Etikett: Uteritt

”Fore!” Jag både hörde ropet från golfbanan och såg bollen närma sig min stallkamrat Nancy och hennes häst. Som tur var damp den ner i backen några meter bakom henne och hästen, men vare sig hon eller hästen märkte något. Nancy red vidare mot Gåsevadholm och jag och mitt sällskap Maria blev kvar i kvällssolen på stigen intill golfbanan. Efter en liten stund kom golfarna fram till oss för att leta efter den lilla vita försvunna bollen som vi visste låg på stigen precis bredvid Mackan och mig. ”Vet ni inte vad Fore betyder?!” utbrast en medelålders kvinna i sina bästa år. ”Nej, vi har ingen aning – vi håller bara på med hästar” blev mitt svar. ”Det betyder att man skall ta skydd” svarade kvinnan. Eftersom jag har passerat Gräppås golfbana ett antal gånger under tiden som Mackan var konvalecent så kontrade jag vänligt men bestämt med att Gräppås minsann har en skylt där som talar om för golfarna att man inte skall slå ut sin boll om det är människor eller fordon på vägen och att jag trodde att det gällde på Forsgården också. Men inte… Nej, det som gäller är att man skall ta skydd om någon skriker ”Fore” – men hur svårt är inte det när man befinner sig på en stig mellan golfbanan och ett kalhygge med fullt av sly?? ”Ja, eller så får ni lära er att slå rakare! Ni får helt enkelt träna på att bli bättre golfare” blev mitt svar. Jag fick inget svar av kvinnan, men hennes manliga sällskap garvade lite bakom ryggen på henne.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 60

Sedan ett tag tillbaka har jag funderat på om det går att rida i den lilla skogen som ligger i ena kanten av golfbanan och i dag gjorde jag slag i saken och red dit. Inte en golfare i sikte så långt ögat kunde nå, vilket var rätt bra ifall jag skulle råka rida på ”fel” ställe. Jag har ridit förbi skogen tidigare när jag har följt grusvägen som går över golfbanan och då har jag sett att det verkar vara en ok skog för att låta Mackan få lyfta lite extra på benen. När jag kom fram till skogen så följde jag en liten väg upp på kullen och där uppe var det som en liten kyrkogård omgärdad av en stenmur. Innanför murarna var det några gravstenar så jag höll mig utanför. Gjorde en liten vända utanför och gick tillbaka ner till grusvägen för att följa en annan stig, och då blev det genast bättre. Det var en liten stig som slingrade sig utmed skogskanten och efter en liten bit så klättrade vi upp på kullen och ner på andra sidan. Riktigt bra träning för Mackan! Lite svårt för mig i och med att han var riktigt pigg och låg på som ett ånglok för det mesta. Då och då försökte han busa lite genom att småbocka på stället. När vi kom ner på andra sidan kullen så följde jag grusvägen tillbaka bort mot stallet och fick hoppa över bäcken i dag igen. Kul tycker Mackan! 

I dag blev det mest skritt men med lite inslag av trav där grusvägen inbjöd till det. Nöjd över att ha överlevt så kom jag tillbaka till stallet efter ungefär 45 minuter och funderade samtidigt på om det faktiskt är så att jag har blivit fegare med åldern. Misstänker att det är så, men jag vägrar att låta mig stoppas av feghet så jag kommer fortsätta att rida ut och tänker att en dag så kanske vi kan skritta på långa tyglar och njuta av naturen.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 45

Nu har jag haft lite varannandagsaktivering med skritt under två veckor. Jag har promenerat ute och inne, ibland över bommar och ibland utan. Några gånger har jag ridit och andra gånger har jag promenerat – allt för att variera så mycket som möjligt. (Om sanningen skall fram så har jag haft lite svårt att motivera mig till att sitta upp och skritta i 30-40 minuter…) Nu var det dags att lägga in lite trav och det kändes som en bra idé att rida ut. Eftersom Mackan har varit RIKTIGT laddad när jag har gått med honom så måste jag erkänna att jag hade fjärilar i magen när jag red iväg så jag tog ett antal djupa andetag – in genom näsan och ut genom munnen… Faktum är att det gör nytta. Jag blir lugnare och Mackan känner det direkt, men det är ju känt sedan tidigare studier.

För att variera mig så red jag bort mot golfbanan och var tvungen att ta mig över en liten bäck i ett dike. Min plan var att Mackan skulle gå I vattnet istället för att hoppa, men han hade helt andra planer beträffande det. Tjoflöjt! Ett riktigt hopp blev det efter en stunds försök till övertalning om att gå i vattnet. Puh! Det gick ju bra. Nästa hinder var vid en vägbom där man måste gå runt bommen och där är det geggigt och lerigt, men oftast kliver Mackan över utan problem. I dag blev det dock ett litet hopp över geggan, snyggt parerat av mig som på något sätt nästan lyckades vända honom i luften så att vi kom ut på baksidan av bommen. Puh! Det gick ju också bra. Av någon anledning så tycker han att det är riktigt läskigt att gå förbi en lada som ligger precis vid golfbanan och varje gång så måste jag övertyga honom om att han skall gå fram. Så även i dag, men i dag hann han med lite baklängestrav också innan han tveksamt kunde ta sig förbi ladan. Djupandning igen… In genom näsan, ut genom munnen. Puh! Efter ladan var det grusväg och där blev det även lite trav (med riktigt bra tryck i). Mackan var spänd och full av energi, vilket var härligt på sitt sätt. När vi vek av upp på grusslingan mot Fors så ville Mackan helst galoppera, men där sa jag stopp. Ingen galopp ännu! Det fick bli lite trav igen där underlaget verkade ok. När jag red där så tänkte jag att de som såg Mackan då måste nog tänka ”vilken snygg häst!” i och med att han var full med energi och travade på med världens energi. Härligt! Hoppas att någon såg oss… 😉 Lite längre fram så stog det en grävskopa som Mackan tyckte var läskig. Andas… in genom näsan och ut genom munnen… Det kändes som om jag satt på en bomb! Puh! Vi kom förbi den också och vidare upp i skogen. Full fart! Lite klättring som gick hur bra som helst och inte en antydan till att Mackan kunde slappna av och ta det lite lugnt. Jag var lite fundersam hur det skulle gå i den långa nerförsbacken som var täckt av is och snö, men det var nog den sträckan som fungerade bäst. Då var jag tillbaka vid bäcken igen och tänkte att det inte var någon idé att försöka övertala Mackan om att gå i vattnet, så jag lät honom hoppa över. Vilket hopp! Jösses vad han tog i! När han landade på andra sidan så drog han iväg i världens racergalopp en liten bit innan jag fick stopp på honom. Tack och lov så lyssnar han när jag ber honom att stanna. Härliga häst! Resten av vägen hem gick riktigt bra och jag kunde andas ut på riktigt när jag hoppade av utanför stallet.

Även om Mackan är otroligt pigg och det nästan pyser ur öronen på honom så håller han sig ”på mattan” när jag sitter på. Om jag linar eller tömkör honom så brallar han hur mycket som helst och jag är tacksam för att han inte gör det med mig på ryggen…

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 40

Skrittade ut en sväng med Mackan för att kunna gå in i skogen och låta honom få jobba lite extra med att lyfta på sina ben och bygga bättre rumpmuskulatur. Skrittade bort till golfbanan och där hade de målat vita streck i kanten av banan samt tvärs över grusvägen, och DET tyckte Mackan var riktigt konstigt. Efter lite övertalning så kom vi förbi och över de vita strecken och kunde fortsätta vår vandring mot skogspartiet. På grusvägen passade jag på att träna lite på aktiva igångsättningar och lite extra bjudning i traven. Kul! När vi kom in i skogen så valde jag en väg som såg ut att kunna bjuda på lite extra benträning – ett djupt traktorspår med massa kvistar och grenar i. Rätt vad det var så blev Mackan rädd för något och skulle snabbt flytta sig åt vänster, men där var kanten (ca 70 cm) så han tappade fotfästet och hamnade halvt om halvt på sidan samtidigt som han kämpade att komma upp på fötterna igen. För ett ögonblick så tänkte jag ”nu går det käpprätt åt helvete”, men som tur var så fixade han på något sätt att få upp frambenen på den höga kanten och sprattla med bakbenen så att han kom på rätt köl och också kunde klättra upp med bakbenen på kanten. Han blev lite skärrad men lugnade snabbt ner sig så att vi kunde fortsätta hemåt. Dock inte i något mer traktorspår… 

När jag kom tillbaka till stallet så såg jag att hela magen, skapet och bakbenen var fulla av lera och bös. Tack och lov så verkade han inte ha fått några skador av händelsen. Risken i skogen är ju att det sticker upp en pinne som kan hamna lite illa, men det klarade han sig från. Tack ock lov! Skall nog välja en annan väg nästa gång. 😉

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 45

Märkligt. I vanliga fall är jag jätteglad och uppåt när solen skiner från en klarblå himmel, men nu när Mackan har sina soleksem/hudutslag på huvudet så önskar jag nästan att det skall vara mulet… Just nu är det så att han får gå ut om det är mulet och vara kvar inne om det är soligt. Stackars lilla häst. Har pratat med distriktsveterinärerna om eksemen och de skall komma och titta på honom i morgon. Hoppas att de kan hjälpa honom på något vis så att han slipper gå med de illröda, flagande eksemen på nosryggen och mulen samt de hårlösa partierna runt ögonen.

I dag valde jag att rida ut eftersom det gick att gå rätt mycket i skuggan då solen stod lågt på himlen. Satte tillbaka nosgrimman på tränset och satte på mulskyddet på nosgrimman för att skydda eksemen. Utslagen runt ögonen är tyvärr lite svårare att skydda, så det fick vara som det var med dem. Skrittade (som vanligt) uppför galoppbacken, och oj vad det är jobbigt för lilla hästen, genom skogen och ner till Forsslingan för att fortsätta utmed golfbanan och tillbaka till stallet. Rätt mysig liten runda, men jag önskar att den vore längre. Det går ju i och för sig att rida den två varv, men det hann jag inte i dag.

Fortsätter ge Mackan örttinkturen för levern och han tycker att det smakar lika äckligt varje gång, men han vänjer väl sig.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 45

I går, dagen efter tävlingen, fick Mackan vila i och med att vi ägnade dagen åt att dra bort taggtråd från de blivande hagarna och påbörjade stängsling. Tiden gick fort och orken tog slut fram på sen eftermiddag…

I dag skrittade jag ut den vanliga rundan uppför galoppbacken, genom skogen och via golfbanan. Jag utökade rundan genom att ta grusvägen över golfbanan och bort till bommen vid Gåsevadholmsvägen där jag vände för att rida hem. Inte så kul att rida på den trafikerade asfaltsvägen med hysteriskt många motorcyklar stundtals. Det var vackert väder och Mackan traskade på bra – den enda gången han tvekade var när vi mötte en golfbil på grusvägen över golfbanan, för en sådan har han aldrig förr mött. Farbrorn som körde var snäll och stannade så att Mackan och jag kunde pressa oss förbi vid kanten. Tack!

Mackan har soleksem på mulen/bläsen för tredje sommaren i rad. Första gången han fick det så gick han i en hage där det mest växte ogräs, så frågan är om han har ätit något där som inte var bra för honom, t ex Johannesört. Jag har fått kortison av veterinären och vi smörjer med solskyddsfaktor 50 på dagarna, men det hjälper inte. Nu har han börjat få hårlösa fläckar runt ögonen och jag misstänker att det är överkänslighet mot UV-strålningen, vilket kan bero på att levern inte fungerar som den ska. Har läst hur mycket som helst nu och misstänker starkt att det är något han har ätit i samband med att det bröt ut första gången. Tyvärr finns det inte så mycket info om det här, i alla fall inte vad man kan göra åt det förutom att smörja med kortison och solskydd. Har beställt örter som skall hjälpa levern (från MD Kleen) och jag hoppas att de kan hjälpa något. När jag letade info på nätet så hittade jag följande:

”En häst som felbehandlats av veterinär ett flertal gånger får sämre förutsättningar att bli frisk p.g.a. att levern inte behandlats. Hästen blir oftast kortare och kortare i frambensaktionen (framför allt höger fram). Till sist lägger hästen all vikt på frambenen. Oftast står dessa hästarna ”framåtlutade” med frambenen in under sig.”

Det är ju precis det som jag har sökt för beträffande Mackan! Källan verkar trovärdig och jag tror att jag skall undersöka det här vidare för att lära mig mer. Mer info kommer.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 60

För att inte fastna på ridbanan så red jag ut i dag och som vanligt blev det rundan bort till golfbanan, upp genom skogen, nerför galoppbacken, galopp upp för backen, skritt nerför, galopp uppför, skritt nerför och skritt hem. Egentligen hade jag planerat mer trav och galopp, men i och med att vissa motionärer envisas med att promenera på samma väg trots att motionsspåret går fem meter vid sidan av så hade jag bromsklossar framför mig en längre sträcka. Jag ägnade tiden bakom dem åt att träna energiska övergångar skritt-trav-skritt och ibland tittade motionärerna lite nervöst bakom sig och undrade nog när jag skulle rida över dem. Hur svårt hade det varit för dem att gå på motionsspåret istället?? Om vi nu inte får rida i motionsspåret så borde de väl inte heller få gå på de vägar där vi faktiskt har en möjlighet att rida? I alla fall inte när slingorna går precis intill varandra… Och om de måste gå där så kan de väl gå åt sidan när man kommer till häst?

Hur som helst så var det en mysig uteritt och jag hoppas verkligen att de snart tar bort allt makadam som ligger på övriga ridvägar runt Gåsevadholm eftersom utbudet av ridmöjligheter ökar rejält då.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Hög
Tid (i minuter): 50

Dessa underbara långhelger! De är guld värda! Den här dagen satte jag klockan tidigt och var i stallet redan före 8.00 för att hinna fixa allt innan yogapasset vid 12. Det är så mysigt att komma till stallet på morgonen, men det kan vara lika mysigt att ha långfrukost hemma…

Skrittade ut en sväng och njöt av det vackra vädret. Helt fantastiskt! Red bort till golfbanan, klättrade upp för några backar, genom skogen, nerför några backar, vände, skrittade uppför igen och skrittade därefter tillbaka till stallet. Helt ok runda. Det är dock lite trist att det ligger makadam på flera av vägarna runt omkring Gåsevadholm nu, men det är väl för att de har kört med stora skogsmaskiner under vintern och våren. Hoppas bara att de kan återställa vägarna så att det går att trava och galoppera där också. Galoppbanan är helt värdelös nu – det är knappt att det går att skritta där. Riktigt trist! För övrigt är det olika projekt på gång vid stallet och ett av dem är en stor gräsbana/äng där det skall komma upp hinder. Nu känner jag att det får bli en hoppsadel igen så att jag kan låta Mackan ha lite kul igen!

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 50

Skrittade ut en sväng för att känna om Mackan var öm i hovarna så här dagen efter skoning. Det vanliga är ju att han blir varm och öm, vilket kan sitta i i flera dagar. I dag var han inte varm och han var inte heller öm. Skönt! Red bort mot golfbanan och klättrade upp för den låååånga grusvägen, vände längst upp och skrittade ner igen. När jag var nästan ända nere så mötte jag en farbror som var ute och cyklade på samma väg, och för att inte riskera att möta honom så frågade jag om han skulle hela vägen upp och vända. Han hade ingen aning om att vägen tog slut och tackade för informationen, vände och cyklade vidare på en annan väg. När han cyklade iväg så råkade han slira lite i gruset och Mackan blev alldeles tossig av det. Jösses! Efter det så taktade han, gick krabbgång och krumbuktade sig rent allmänt. ”Ja, ja… nu skall du få” tänkte jag, vände och galopperade hela vägen upp. Efter det så var han riktigt lugn och fin (bortsett från tokhopp över ett litet vattendrag). Det var nog skönt för honom att få utlopp för lite energi.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 50

Kastade mig från jobbet och på bussen för att hinna till stallet och rida ut innan det blev mörkt. Såååå skönt att kunna vara i stallet lite tidigare på dagen och då också ha sällskap av andra. Det är visserligen folk kvar i stallet på kvällarna relativt ofta, men inte alltid. 

Jag skrittade bort mot galoppbanan och tog höger mot golfklubben, och när vi kom en liten bit in på stigen i skogen så frös Mackan fast i marken. ”Hjälp!! Det är något på stigen som inte brukar vara där!!!” Fjantiga häst! Han fick stå och titta en liten stund innan vi kunde närma oss granarna som låg tvärs över stigen. Det var alldeles för mycket grenar och ris för att jag skulle våga gå över, så jag tänkte att jag skulle lösa det på ett bra sätt genom att ta mig över ett litet dike, runda granarna, och gå över diket ner på stigen igen. Mackan tänkte inte alls som jag. Han tänkte ”HOPPA RAKT IN I SKOGEN! KUL!” Det blev ett megahopp rakt in bland trädstammarna innan jag kunde runda granarna för att ta mig över diket igen. Då sa Mackan ”jag vägrar ta mig över det där diket igen…” och jag fick lägga rätt mycket tid på att övertala honom. Till slut tog han ett jättesprång över diket – tur att jag var beredd på det och hade ett ordentigt mantag. Vi lunkade vidare bort på stigen, genom geggan och vidare bort mot golfklubben. I slutet av stigen så var det någon som hade stängt bommen över vägen, så jag fick återigen övertala Mackan att ta sig genoom/över massa vatten och gegga. Även den här gången tog han ett jättesprång och tog några galoppsprång rakt upp på en liten bergknalle. Där uppe var det inte helt lätt att vända honom för att ta mig ner på andra sidan bommen eftersom det både var bergigt, brant och ett flertal träd omkring oss. Jag fick hålla tungan rätt i mun när jag kasade ner med Mackan för att ta mig över nästa vattenansamling. Där gick det tack och lov lite bättre.

Skrittade vägen bort och upp mot Fors. Travade och galopperade uppför backen tills dess att det var dags att bege mig in i skogen och vidare till den andra grusvägen. Riktigt bra träning! När jag kom ut på grusvägen så skrittade jag hela vägen ner till golfbanan för att där vända och galoppera hela vägen upp. Egentligen var tanken att bara galoppera halvvägs eftersom sista biten är rätt brant, men Mackan kändes så fräsch att jag lät honom galoppera på. Riktigt kul! Skrittade ner för backen igen och vidare tillbaka mot stallet. Den här gången var det lite lättare att passera granarna på stigen. 🙂

Avslutade som vanligt dagen med att stretcha Mackan efter konstens alla regler enligt anvisningar från Charlotta på Husaby Hästklinik.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 60