Helt slut..

Tidsoptimist. Känns det igen? Frågan är varför jag aldrig kan lära mig att plocka ihop mina träningssaker i tid och dessutom komma iväg i tid? I kväll skulle jag ”bara” laga mat, äta, packa mina träningskläder och köra till stallet för att ta in hästarna innan det var dags att åka till Friskis. Som vanligt kom jag på massa saker som skulle göras innan jag kunde åka till stallet: Behå och byxor låg i tvättstugan, plånboken låg någon helt annan stans – frågan var bara var? Vatten måste jag ju också ha med mig.. och rena strumpor. Precis när jag skulle gå ut till bilen så kom jag på att jag hade mina handskar i pannrummet.. Hopplöst. Jag har haft i stort sett hela dagen på mig, men ändå blir det bråttom i slutändan. Gasen i botten till stallet. Kasta in hästarna i boxarna. Gasen i botten till Friskis – och jag hann!!

Dagens pass var ett medelpass som egentligen skulle ha varit 75 minuter långt, men tränaren var sjuk och det blev ett vanligt 60-minuters pass istället. Helt ok för min del, för jag hade ju redan fått en dos med motion när jag var ute med Mackan. Passet var ok, men det var många halvslappa övningar och det var inte lika bra som Gunnars pass. Tacka vet jag Gunnar:-)

Passet var slut 21.00 – och det var jag med.

Lev väl!

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa. Visa alla inlägg av dressyrbitchen