Hade en fulllspäckad dag med barnen i slöjden i dag. Kul men intensivt. Jag avrundade dagen med arbetspass i 9:an där det var många som hade funderingar kring uppgiften de har fått i litteraturhistoria. Det är en otrolig bredd i deras kunskaper och utveckling, för det är några som läser Hamlet, Kung Oidipus och andra värdsliga verk och samtidigt är det några ovana läsare som läser lättlästa versioner av t ex Oliver Twist. Det skall bli spännande att se deras arbeten när de är klara.
Jag skyndade mig hem från arbetet för att hinna springa innan det blev mörkt och som tur är så har jag nära hem. Jag slutade 16.00 och 16.20 var jag på väg ut på min joggingrunda. Även om jag var snabbt ute så började det skymma och sikten var inte så jättebra på stigen i skogen. Vid ett par tillfällen trodde jag att jag skulle vricka sönder fötterna alldeles, men det var bara att bita ihop och springa vidare. I dag hade jag nog ett lite högre tempo än sist, för jag inbillade mig att jag hade någon som förföljde mig. Det lät lite konstigt och istället för att verka rädd och vända mig om så ökade jag takten samtidigt som jag spetsade öronen för att lyssna om det var någon som var efter mig. Tala om att jag blev anfådd!
För att pressa mig lite ytterligare så valde jag att springa den lite längre rundan i dag också. Faktum är att jag var 5 minuter snabbare i dag än sist. Bra va? Nackdelen med den lite längre rundan är att det är otroligt lerigt på vissa ställen, och när det är skymning så syns inte underlaget så bra – så nu behöver jag inte längre skämmas för att jag ser ut att ha flongans nya skor. De ser faktiskt riktigt proffsiga ut nu, vilket gör att jag känner mig som en luttrad joggare.
Lev väl!
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 40
dressyrbitchen 