Helt klart bättre förutsättningar.

Lördag morgon och klockan ringer 05.00 – vad i hela fridens namn är det vi håller på med? Eller som min man sa när jag var på väg upp ur sängen: ”ni är inte kloka..”

Bilen var packad redan i går kväll så det var bara att åka till stallet och damma av Mackan innan vi gav oss iväg. Som vanligt åt vi frukost i bilen och var mätta och belåtna när vi kom fram till tävlingsplatsen. Den här gången var vi fullt överens om att inte göra om tabben att vara sena, så vi var ute i god tid och kunde brodda, fixa Mackan och rida fram i lugn och ro. Underbart. Amanda hann till och med gå banan i dag..

Första klassen var 95 cm (eftersom de inte hade två med 100 cm). Banan var riktigt lång och maxtiden låg på drygt 90 sekunder, vilket känns lite halvjobbigt med unghäst på gräs och med brodd. Som tur är så har Mackan rätt bra kondition.. Framridningen och framhoppningen gick bra och första klassen blev därefter – riktigt bra. Amanda rider väldigt snyggt och prydligt och Mackan får de bästa förutsättningarna för att lyckas. Stolt mamma tittar glatt på när dotter och häst nollar. Amanda fick hämta rosetten i sekretariatet och Mackan fick gå med den en stund för att vänja sig vid att ha rosett. Vi hoppas ju på att det kommer prisutdelningar i framtiden..

Ett och annat jetplan lyfte från startbanan på flygplatsen intill, men det får vi se som riktigt bra miljöträning.

Andra klassen gick också bra, men Mackan petade ner ett av de sista hindrena och de fick fyra fel. Amanda trodde att det kunde bero på att hon var tvungen att ta tag i Mackan för hinder eftersom han hade väldigt bra bjudning och galopperade på i lite för friskt tempo. Han var säkert lite trött också och orkade inte riktigt lyfta ordentligt på benen, så han kom i bommen lite lätt och bommen föll. För övrigt var det en kanonrunda och den var lika fin som den första.

I dag fick jag lära mig något nytt. När vi har ridit avd B – både med ponny och häst – så har det alltid varit rosett till felfria ekipage, men i dag fick jag lära mig att man inte alls behöver vara felfri för att få en rosett (placering). Det är ju faktiskt bedömning A och då är det antal placeringar som gäller – och placerad kan man ju bli även om man har t ex 4 fel. Allt för många som rider avd B åker hem när de inte är felfria, men det kan mycket väl vara så att de har varit placerade ändå. Helt logiskt när man väl tänker efter. Det är tydligen många klubbar som inte gör rätt när de har bedöming A i avd B. Så, från och med i dag kommer jag avvakta med hemfärd tills jag vet samtliga hästars resultat. Alltid lär man sig något – och det känns riktigt bra.

Tyvärr glömde vi att ta med både kamera och filmkamera..

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Kategori: Stor häst
Arrangör: Göteborg Horse & Eventing Club
Typ av tävling: Lokal
Klass: 1 m – häst
Unghästavdelning: Ja
Lagtävling: Nej
Bedömning: A
Rosett: Unghäst

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa. Visa alla inlägg av dressyrbitchen