Travhoppning

Efter träningspasset med Isabel så fick jag återigen skav av trosorna – trots sömlösa boxer.. Märkligt, jag har ridit i en herrans massa år och aldrig förr råkat ut för något liknande. Felet är kanske inte trosorna utan intensiteten på ridpasset, dvs för min del andelen nedsittning i traven. Tack vare bekymret med skavet så valde jag att sadla med hoppsadeln och avsikten var att kunna rida lätt så mycket som möjligt samt att lätt kunna stå upp i galoppen, och det är bekvämare att göra det i hoppsadeln. 

När jag kom in i manegen så var det fullt av hinder där, vilket berodde på att Niklas Parmler hade haft hoppträning kvällen innan. Rätt passande med hoppsadel och hinder – även jag inte hoppar. Efter en stund så kom Marie ner med sin Berit och ändrade om ett hinder så att det skulle gå att hoppa på volt. En travbom först, därefter ett lågt räcke och efter det en bom igen. Alldeles lagom för mig att testa. Mackan tyckte att det var riktigt roligt och han låg på som bara den. Jag inser att jag har alldeles för lite kontroll när det handlar om att se vägen, tänka på min sits i språnget och därefter se vägen igen för att hamna rätt. Nyttigt för mig att träna på.

Förutom travhoppningen så blev det en hel del trav på volter mm samt en hel del galopp – i lätt sits 🙂

 

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 60

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 50+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt - och som är etiskt försvarbart. De senaste två åren har jag tränat CR (centrerad ridning) och eftersom min CR-tränare även har gått kurser i VBR (vertikal balanserad ridning) så blir det en bra mix av dem. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Kontakta mig gärna om du har frågor! :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s