Besök hos Stefan

Egentligen är det väl inte skada/sjukdom som det handlar om, men det kunde ha blivit om vi inte hade åkt till Stefan..

För några år sedan så hoppade Amandas ponny Appollo Silver lite snett med bakbenen på träning. Vi fick då rådet att åka till Stefan Andreasson på Hälsa & Helhet för att kolla upp ponnyn. Sagt och gjort, vid besöket så konstaterade Stefan att Appollo hade en sträckning på insidan vänster bak. Med massage och stretch så fixade vi till det. När Amandas nästa ponny Katinka började bocka som en galning och bete sig som en riktig toka så åkte vi till Slöinge för att kolla upp henne. Då hade hon kotledsinflammation. Vi behandlade henne och åkte till Stefan så snart hon var friskförklarad. Det visade sig att hon hade en muskelbristning och med massage och stretch så tog det tre månader innan hon slutade bocka. Därefter åkte vi regelbundet till Stefan och ponnyn höll sig frisk därefter. Min förra häst tog jag också till Stefan när hon kändes "knackig" i vänstergaloppen. Hon hade en låsning i vänster bog och efter besöket hos Stefan så var det som om jag hade en helt ny häst att rida. I och med att jag har sett vad Stefan kan, så bestämde jag mig för att ta dit Mackan i förebyggande syfte – och tur var väl det! 

När Stefan känt igenom Mackan så konstaterade han att Mackan hade en låsning och en bristning i bogen väster fram samt en låsning i bäckenet. Mackan fick massage, stretch samt chockvågor innan Stefan var nöjd. Tänk vad som kunde ha blivit om jag hade fortsatt att rida med låsningarna.. Förmodligen hade det blivit värre och värre, kanske med en kotledsinflammation som resultat. Vem vet? Hur som helst så fick vi ställa in kvällens löshoppning för Peder och dessutom med rekommendationen att inte rida förrän på tisdag. 

För att inte bara ställa Mackan i hagen några dagar så valde jag att ta en rask promenad med honom istället för ridning. Vi promenerade i ca 45 minuter och det var riktigt mysigt. När vi kom tillbaka så fick Mackan bli kvar inne i stallet. Klockan var visserligen närmare 18.30 men vi brukar inte ta in hästarna förrän vid 21-tiden. För att han inte skulle få tråkigt så öppnade jag hans fönster och tog bort fönstergallret så att han kan stå och titta ut – vilket är hans favoritsysselsättning. (Andra hästar äter helst, men Mackan tittar gärna ut genom fönstret och struntar i maten.)

Jag kan tänka mig när tidningsbudet kommer i morgon bitti och möts av Mackans vackra huvud. Härligt!

Lev väl!

PS. Till alla som bor i närheten – åk till Stefan och kolla upp era hästar. Även om man inte har problem med hästen så kan man göra hästen en tjänst och ta en behandling i förebyggande syfte.

Häst: Machiavelli EC

Profilbild för Okänd

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa.

Lämna en kommentar