Gummimatta och halmpellets!

Ställde klockan på 7 i morse också, men orkade inte gå upp då utan låg och drog mig en lång stund. Hästarna blev glada när jag kom ner för att ge dem mat – de tyckte nog att det var på tiden för klockan var ju 7.30! Jag hade kommit överens med Amanda om att hon skulle ta ut hästarna så att jag kunde somna om efter frukostmatningen. Men somnade jag? Inte alls.. Typiskt när jag väl hade chansen.

Det blev långfrukost med Håkan. Tyvärr inga nyheter på frukostbordet i dag, men det får gå ändå. Vem kan klaga när det fortfarande är helg? Inte jag i alla fall. Håkan fick åka med Ebba till Blå Stjärnan direkt efter frukost. Hon har förmodligen diskbråck. Antiinflammatoriskt och smärtstillande, inga promenader på två veckor och hon skall helst inte klättra upp i soffan. Det var det dummaste jag har hört! Vem i världen kan hindra en Basset Hound från att klättra upp i soffan och ta (nästan) allt utrymme?? Veterinären känner nog inte så många Bassets..

Listan på saker som skulle göras i dag var ganska lång, men jag hann med långt ifrån allt. Fokus fick ligga på att få in gummimattan i Mackans box, lägga in halmpellets och göra rent krubban från loppfrön mm. Mattan var lätt att lägga, men det var lite trix innan vi fick helt klart för oss hur vi skulle lägga den för att få alla kanter och hört täckta. Håkan fick hjälpa mig att såga till några av bitarna innan vi var klara. När mattan väl var på plats så var det dags att strö med halmpellets. Konstigt resultat. Visserligen har jag hört att hästen trampar sönder pelletsen och att det blir ett fint strö av det som ligger kvar, men det här såg verkligen skumt ut. En av våra hyresgäster kom in i stallet när jag var klar och utbrast "skall det ligga massa mat på golvet?". Det var precis så det såg ut. 6 säckar Krafft Groov, ungefär. Det roligaste av allt var när jag tog in Mackan i boxen. "HJÄLP!! DET LIGGER NÅGOT KONSTIGT PÅ GOLVET I MIN BOX!! VÅGAR MAN GÅ PÅ DET HÄR?? JAG TROR INTE ATT JAG VÅGAR I ALLA FALL!!" Mackan frös fast med alla fyra i golvet och visste inte riktigt vad han skulle göra. Han såg ut som Bambi på hal is. När värsta fasan hade lagt sig så böjde han ner huvudet för att kolla vad det var, samtidigt passade han på att smaka på underlaget. Jag hoppas bara inte att han står där i natt och käkar pellets, för då lär jag väl ha en häst med foderstrupsförstoppning i morgon bitti. Hemska tanke. Som tur är så har han gott om hö i boxen, och det brukar räcka gott och väl fram till frukosten. Förhoppningsvis är det smakligare än halmpellets.

Egentligen hade jag massa jobbsaker också att göra – men jag tror att jag skjuter på det tills i morgon.

Lev väl!

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa. Visa alla inlägg av dressyrbitchen