Mjukstart utan ryttare.

Så himla skönt det är med helg! Synd bara att helgerna går så snabbt, ytterligare en dag hade varit lämpligt. Både lördag och söndag så har jag faktiskt lyckats somna om efter det att jag frukostmatat hästarna. Underbart skönt att gosa in sig i lakanen och bara få sova:) Det blir visserigen ingen lång sovmorgon, men för mig som brukar ha sovmorgon till sju på helgerna så är det extra lyxigt att sova till framåt halv nio. Längre än så kan jag inte ligga i sängen, för då får jag dåligt samvete för att hästarna inte kommer ut.

Den här helgen har jag fixat lite både i stallet och i trädgården. I går klippte jag gräset, vilket tog ca två och en halv timma. Jag har gått på hundpromenad och tvättat undan en massa tvätt. Riktigt skönt, faktiskt. Från början hade jag tänkt rida Mackan redan i går, men jag lät honom stå ytterligare en dag. Han slapp ut ur sjukhagen i går och började dagen med en riktig racergalopp tillsammans med Acke. Jag stod och tittade på honom en bra stund för att se hur han klarade svängarna i det daggfuktiga gräset. Peppar, peppar – det verkar som om han har klarat sig de första dagarna i alla fall.

Även om jag såg fram emot att börja rida i helgen så valde jag att longera Mackan i dag. Jag tyckte att han kunde få en mjukstart utan ryttare samtidigt som jag kunde titta på hur han rörde sig. Jag började med att promenera bort till Elmers och tillbaka, därefter blev det trav och galopp i båda varven. Han såg riktigt fräsch ut och nu vill det bara till att han bibehåller det också. Jag hade gjorden med inspänningarna på honom, men jag använde dem inte. Han sträckte ut fint i lång och låg form, och det fick räcka. Stretchen fick han innan longeringen i dag.

När jag var klar så fick Mackan gå in i boxen för att äta av det nya hösilaget som jag hämtade i går. Jag trodde att det skulle vara från samma vall som det jag har hämtat innan, men det här var lite finare och grönare. Hästarna verkade gilla det, men jag måste kolla upp om det finns analys på det så att jag vet hur mycket extra protein jag skall fodra med. Hösilaget som jag köpt tidigare hade väldigt lågt protein så jag har fått fodra extra med både lucern och proteinpellets – trots att jag betalar hela 2,50 per kilo (ex moms). Egentligen borde hö med låga värden vara billigare än hö med bra värden. Hur som helst så är det inte många veckor kvar tills dess att vi flyttar hästarna till nya stallet och då finns det hösilage att köpa där. I annat fall hade jag nog bytt leverantör.

När jag kom in från stallet så hade Håkan fixat en jättegod gryta. Mums.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 35

Profilbild för Okänd

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa.

3 reaktioner till “Mjukstart utan ryttare.”

  1. Hej Ullis! Jag har lite dåligt samvete för att jag inte har kollat upp det här med stolparna, men jag återkommer så snart jag har info. Hur går det för övrigt med paddocken?

    Gilla

  2. Det är lungt Catharina, ingen panik. Har varit hos min kompis mamma och kikat på hennes ”padex”-bana. Det verkar jättebra med tanke på att det är ett så pass självdrenerade material. Om vi lyckas få till finanserna blir det nog padex för vår del. Ha det gott! Kram

    Gilla

Lämna ett svar till Catharina Sellman Avbryt svar