Ärevarv igen!

Visst är det så det skall vara på tävling: varje gång man har hoppat så skall man in och få en rosett och galoppera runt tillsammans med andra glada ponnys! I varje fall verkar Katinka tro det nu. Första gången hon var felfri så var hon väldigt tveksam till det där med att fästa en rosett i tränset – men nu, nu börjar hon bli rutinerad (enligt henne själv). Nu tar hon det med ro och står och ser världsvan ut. Galoppen med de andra placerade är inte lika hysterisk som första gången heller..

 Den här gången var vi på Långeberga ridklubb nästan i centrala Göteborg. Vi hade ingen aning om att klubben fanns förrän vi hade sökt tävlingar på ridsportförbundets hemsida. Fördelen var att vi inte behövde sitta i bilen halva dagen eftersom det endast är 4 mil hemifrån och motorväg nästan hela vägen. Nackdelen var att vi först red en LD (felfri), därefter var det lagtävling med 10 lag och först därefter var LC som Amanda skulle rida. Det var inte så många starter under dagen men det tog en himla lång tid. Vädret var underbart och vi kunde slappa på en filt i gräset. Amanda somnade och sov i drygt en timma..

Efter den goda vilan red hon en LC och gjorde en felfri runda. Ärevarv igen!

Vi var inte hemma förrän vid 19-tiden och då var det dags att ta itu med stallet. Trötta men glada somnade vi gott den kvällen. 

Häst: Katinka
Kategori: Kategori D
Arrangör: Långeberga SK
Typ av tävling: Lokal
Klass: fd LC – ponny (+5 ingår)
Unghästavdelning: Ja
Bedömning: A
Rosett: Unghäst

Profilbild för Okänd

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa.

2 reaktioner till “Ärevarv igen!”

  1. Bilder är alltid roligt! Egentligen borde man ha med kameran oftare – tur att mobilen finns. Vi tar en hel del bilder, men man kan ju inte plåga omgivningen med för många..

    Gilla

Lämna ett svar till Emelie Börjesson Avbryt svar