Pilates och Abtronic

Äntligen fick jag möjlighet att utföra mitt Pilatespass alldeles ensam utan en leende publik. Jag upplever att jag får mer och mer fokus på rörelser och kropp, men det är en långt ifrån bra. Alla förbätttringar är till glädje.

Efter Pilatesövningarna så provade jag för första gången Håkans Abtronicbälte. En bruksanvisning på norska gjorde mig lite lätt förvirrad men vill man så går det. Dessutom är jag typen som sällan använder bruksanvisning – jag sätter igång direkt och ser om det fungerar – och om det inte gör det så tar jag ev fram en bruksanvisning. Man skall sätta gele på plattorna innan användning, men hur mycket gele? En god klick står det i bruksanvisningen, men allt är ju relativt. Om man tar för lite gele så uppstår det en obehaglig känsla, och det vill jag ju inte ha, så jag tog rejält med gele för säkerhets skull. Jag satte på bältet på magen och började trycka på knapparna för att få fram rätt program. När jag väl fått på rätt program så kändes det inget alls och då skulle man, enligt bruksanvisningen, trycka på en knapp för att öka intensiteten. Jag tryckte snabbt ett antal gånger och fick därefter en rejäl smäll i magen! Jävlars vilket tryck! Det var nästan som om någon hade kört en knytnäve i magen på mig. Snabbt som tusan tryckte jag på den knappen som minskade intensiteten. Lättnad. När jag väl hade fått en en intensitet som kändes ok så la jag mig på sängen och läste bruksanvisningen noga. Efter 10 minuter stannade impulserna och allt var färdigt. Till en början skall man köra max 1-2 gånger per dag för att vänja musklerna, så jag provar i morgon igen. Riktigt bekvämt för en som inte gillar att göra situps. Ligga i sängen och läsa medan bältet fixar musklerna. Nästan för bra för att vara sant.

Lev väl!

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa. Visa alla inlägg av dressyrbitchen