Äntligen! Som jag har sett fram emot den här stunden. Sitta här med ett glas vin och se tillbaka på dagens avslutade tävling – det är skönt! Jag har lagt åtskilliga timmar på klubben den här veckan för att fixa det sista inför tävlingen. Konstigt nog så sov jag bra i natt, för det brukar jag inte göra när jag är tävlingsansvarig. Då brukar mardrömmarna dyka upp, jag som aldrig annars drömmer mardrömmar. Men, i natt sov jag riktigt gott. Klockan ringde 5.45 och jag var i mina stålhätteskor (fortfarande de med hål) 6.40. Jeepen krånglar med kylarsystemet, så jag var tvungen att fylla på 2 liter vatten innan jag körde till klubben. Halva tiden var ögonen på vägen, halva tiden var de på temperaturmätaren i bilen.. Så fort jag klev ur bilen så var det full fart: Flytta ridskolepnnysar till annan hage, vattna i manegen, sätta igång bevattningen på stora utebanan, jaga ersättare till funktionärer som inte kom, hämta alla priser i klubbhuset och bära ner dem till utebanan, kopiera skiss över tävlingsområdet och sätta upp den samt många andra saker.
Det höll på att köra ihop sig i och med att vi hade stilbedömning i klass 2. Jag hade pratat med stildomaren och fått reda på att vi kunde lägga stilbedömningen i själva klassen, men det fungerade ju inte i och med att vi hade skrivit hoppning i två faser i propositionen. Panik! Fanns det priser så att vi kunde ha separat pris för stilbedömningen?? Snabb språngmarsch till klubbstugan och leta på hyllorna. Pust! Det fanns några stora tjusiga priser som vi kunde använda. Bestämde snabbt tillsammans med överdomaren att vi endast skulle dela ut ett pris i stilbedömningen i varje kategori. Det verkade som om barnen och ungdomarna uppskattade priserna de fick: stora glastallrikar, höga pokaler och pampiga ljusstakar med hoppryttare på. Stora tjusiga priser till lyckliga barn – kan det bli bättre?
På det stora hela har dagen flutit på riktigt bra. På ca 150 starter så var det endast en som ramlade av sin häst. Ingen ryttare betedde sig illa mot sin ponny, inga sura miner och till råga på allt: bra väder. Dessutom hörde jag via mina föräldrar att det var besökare som tyckte att det var en trevlig tävling och bra arrangerat. Tack!
Eftersom Amanda var sjuk i veckan som var så kunde hon tyvärr inte starta regional i fredags som vi hade sett fram emot så mycket. Taskig mamma som jag är så tvingade jag ut Amanda att hoppa på gräs med brodd här hemma i onsdags, eftersom ponnyn inte har gått med brodd på gräs tidigare. Ponnyn så jättefin ut! Tyvärr var det nog droppen för Amanda eftersom hon kom gråtandes in på torsdags morgon och hade ännu högre feber och ont i halsen. Då fick jag dåligt samvete.. Det var bara att ställa in torsdagens hoppträning samt fredagens tävling. Otur! Ponnyn hoppade så himla bra hemma på gräs!
Som kompensation fick Amanda hoppa på vår hemmatävling i dag. LC och LB. I LC rev hon sista hindret i omhoppningen, och hade hon inte gjort det så hade hon varit 3:a! I LB hoppade hon avd. B och fick ett nerslag. Helt OK tycker jag. Ponnyn hade fina språng och hade bra flyt i kombinationen.
Trött med lycklig så skall jag nu äta middag med familjen och jag kommer säkerligen att sova ännu bättre i natt.
PS. En stor kram till alla som gjorde dagens tävling lyckad – både funktionärer, ryttare och föräldrar.
Författare: dressyrbitchen
Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad.
Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver.
Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa.
Visa alla inlägg av dressyrbitchen
dressyrbitchen 