Jobbveckan har som vanligt gått i turbofart och så även den här helgen, men det sägs ju att tiden går fort när man har roligt och det kan jag skriva under på. På jobbet håller jag som bäst på att lära känna min nya mentorsgrupp – ett gäng 7:or där vissa har hunnit bli tonåringar under sommaren och andra inte. Alltid lika kul att lära känna en ny grupp!
I går åkte jag hemifrån hyfsat tidigt för att äntligen rida ut med Britt och Brandon, något som vi har pratat om länge men som av olika anledningar inte har blivit av. Jag lastade Mackan och körde ner till Åsa för att rida i skogen hemma hos Britt. Det måste vara supermysigt att bo som Britt gör! Tänk att bara kunna sitta upp på sin häst och rida rakt ut i skogen när man vill! Dessutom finns det flera olika rundor som man kan växla mellan beroende på hur länge man vill rida och vad man vill göra. Funderar på om jag ska köpa mig ett hus med ett litet stall mitt i skogen… Fast då vill jag nog gärna ha ett ridhus i närheten. 😉
Efter ridturen i skogen och en fika hos Britt så var det dags för mig att köra vidare så att jag kunde hinna hem och fixa mig inför kvällens teorilektion och middag med laget. 🙂 Teorilektionen var bra (bortsett från ett stolpskott som var med) och det var synd att vi inte hann med allt som vi skulle gå igenom före det att det var dags att åka till restaurangen i Åsa för att äta middag tillsammans. Förhoppningsvis kommer det fler tillfällen att nörda i den teoretiska delen tillsammans eftersom det är allt för sällan som man verkligen diskuterar det som bl a står i Ridsportförbundets ridhandböcker. Mest trist var att vi inte hann prata om det etiska perspektivet i ridningen, men vi hann i alla fall med att prata lite om vad som verkar premieras på dressyrtävlingar istället för den goda ridningen som vi vill ska premieras. 😉
I dag var det dags för träning för lagets deltagare och jag hade tur i och med att det var Yvonne FA som skulle ha dagens träningar. 🙂 Som vanligt utgick jag från att jag hade gott om tid när jag åkte hemifrån men av någon anledning så fick jag ont om tid i slutändan. 😉 Fattar inte att det ska vara så svårt…
På dagens träning var det fokus på
- svikten ner i benen under lättridning
- inner skänkel och ytter skuldra i vänstervarvet (f f a i galoppen)
Jag ska tänka svikt neråt när jag reser mig under lättridning. Jag trycker oftast upp mig med fotbladet och då tappar jag svikten från anklarna, i knäna och vidare till höftlederna. För att lyckas med detta så kom jag på att det är viktigt att jag lyfter blicken och bröstkorgen samtidigt som jag tänker rakt uppåt med överkroppen samtidigt som jag tänker tryck neråt med benen. Lätt som en plätt! Eller hur…? 😉
I vänstergaloppen behöver jag föra fram höger skuldra aningens för att släppa fram Mackan så att han kan forma sig efter volten och jag ska sitta rakt över hästen. Nu till min fundering: spriralsits eller inte? Vad är rätt? Ja, inte vet jag… För den som vill läsa lite mer så kan man göra det här.
Om jag bara kan använda min kropp rätt, alltså så som jag borde, då hade det varit så mycket enklare. Hur det än är så är det jäkligt svårt att lära sig rida på riktigt. 😉
dressyrbitchen 