Underbara stall! Det är min källa tll rekreation och personlig hälsa, och jag är övertygad om att det är därför som jag håller mig så frisk som jag ändå gör. Trots alla baciller som jag möter i skolan bland snoriga barn och halsonda ungdomar så är det väldigt sällan som jag själv drabbas. Peppar, peppar..
I dag kände jag mig som en död fågel bland en flock gamar på ett av slöjdpassen, och det var ingen behaglig känsla alls. Därför var det extra skönt att komma hem och äta lite onyttigt mellanmål i form av en tallrik Start och en kall kopp kaffe. Kaffet var sedan i går kväll, men det gick ner ändå. Kollade mina mail samtidigt som jag åt och hann bläddra i en trädgårdstidning också innan det var dags att dra på mig ridbyxor och gå ner till stallet.
Jag tyckte att Madams box luktade lite amoniak och började därför att köra ut några kärror, men bestämde mig raskt för att ta ett par kärror varje dag istället för allt på en och samma dag. När jag som bäst höll på att springa mellan gödselstacken och stallet så fick jag syn på ett stort djur i vår sommarhage. Först trodde jag att det var en av grannens hästar som hade kommit över på fel sida staketet, men vid närmare koll så såg jag att det var en älg! Den var rätt stor och jättefin. Jag misstänker att det var en fjolårskalv som kommmit på villovägar. Alla hästar stod och kollade på den med spetsade öron. Älgen såg ut att tycka det var rätt OK att gå i hagen och äta lite gräs, men efter en ganska lång stund så valde den att kravla sig emellan trådarna i staketet och dra sig mot skogen bakom. Fräckt!
När jag borstade Mackan så hittade jag älglus på honom – inte vet jag om de kommer med älgarna, men de brukar alltid dyka upp så här års. Mackan verkar tämligen obekymrad, men annat var det med min förra häst. Hon blev alldeles tokig om hon hade ett enda lus på sig. Hon kunde hoppa och bocka inne i boxen ända tills dess att vi hittade lusen och kunde ta bort det. Ibland kunde det ta över en halvtimma bara att lokalisera var det satt..
Eftersom jag inte hade lust att möta älgen när jag skulle rida Mackan så valde jag att ta svängen om reningsverket – helt motsatt håll mot det som älgen gick åt. Jag fick sällskap av Jossan på Picke och Amanda som hade med sig våra hundar, Ebba och Berit. Vi kom iväg ganska sent så det hann bli mörkt innan vi var tillbaka. Som tur var så hade vi utrustat oss med reflexvästar och benreflexer på hästarna. Det blir lite jobbigt nu när det blir mörkt så tidigt om kvällarna, för vår paddock är bara 20×40 och det är lite litet för Mackan just nu. Någon gång per vecka spelar ingen större roll, men jag vill inte att det blir för ofta. Om han bara kan bli lite lättare att lasta så kan vi alltid dra ner till ridhuset i Frillesås för att ha lite mer yta att rida på. Snart kommer jag nog att börja träna för instruktör med Mackan, och det skall bli riktigt kul (hoppas jag).
Lev väl!
Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 40
dressyrbitchen 