Skulle ha tömkört..

I morse var det jag som var uppsatt på morgonfodringen i stallet 07.00, men gulliga Martina tog med sig pojkvännen Stefan och fixade det så att jag kunde få sovmorgon så här sista dagen på lovet. I morgon börjar nämligen allvaret..

Martina och jag åkte till stallet  framåt kvällen och mina planer var att tömköra Mackan i skritt i dag, men när jag skulle sätta på gjorden så såg jag att jag hade glömt tömmarna hemma och därför fick det bli promenad i ridhuset i stället. Tänk att det kan vara så tråkigt att leda en häst i 30 minuter! Då är det mycket roligare att tömköra. När vi kom in i ridhuset så var det tre andra där, varav en som longerade sin häst med kvicka pisksnärtar – och det var Mackan inte van vid! Han hoppade till och blev alldeles spänd, så jag insåg snabbt att det är något vi får träna på. Ganska snart var de andra klara och jag och Martina blev ensamma i manegen. Under tiden som jag skrittade så red Martina Acke. Tur att det fanns något att titta på under tiden som jag promenerade. Acke är så himla positiv och käck. Det skall bli riktig roligt att se vad det kan bli av honom, och det bästa är att Martina strålar av lycka när hon rider:-) Hon tycker att han är jätterolig att hålla på med. Vi har ännu inte hoppat uppsuttet på honom, men planerar att göra det inom ett par veckor. Manegen är bokad för hoppning varje söndag förmiddag, men nu på söndag skall Martina och Acke träna dressyr för Elisabeth så då blir det ingen hoppning för deras del.

I dag hade Mackan dragit sönder ytterligare ett täcke på Acke. Den här gången hade han lyckats få loss ytterdelen på halva rumpan, så det är bara att slänga det täcket. Som tur var så var det min förra hästs gamla täcke och inget nytt..

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa. Visa alla inlägg av dressyrbitchen