På lina i manegen.

Onsdag och kvällsmöte på jobbet. Var inte i stallet förrän vid 19-tiden, och till min glädje så var det full aktivitet där. I stallet där vi hade hästarna tidigare så hade de flesta redan åkt hem vid den tiden. Nackdelen nu är att man inte är ensam i manegen..

Var lite bekväm och skippade ridningen till förmån för longering. Det var länge sedan Mackan longerades och det var lite segt till en början med alla kommandon, men efter en liten stund så lyssnade han riktigt bra. Jag hade inspänningstyglarna för att han skulle komma igång och jobba mer med ryggen.

På vägen hem så körde jag sakta i regnet – i går stod det nämligen tre stora älgar väldigt nära vägen..

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 45

Profilbild för Okänd

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa.

3 reaktioner till “På lina i manegen.”

Lämna ett svar till Ulrica Graflind Avbryt svar