Visst är det speciellt med julafton, men bäst är nog juldagen. Då är all stress som bortblåst och det är restmat som gäller. Lugnt och gott. Min syster med familj stannade över natten och i förmiddags var det brunch som gällde, och efter det så blev det en långpromenad med hundarna. Hela naturreservatet var fullt med folk! Oftast så kanske man möter en eller två där, men nu var det värsta rushen. Som belöning blev det ris á la Malta när vi kom tillbaka. Gott.
Trött som jag var och med huset fullt av släkt så bad jag Amanda rida ut en sväng på Mackan. Jossan skulle också ut och rida så det passade dem bra. Bäst som vi satt vid bordet och åt så kom Mackan med Amanda farande som en kanonkula från stallet och ut mot vägen. Lite orolig blev jag! Visst, han har inte gått på drygt på tre veckor.. Amanda var på väg upp i sadeln när Mackan drog i väg och hon stod med ena foten i stigbygeln och ville inte hoppa av i farten. Som tur var fick hon stopp på honom – pust.. Jag öppnade fönstret och frågade henne om hon ville att jag skulle promenera med, men det ville hon inte.
Under tiden tjejerna var ute och red så fixade jag i stallet. I morgon skall jag själv skritta ut en sväng.
God fortsättning!
Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 45
Författare: dressyrbitchen
Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad.
Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver.
Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa.
Visa alla inlägg av dressyrbitchen