har gått hunnit med lite träning vid hand. Jag har jobbat med honom för att gå på transporten, och vi är på god väg. Jag har fått rekommendationer om att använda sopborsten i rumpan på honom, och har visserligen provat det, men helt utan effekt. Tanken är ju att kunna lasta honom helt på egen hand, så då skippar jag sopen..

Jag har också haft stubbträning med Mackan igen – allt för att få honom att stå still så att jag kan sitta upp. I dag gick det riktigt bra. Jag hade Jossan till hjälp att hålla lite i honom ifall han skulle dra iväg innan jag hade kommit upp, men han stod som en staty hela tiden. När jag hade suttit upp så stod han kvar tills dess att jag bad honom gå framåt. Kul!

Vi hade ett relativt kort ridpass idag. Lång framskrittning med många vändningar. Jag tränade också på att få honom gå fram bara av att spänna till i skinkorna. Det är väl lite kvar tills dess, men det är på gång. Det blev trav i båda varven och därefter avskrittning. 

För att fira att det redan är onsdag så bestämde vi oss för att köpa hem pizza på kvällen. Kanske inte så mycket för att det var onsdag, mest för att ingen av oss hann laga mat..

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

Ponnymamma för en dag

Tänk att jag får vara ponnymamma lite då och då trots att vi har sålt Amandas ponny! Det är lika roligt varje gång tillfälle ges.

Förra helgen red Amanda kompisens häst, och lite som tack för hjälpen får Amanda låna deras ponny för att hoppa KM i Frillesås nästa helg. Då det kan vara bra att ha provat hoppa ponnyn på bana innan KM så åkte vi på Clear round i Varberg. För att göra livet enkelt så hoppade Amanda motsvarande LD och LC med Star, och gjorde två fina felfria ritter. KM går i LC och det bör inte vara några problem vare sig för Amanda eller ponnyn. Jag misstänker att Star kan hoppa LC med förbundna ögon utan att riva..

Star är en fantastisk liten brun D-ponny med en makalöst tjock svans som kräver mycket pälsglans enligt Felix. Manen och pannluggen är av samma kvalitet som svansen, så hon ger ett riktigt robust intryck. Felix har startat henne upp till MSvB (?), så höjden på KM är nemas problemas. 

KM är väl ingen stor sak i sig, men det är alltid kul att vara med och det är ännu roligare om det är många starter.

Lev väl!

 

Bloggträff?

I går satt jag och pratade lite extra med en elev i 9:an. Vi pratade om allt från gymnasieval till bloggning. Hon berättade då att hon bloggar på någon sorts design- eller modeblogg och att hon skulle åka på bloggträff i Stockholm nu till helgen. Det verkar faktiskt vara en rätt kul idé, tycker jag. Visserligen kryllar det av hästfolk här på hemmabygden, men det är aldrig fel att träffa lite nytt folk. En av mina kompisar bloggar på Sammetsmule och de brukar träffas regelbundet för att ha trevligt tillsammans. Nu är de visserligen långt ifrån så många som bloggarna på Hippson, men ändå.. Kanske en Falsterboträff för Hippsonbloggare?

Lev väl!

Tillbaka till uppfödaren

I dag var det dagen för Madams återförening med hennes riktiga matte och Madams alla kompisar i Röstånga. I och med triangelmärkningen så fick Madam åka hem igen.

Jag är övertygad om att Madam kände på sig att det var något i görningen när de andra fick gå ut i hagen på morgonen, och hon fick stå kvar inne. Hon som brukar vara så lugn vandrade omkring i boxen och gjorde kommande mockning till ett helvete för mig. Innan vi lastade så borstade jag henne ordentligt med flera olika borstar. Mycket pälsglans i svansen blev det också. Först hade jag tänkt att bada henne dagen innan, men efter en jobbig vecka på arbetet så var jag mer död än levande på fredag eftermiddag och hade förmodligen stått och somnat med slangen i handen om jag skulle gett mig i kast med att bada Madam.

Underbart med en häst som bara kliver rakt in i transporten utan att krångla, men först stannade hon ett kort ögonblick och såg sig omkring – lite som för att säga "Hej då" kändes det. När vi hade lastat så var klockan nästan 10 och det bar iväg mot Röstånga i Skåne. Det är motorväg hela vägen till Ängelholm och därefter är det väg 13 ca 1 timma innan man är framme. 

När vi hade stannat på gårdsplanen hos Eva så gnäggade Madam högt som bara den. Hästarna i hagen svarade och Madam hann knappt vänta på att vi skulle öppna transporten förrän hon skulle ut. Hade jag tänkt mig för innan så hade jag tagit grimskaftet med kedjan.. Nu hade jag 740 kg häst som skulle dra iväg med mig till hagen där de andra stod och ropade. Eftersom Madam kände de flesta sedan tidigare så släppte vi in henne direkt till dem. De sprang lite, men det blev lugnt ganska snabbt.

Även om det känns tråkigt att inte ha kvar Madam, så känns det bra att hon har fått komma hem igen. Till våren skall hon betäckas och det skall bli spännande att se vad det kan bli..

 

 

Häst: Madam EC

Stallmys och kvällspromenad

I dag hade jag ingen som kunde vara med mig om jag skulle ha ridit Mackan, så jag fick nöja mig med att stanna på marken i dag. Målsättningen har varit att rida varannan dag, men det är inte det lättaste att göra när det är öde i stallet och när man har en unghäst som knappt kan stå still när man skall sitta upp. Tänk vad skönt det skall bli när vi klarar oss utan övervakare och medhjälpare.

När mockning och matfix var gjort så tog jag in Mackan och Madam från hagen. Jag masserade Mackan med en stor rund gummidutt med rejäla piggar på – oj, oj oj vad det var skönt för honom. Därefter tog jag plastborten med gummipiggar och drog av det värsta med överflödigt hår som låg och drällde över hela hästen. Efter det så tog jag en lagom hård rotborste och borstade honom noga och länge. Jättemysigt. 

Jag övervägde om jag skulle longera eller gå på promenad, och valet föll på promenad eftersom jag själv skulle kunna bränna lite energi. Det är aldrig fel.  När vi väl kom iväg så var det nästan skymning och dimman började lägga sig lätt på ängar och hagar. Makalöst vackert. Mackan knallade på bra, men när vi kom till ett hus med två bjäbbande hundar så tvekade han något. Med lite övertalning så vågade han gå fram, men han gick böjd som en banan förbi hundarna. Lite längre fram på vägen så mötte vi grannen och hennes stora Golden Retriever och det var inga som helst problem för Mackan att gå förbi dem. Jag tror att han tog chansen att tveka lite, även om han egentligen hade kunnat (och har gjort flera gånger tidigare). När vi kom hem så var det nästan mörkt, och i dimman på hagen stod ett rådjur och tittade på oss. Mäktigt.

 

Häst: Machiavelli EC

En av Sveriges gulligaste hovslagare?

Vaknade lika förkyld i morse som jag var i går. Typiskt. Jag masade mig upp vid 7-tiden för att ge hästarna frukost, och hade därefter tänkt att gå och lägga mig igen. Men när jag väl kom in igen så kände jag mig hyfsat pigg och satte mig istället framför TVn. På helgerna är det Dr Phil och det kan vara rätt intressant ibland. (Faktum är att många fler borde se på det för att få lite input i hur man kan vårda sitt äktenskap, sina barn mm. Många kloka ord blir sagda där.)

När jag kom ner till stallet för att släppa ut hästarna så var det något som inte stämde. Det låg små spånklumpar på stallgången, och det hade det inte gjort tidigare på morgonen. När jag granskade stallgången närmare så såg jag att det också låg rester av raspad hov där. Mystiskt. Jag hade ju sutttit i soffan och inte hört något alls, men något hade ju uppenbarligen skett i stallet. Min första tanke var att Yuri, vår hovslagare, kanske hade varit där och fixat Mackans tappsko, men det är väl inget man gör en lördagsmorgon mellan 7 och 8.30..? När jag tog ut Mackan på stallgången så såg jag att han hade fått en ny framsko. Gulle dig, Yuri! Tala om service. I går SMSade jag honom om tappskon och i dag fixade han det. (Det är visserligen inte alltid som det blir åtgärdat så snabbt, men oftast behöver vi inte vänta särskilt länge.) Mackan är rätt så ömfotad, så han var säkert glad över att få skon på igen.

Eftersom jag red i går så blir det bara lite stallfix i dag, resten av tiden skall jag nog tillbringa i soffan för att krya på mig så att jag kan arbeta på måndag igen.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC