”Kör sakta” stod det på en skylt vid början av grusvägen som går upp till Yvonne J. Sakta… allt är relativt... 😉 Sen som jag var så hade jag bara lust att gasa på så att gruset skulle spruta åt alla håll, men jag la faktiskt band på mig och följde anvisningarna. Varför åkte jag inte tidigare? Typiskt att vara tidsoptimist! Skynda, skynda, skynda. För att spara tid så bestämde jag mig för att rida med benskydden som redan satt på och lämna bootsen kvar på frambenen. Undrar om jag hinner gå på toa innan? Nej, det gör jag nog inte… hoppas att jag inte kissar på mig.
Som vanligt började Yvonne med att fråga hur allt stod till med oss så svarade jag som en svensk svarar: ”Jo tack, allt är bara bra”. 🙂 … bortsett från att jag har svårt att sitta i sadeln på grund av mina jäkla ljumskar och att blåsan håller på att spricka så är allt bra… 😉
Jag berättade för Yvonne att jag de senaste ridpassen har försökt att se om en väldigt lätt kontakt med Mackans mun kan förändra hans gapande och jox med tungan, och då svarade hon att det lät som en bra idé. Den här träningen skulle vi använda tiden till att analysera var jag befinner mig nu beträffande centrerad ridning. Det var en bra idé!
Jag skrittade och travade under tiden som Yvonne granskade min sits och min kropp och efter en liten stund kom utlåtandet: ”Vi behöver arbeta mer med att komma tillrätta med rotationen.” Sagt och gjort – det var bara att ta itu med kroppen – igen. 😉
Uppenbarligen hade jag missuppfattat en tidigare instruktion och tänkt på tjuren Ferdinands mammas gungande rumpa även i skritten och därför gungat med i höftlederna som bara tusan, men det är i traven jag ska tänka på Ferdinands mamma! I dag trillade poletten ner (tror jag i alla fall): Jag ska använda bålstabiliteten för att hålla mitt bäcken mer still (och kanske cykla baklänges i alla fall?) – vara still men ändå följsam. I och med att Mackan är högerroterad så sjunker mitt sittben ner på högersidan och just därför ska jag försöka att inte förstärka den rotationen genom att lägga ytterligare tyngd där. Istället ska jag tänka att höger sittben ska ”hänga lite i luften” samtidigt som jag ska räta upp mitt överliv så att jag inte viker mig i vänstersidan. Utöver sittbenen så ska jag även tänka på att dra tillbaka höger skuldra något för att inte följa med i rotationen.Puh! För övrigt ska jag använda skuldrorna på samma sätt som jag fick lära mig när Yvonne var på Ligården och hade träningar. Mitt i alla instruktioner så kom jag på mig själv att vara så koncentrerad på allt jag skulle hålla reda på att jag nästan glömde av att andas. Hahaha! Andas! Det som är så viktigt! 😉 Men Yvonne sa att det kan jag göra en annan gång… 😀
Yvonne sa även att jag kan gärna hänga en halsring på Mackan och hålla i den för att verkligen se till att vänsterhanden inte arbetar bakåt eller hittar på något annat märkligt. 😉
Vi pratade även lite om att jag upplever att jag inte känner vissa saker som t ex Mackans bakben ibland, men Yvonne tror att jag visst känner eftersom jag kan korrigera utan att hon har sagt något. Det är ju positivt! När jag tänker efter så tror jag nog att jag kan känna och analysera mycket, men det är i vissa situationer som jag kanske inte kan känna exakt vad som händer i/med Mackans kropp. 🙂
Summering:
- Mer still med sätet (utan att bli låst).
- ”Häng” höger sittben i luften. (Kan öva genom att sitta med höger sittben utanför en stolskant.)
- Dra tillbaka höger skuldra.
- Fixa en halsring att hålla i då och då.
Behöver jag nämna att lättnaden var stor när jag kröp in i buskarna bakom transporten och lättade på trycket? 😉
Som grädde på moset den här dagen så åkte jag iväg för att titta på när min andra tränare, Yvonne F A, tränade för Per Waaler. Så himla intressant! Jag har läst om Per och hans tankar om hästar och planeten Zog och jag var även på en föreläsning på Chalmers för ca 1,5 år sedan för att bl a lyssna på Per, så mitt intresse för Pers inställning till hästar och ridning har funnits en tid. Det bästa är att Yvonne tränar för Per och att hon kan implementera en del av hans tankar även till mina träningar! ❤ 🙂
En riktig toppendag helt i hästens tecken! ❤
Den här skylten hade vi på gården. Vet inte riktigt vilka maken syftade på när han tänkte på ”kärringar”… 😉
dressyrbitchen 