Körde Acolla och Martina till Skåne.

Åt frukost hemma i lugn och ro innan det var dags att koppla på transporten och åka till stallet. Martina hade packat bilen och det var bara för mig att packa mina egna saker innan vi gav oss iväg. Vi mockade och fixade innan vi hämtade hästarna i hagen. Först ville de inte alls komma, men efter en stunds bus och trix så gav Acke upp och lät sig fångas in. Då var det inga problem för Mackan heller att få på sig grimman. När Acke fick gå in i stallet för att bli resfin, så fick Mackan gå ut i en annan hage tillsammans med åtta andra vallacker. Först fattade han nog inte alls vad det var frågan om, men rätt vad det var så fick han fart och galopperade rakt in i flocken med hästar. Det blev lite russel hit och dit, och Mackan lyckades med bedriften att gå omkull (igen). Efter en stund så blev det lugnare i flocken och vi kunde lasta Acke för att styra bilen mot Ystad.

Resan ner gick bra och Acke stod som en klippa hela vägen. Vi stannade i Ängelholm för matpaus och då fick Acke lite hö och vatten. Han tog det hela med ro, vilket kändes skönt. Framåt tidig kväll var vi framme vid stallet och kunde lasta ur honom. Han tittade sig omkring och började ganska snart äta gräs. Lovande. Så snart han kom in i boxen dök han ner med mulen och började môla i sig halm. Ett bra tecken. Han hälsade på sin boxgranne och fortsatte att äta halm. Lugnt i lägret, alltså. När Acke och alla Martinas stallsaker var avlastade så åkte vi vidare till Hammenhög där Martina och Stefan skall bo ett tag. De letar lägenhet i Ystad eftersom Martina vägrar att bo kvar i Hammenhög. Enkel resa till Universitetet i Malmö tar två timmar med buss och tåg!! Lagom roligt..

Stefan hade fixat middag och bjöd på schnitzel med potatis och sallad. Mums. Tillbringade natten på en tjock luftmadrass och sov inte särskilt bra.

Lev  väl!

Häst: Machiavelli EC

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa. Visa alla inlägg av dressyrbitchen