Tömkörning med precision

Vad ska jag hitta på i dag då? Det blåser som tusan och det skallrar säkert i manegens väggar och då kommer Mackan att bli spänd eftersom jag tror att han ska vara det… Det får bli tömkörning i dag igen – fast i skritt, med precision, på en bana.

Jag släpade fram några bommar, ställde ut fyra konor och två sockerbitar enligt ett mönster som jag kom på i stunden. Det blev riktigt bra om jag får säga det själv. 😉

Tanken med bommarna var att jag skulle kunna gå över dem, ha dem som korridorer och vända mellan dem och rygga mellan dem. På medellinjen stod det sedan ett par konor som jag skulle gå igenom för att därefter gå rakt fram ett par meter, svänga ut på en liten volt runt en sockerbit. Först i ena varvet och därefter direkt upp på medellinjen någon meter för att sedan göra en volt i andra varvet. Ibland gjorde jag halt mellan konorna och ibland gjorde jag halt precis före det att jag gick in på volten. Efter volterna var det rakt upp på medellinjen för att gå igenom nästa par med konor.

Det blev att jag kombinerade ihop olika vägar på olika sätt allt eftersom i och med att det blev lite trist att göra samma sak om och om igen. 😉 Mackan var (oftast) med på noterna och när det inte blev som jag hade tänkt mig så berodde det snarare på att jag inte hade jämn kontakt i båda tömmarna, för när jag hade det så blev det verkligen precisionskörning. 🙂 Det funkar dessutom riktigt bra att tömköra honom på det bettlösa tränset!

I och med att det endast var skritt i dag så passade jag på att träna på att ha pisken i min högerhand, vilket också fungerade bra. Frågan är om det fungerar lika bra när det är trav och galopp som gäller? Nu börjar jag dessutom få lite kläm på hur jag ska hålla tömmarna – det är bara ibland som det blir lite trassel.  😉

Som sagt: övning ger färdighet! 🙂

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt - och som är etiskt försvarbart. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa. Visa alla inlägg av dressyrbitchen