Skadad?

I dag var jag kvar på jobbet lite längre, och när jag kom hem så luktade det choklad i hela huset:) Martina hade inte haft något särskilt att göra och bakade därför en kladdkaka. Hur skall det här sluta? Jag borde ha köpt T-shirten som jag såg i Falsterbo: ”Jag kan motstå allt – utom frestelser” och haft den på mig varje dag. Dessutom borde jag dela ut lappar till mina nära och kära där det står ”Fresta inte Cattis”. Tänk att få åka iväg i 14 dagar och ha någon som fixar lightmat och träning:) DET hade varit bra.

I vanlig ordning så hade Martina fixat stallet och det var bara för mig att ta mig an Mackan direkt. När jag hämtade honom i hagen så såg jag att någon av tokstollarna hade rivit ner staketet längst bort i hagen. Jäkla skit. Så går det när strömmen inte fungerar och när det inte finns så mycket att äta längre.. Amanda är ledig i morgon och då skall hon och Martina fixa staketet. Förhoppningsvis kan Håkan få ordning på strömmen relativt omgående, för så här kan vi inte ha det. I värsta fall så drar väl hästarna sönder både senor och ligament.

När jag borstade Mackan så såg jag inga som helst tecken på att det skulle varit han som hade dragit ner staketet. Det är ju lovande. Jag stretchade och masserade innan jag gick ut i paddocken för att longera. I dag fick han gå med de tunna inspänningarna för att få jobba lite extra. Jag tycker nog inte att han arbetar på som han har gjort tidigare, så jag funderar på att ta honom till kliniken för att undersöka vänster bakknä lite mer ingående. Stefan sa ju att han hade gjort illa sig rätt ordentligt där och jag vill nog ultraljuda för att kolla upp ligamenten. Han är inte oren när jag longerar, men oviljan att jobba på ordentligt samt oviljan att stretcha bakåt gör mig lite misstänksam. Det är lika bra att kolla upp det istället för att sitta och rida på en ev skada och dra på sig framtida hältor. Förhoppningsvis kan de titta på honom redan på fredag. Innan jag vet statusen på honom så blir det bara lättare ridning, företrädelsevis i skog och mark.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 35

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa. Visa alla inlägg av dressyrbitchen