Spöken överallt

Nu har det gått några dagar sedan jag arbetade Mackan. Lite dåligt samvete får jag, men vad kan jag göra när plikten kallar? Det är inte lätt att hinna med så mycket fritid när man arbetar på en nystartad skola. Dessutom skall jag ju försöka hinna med att träffa maken och barnen emellanåt också. Det är tur att jag har en unghäst som inte ställer samma krav som en äldre häst beträffande ridningen..

I lördags var jag och Amanda och tittade på en urgullig kattunge! Den skall flytta hem till oss om ca 2 veckor. Det är en lurvig 3-färgad hona som troligtvis kommer att heta Doris. Hoppas att Findus gillar henne – annars kan det bli jobbigt.

I söndags var jag, Amanda, Jossan och Rebecca i Kungsbacka för att se på första kvalet till GP-ponnyn. Amandas C-ponny Appollo Silver skulle kvala med sin nya ägare. Dessutom skulle Amandas D-ponny Katinka vara med i två LB – och det ville vi också se. Känslomässigt har jag inte släppt den ponnyn ännu, trots att det var 4 månader sedan vi sålde henne. Världens mysigaste! Vi åkte in lagom för att se Katinka i första klassen och då var klockan ca 11. Dagen gick fort och vi såg både bra och mindre bra ritter. Flera av Amandas kompisar var placerade, vilket var jättekul. När Appollo hade hoppat GP-ponnyklassen så var klockan 18.30 och det var dags att åka hem. Eftersom vi åkte innan klassen var slut så vet jag inte hur det gick för dem, men de hade en dubbelnolla och helt ok ridning. Hoppas att det gick bra i stilbedömningen också. Jag får gå in och kolla resultaten på KRK´s hemsida när jag får tid.

I dag ordnade jag så att Amanda och Axel fixade kvällsmaten. Jag ville ta hand om Mackan och också hinna rida en stund. Kvällen var kall men stilla. Som tur var så hade blåsten från i går lagt sig.Mörkret och ensamheten gjorde att Mackan så spöken överallt. Relativt spänd och känslig större delen av ridpasset. i och med att vi var helt ensamma i stallet så tog jag det lite extra lugnt. För säkerhets skull så bad jag Amanda att titta ner i paddocken då och då – i fall jag skulle åka av. Mackan skötte sig bra och jag kom helskinnad in lagom till middagen. Gott.

Lev väl!

 

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 40

Profilbild för Okänd

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa.

Lämna en kommentar