Ulle-träning.

Äntligen torsdag. I morgon är det fredag igen. Vanligtvis brukar jag tycka att det är riktigt roligt på jobbet, men i dag började dagen inte jättebra. Tre tjejer i min mentorsgrupp gjorde att min dag inte alls blev som jag hade hoppats. Hur kul är det att möta negativa, arroganta, pratiga tonårstjejer?? Ungefär 0 på en skala 0-10! Åt faktiskt en chokladboll efter lunchen – jag tyckte att jag behövde det..

Hoppträning stod på schemat i dag. Både Mackan och Amanda gjorde ett lysande jobb. Det var först en övning över tre travbommar på korta sidan av manegen där hästarna skulle ställas ordenligt och formas i bålen. Därefter var det en galoppövning som gjorde att det kändes som om jag stod mitt på planen för Radiobilarna på Liseberg. Fem ekipage galopperade ömsom på små volter i hörnena och ömsom på raka linjer utmed medellinjen – alla samtidigt. Ibland blev det nästan kollisonsrisk..

Dagens hinder stod på två parallella linjer, fast med olika antal galoppsprång. Ryttarna fick börja med att hoppa på diagonalen i en 8:a, vilket innebar att alla hinder hoppades snett. Mackan stannade på det första, men det var nog för att han var helt oförberedd på att det skulle komma ett hinder. Därefter gick det riktigt bra. De hoppade hindrena på olika vägar och Amanda och Mackan klarade det mesta galant. Jättekul!

Efter avslutad träning så sa Ulle att hon tycker att Mackan är mycket mer framme för skänkeln nu, han är starkare, han är smidig och han är kvick i huvudet. Inte illa för att vara Mackan – han som har levt större delen av sitt liv i en egen liten värld. Dagens träning summerat så gick det skitbra. Både Mackan och Amanda gjorde riktigt bra ifrån sig – så pass bra att Mackan skall få en veckas ledigt (efter kommande två dagars uteritt). Nu har det gått bra både i dressyren och i hoppningen och jag tycker verkligen att han är förtjänt av lite andrum. Egentligen skulle det varit tävling nästa helg, men proppen ligger inte ute. Passar riktigt bra..

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 60

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa. Visa alla inlägg av dressyrbitchen