Alldeles tokig!

I dag var det dags för longering igen. Jag har märkt att Mackan slappnar av mer och mer för varje gång och han kommer ihåg vad det är vi brukar göra, så när jag springer med honom utmed långsidan så tar han det mycket lugnare nu än de första gångerna. Nu kan jag springa rakt fram en bit, ta in honom ett varv på volten och därefter fortsätta rakt fram för att upprepa detta ett varv i manegen. Det är roligt när vi drar på utmed långsidan och inte går in på någon volt, för då ser jag vad han har för kvaliteter. Härligt!

 

Longeringen börjande fint och jag lät honom gå i trav i båda varven och galopp i höger varv, men när jag skulle låta honom galoppera i vänster varv så fick han ett fullständigt stolleryck och la in värsta turboväxeln. Helt galen! Det hjälpte inte att jag försökte ta in honom på en mindre volt, för han sköt ut högerbogen och bara drog iväg. Till slut orkade jag inte hålla emot längre och tappade honom. Då drog han iväg i värsta galoppen runt, runt i ridhuset. Det spelade ingen roll att jag försökte ställa mig i vägen och vifta med armarna (typ löshoppningsbroms..) – han bara sprang förbi mig. Rätt vad det var så tyckte han nog att han hade sprungit färdigt, för då stannade han och väntade in mig. Stollehäst! 

 

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 40

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 50+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt - och som är etiskt försvarbart. De senaste två åren har jag tränat CR (centrerad ridning) och eftersom min CR-tränare även har gått kurser i VBR (vertikal balanserad ridning) så blir det en bra mix av dem. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Kontakta mig gärna om du har frågor! :)

2 reaktioner till “Alldeles tokig!”

  1. I Mackans ärthjärna rör det sig nog tyvärr inte så mycket ibland.. men han är gullig ändå 🙂

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s