På utflykt.

Jag har ju haft lite problem med lastningen av Mackan, så tanken är att jag skall åka på lite roliga utflykter med Mackan och inte bara till träning. I dag åkte Mackan och jag på utflykt till Norvära för att rida ut tillsammans med Lotta och hennes Nosferatu, "Nosse" till vardags. Jag fick hjälp av Håkan att dra på Mackan på transporten, och i dag gick det relativt snabbt. Om jag jämför med onsdagens lastning, som tog 20 minuter, så kanske det tog 5 minuter i dag. Det är lite frustrerade att Mackan har tankarna på helt annat håll när vi skall lasta – han kan titta på bilar, fåglar och annat i omgivningen. Han är inte det minsta rädd, utan han vill helt enkelt inte gå på. Det känns lite hoppfullt nu när det inte tog så lång tid.

Lotta och jag hade bestämt att rida vid 2-tiden, men när jag kom till hennes stall så var hon inte där. Hade vi missförstått varandra? Nej, men Lotta är racersnabb att göra i ordning sin häst så hon kom i sista stunden.. När hästarna var klara så red vi iväg och Mackan skötte sig utmärkt. Nytt sällskap och ny miljö, men han tog det med ro.

När vi hade kommit halvvägs så travade vi jämsides på en äng, och rätt vad det var så hoppade det upp en liten kanin framför oss. Nosse fick ett spel och Mackan likaså. Mina tankar var: "Jag vill inte ramla av!", så jag gjorde vad jag kunde när Mackan hoppade jämfota på bakbenen för att komma undan. Hur som helst gick det bra och vi kunde rida vidare.

Det var en lång och härlig tur i iskall snålblåst, men vad gör väl det när man har trevligt. Jag är ju inte särskilt bortskämd med att rida i vuxensällskap, vilket jag saknar oerhört mycket. Oftast umgås jag med tonåringar dagarna i ända, både i skolan och i stallet på fritiden. Det hade varit kul om jag kunde få in en vuxen ryttare i stallet, så att jag kan få lite utbyte och möjlighet till vuxensnack. Tills dess att det sker så får jag åka ner till Lotta och rida med jämna mellanrum.

Lotta fick hjälpa mig att dra på Mackan när jag skulle hem, och det var inte lika snabbt fixat som tidigare på dagen. Mackan ville nog gärna stanna hos Nosse och alla de andra hästarna.. Men med lite tålamod och dragande så var han på efter en liten stund.

Nöjd och glad åkte jag hemåt med min underbara häst.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 80

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa. Visa alla inlägg av dressyrbitchen