Lördag igen

Underbara lördag! Amanda erbjöd sig att morgonmata hästarna, och det tackar jag henne för. Jag fick sovmorgon och kunde vakna alldeles av mig själv innan klockan ens hade hunnit ringa. Lyx. 08.40 vaknade jag och kunde konstatera att klockan inte hade ringt. På med kläderna för att gå ner till stallet och släppa ut hästarna. Lite småregnigt och gråmulet denna lördagsmorgon, men allt är bättre än hård blåst och snö. På nyheterna hade de ju förutspått riktigt oväder, så jag hade förväntat mig det värsta.

När hästarna var ute så åt jag långfrukost med Håkan och Axel. Visst är det skönt när man kan läsa tidningen i lugn och ro, fylla på kaffekoppen utan att behöva skynda sig att dricka upp kaffet? Jag satt säkert i över en timma och åt frukost. Helglyx.

Vi skall ju få in en hyresgäst till i stallet och jag hade lovat att tömma boxen och fixa i ordning så att de kunde ströa upp boxen och lägga in saker i sadelkammaren, så det var bara att ta skottkärran och fortsätta gårdagens arbete med att köra ut allt spån mm. Jag kan lova att jag fick gå många vändor med skottkärran – drygt 30 kärror blev det! Martina hade ju fixat till en bädd så att Madam inte skulle få liggsår, och nu var den säkert 30 cm tjock.. Så istället för en långpromenad så blev det raska promenader med skottkärran. När allt spån var ute så drog jag fram slangen och spolade rent väggar och golv. Det får duga fram till sommarens högtryckstvätt. 

Mackan har fått stå under veckan som har varit. Det har varit fullt upp på jobbet och vädret har inte varit gynnsamt alls. Paddocken har varit stenhård och mörkret har varit svart som i en sotarerôv.. I dag var det dags att sitta upp igen för att dra igång kommande veckors ridning. Det blev en lugn uteritt i sällskap av Håkan och hundarna. Vi tog rundan genom hoppskogen och runt Furulund, och i hoppskogen passade jag på att runda några träd för att träna på det jag gjorde på träningen för dryga veckan sedan. 

Håkan är bortrest på onsdag, men jag skall banne mig göra allt för att komma iväg till träningen. Axel får klara sig själv i några timmar och Amanda och jag får försöka orka dra på Mackan på transporten själva. Om vi inte skulle orka så får jag ringa någon granne eller så..

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 50

Profilbild för Okänd

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa.

Lämna en kommentar