I januari var jag hos veterinären med Mackan eftersom han inte åt så bra och då togs det även blodprover för att checka av hans allmänstatus. Blodprovet visade då att han hade förhöjda värden av ACTH i blodet, vilket indikerade att han eventuellt kunde ha PPID. Veterinären rådde mig att ta ett nytt prov till hösten och nu i slutet av september var det äntligen dags för ett nytt blodprov.
Jag har av vänner och bekanta fått reda på att omständigheterna runt provtagningen kan spela roll gällande vilka värden av ACTH som finns i blodet. Smärta och stress påverkar värdena och kan ge ett felaktigt provresultat (för höga värden). I och med att Mackan säkerligen var smärtpåverkad av både tandfraktur och foderinpackning när vi var på kliniken i januari så valde jag att ta ut en veterinär till stallet för provtagning den här gången. Allt för att få så korrekta värden som möjligt. 🙂
Glädjande nog visade proverna att Mackan ligger en bit under gränsvärdet och jag behöver inte längre tro att han har PPID. Så skönt! 🙂 Under åtta månader har jag gått och tänkt/trott att han har PPID och samtidigt hoppats att han inte har det och nu kan jag släppa den tanken. Dock har jag många andra tankar kring min hästs välbefinnande men det får bli i nya inlägg. 😉
Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad.
Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver.
Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa.
Visa alla inlägg av dressyrbitchen
dressyrbitchen 