Etikett: Hästliv/Blandat

Vaknade och var ganska öm i kroppen efter en natt på golvet. Visserligen sov jag på en madrass, men den var allt annat än bekväm. Vände mig säkert 100 gånger under nattens lopp och var inte direkt utvilad när jag vaknade. Eftersom Martina inte har kvar Madam längre så kunde vi ha sovmorgon, vilket i och för sig var rätt skönt. Fast om jag fått välja så hade jag nog önskat att Madam var kvar hos Martina istället..

Martina ville gärna visa mig Qosmos, som är hennes sköthäst på Bollerup. Hon har berättat mycket om honom och hon skulle gärna vilja ha honom som sin egen. På håll såg han ut som en liten ponny, men på närmare håll så visade han sig vara riktigt stor och maffig.Martina tömkörde honom i ett av ridhusen och jag gillade verkligen det jag såg. Jag förstår att hon vill ha honom. Han är snygg, rör sig bra och har bra stam (Quite Easy – Stanford), dessutom är han som en nallebjörn att ha att göra med – förutom till och från hagen då han är lite av ett monster, enligt många. 

När Martina var klar med Qosmos så tog vi svängen om Trocadero, som är årets lotterihäst i Scandinavium horse show. Han stod inne, så vi klappade lite på honom och jag passade på att ta ett par bilder med mobilen. Inte jättebra, men ändå.. 

Jag kommer att köpa ett antal lotter, men inte för att vinna Trocadero. Men håll tummarna ändå! Den som vinner får säkerligen en jättetrevlig häst!

Efter stallfix och dusch så åkte vi till Ystad för att se på I taket lyser stjärnorna och äta en bit mat. Filmen var jättebra men väldigt sorglig på slutet, och mamma som jag är så rann tårarna på mig. Varför måste det vara sorgligt i slutet? Då ser ju alla att man har suttit och gråtit.. Det vore bättre om det var mitt i filmen, för då kan man ju se normal ut när ljuset tänds. Hur som helst – jag känner inte de som var där, så det spelar egentligen ingen roll. Kvällen avslutades med pizza och ett glas vin. Det är väldigt bekvämt nu när dottern har körkort och kan köra hem från restaurangen..

Lev väl!

Jag hade verkligen sett fram emot kvällens träning, men när snön började dala och vägarna blev glashala, då ställde jag in träningen. Mackan är ung och det finns gott om tid för träning i framtiden. Nästa vecka är Marie visserligen borta, men om jag vill så kan jag ändå åka ner till anläggningen och få sitsträning på lånad häst. Får se om jag åker eller ej. Men, efter det, så blir det förhoppningsvis träning varje vecka.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

Veckorna går jättefort, men jag tror banne mig att helgerna går ännu fortare. Alldeles nyss var det ju fredag kväll och jag satt och njöt i soffan och hade hela helgen framför mig. Nu sitter jag här och undrar vart helgen tog vägen.. OK, jag har väl gjort ett och annat, men jag önskar ändå att tiden inte gick så fort.

I dag har jag t ex varit med Amanda på ytterligare en gymkhanaträning. Tyvärr var det dålig uppslutning så det var bara tre ryttare där. Både Rebecca och Jossan backade – tråkigt nog. För hur det än är så gäller det att ställa upp när det är någon som ordnar med träning eller annat kul, för annars är det ju ingen som har lust att ordna med något över huvud taget. Kajsa-ponnyn var lika pigg som förra söndagen och Amanda är störtförtjust i ponnyn. Nästa söndag kan Amanda inte låna Kajsa eftersom ponnyn skulle iväg och tävla. Förhoppningsvis kan hon låna Jossans ponny istället. Som medföljande förälder så är det en social del också, det här med att åka på träning. I dag hade jag med mig kaffe och mörk choklad och det var en annan förälder som hade kakor och muffins. Ståndaktig som jag är så skippade jag kakor och muffins. Känner mig rätt nöjd med det, faktiskt.

När jag gjorde i ordning Mackan inför dagens ridpass så upptäckte jag att han hade ett hyfsat stort, men ytligt, sår på hasen. Om jag har otur så sitter det en tagg från havtorn där, för det såg ut som en svart prick mitt i såret. Jag tvättade med Jodopax och spayade med Bluespray. Hoppas att det inte blir infekterat och svullet. 

När jag red så gick Mackan som vanligt, dvs ingen hälta på grund av skadan. Jag red i en nyharvad paddock – tack min underbara man – och jag var helt ensam med min häst. Inga andra ryttare att ta hänsyn till. Det är lyx. Nu kunde jag fokusera mig på att träna på det som jag har gått igenom på träningarna hos Marie;  vändningar, öka och minska tempo, böjning i både höger och vänster varv samt på grunda bågar. Med tanke på att det var mörkt och dimmigt ute så gick det riktigt bra. Det var bara vid några tillfällen som han tappade fokus på grund av att han trodde att han såg spöken. Jag ser fram emot onsdagens träning. Håkan skall visserligen till Stockholm onsdag-torsdag, men jag har ingen lust att skippa träningen ytterligare en vecka på grund av hans arbete. Just därför har jag tänkt att kalla på förstärkning så att jag verkligen får Mackan på trailern. Förra gången räckte ju inte Amandas och min muskelkraft till.. Kanske bör jag börja träna styrketräning också?

Apropå träning, så har jag lite dåligt samvete för att jag inte har hunnit ut och jogga. Förra veckan var det hysteriskt mycket att göra  jobbmässigt, dessutom var det kolsvart när jag kom hem. Jag får hoppas på en lugnare vecka med några inlagda joggingpass. Snart är det vår och då blir allt lite lättare..

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

I morse försov jag mig en timma.. stackars hästarna som fick vänta på frukost. Det var något vajsing med min väckarklocka, för den ringde inte som den skulle. Det verkar som om min gamla trotjänare håller på att vackla i sina uppdrag. I morse pep den ynkligt – som om jag skulle vakna av det?? Eftersom jag inte hade vaknat av den så ställde jag om den för att höra om den ringde över huvud taget, och det gjorde den, men ack så ynkligt.

När jag var och tränade i onsdags så fick vi reda på att det skulle vara gymkhanaträning 18/1 på klubben, men att ingen hade anmält sig. För att träningen skulle bli av så raggade Amanda med kort varsel upp några kompisar. Eftersom Amanda numera inte har någon egen ponny så frågade jag Helen om hon hade någon att låna ut, och det hade hon. Följden blev att Helens son Felix och en annat tjej hängde på. Så, med två ridskoletjejer anmälda också, så blev det gymkhanaträning på Frillesås rid- och körklubb i dag. Det var inte vilken tränare som helst, utan Younes Ahlbom (5-faldig VM-medaljör med över 10 års erfarenhet som landslagsryttare och också tränare till ett flertal landslagsryttare). 

Träningen var riktigt rolig att titta på. Den största underhållningen var nog när ungdomarna skulle hoppa upp på sina ponnys utan att använda stigbygeln.. Kul värre! (Jag är glad att det inte var jag som skulle upp på hästryggen.) Eftersom det endast var en tjej som klarade det, så fick övriga hoppa upp på vanligt sätt. Därefter var det träning med stafettpinne och slalom, bollar, burkar, pinnar och annat. Amandas ponny var riktigt laddad, vilket hon tycker är kul. Samtliga ungdomar kämpade bra och nästan alla är intresserade av fler träningar. Younes sa att han gärna har fler träningar, och då skall han ta med sig en av sina ryttare som kan visa hur de olika övningarna skall göras. (Younes hade ingen ponny i dag.) 

Förutom gymkhanaträning i dag så har jag beställt en biljett till Scandinavium Horse Show. Fredagen den 20:e så sitter jag på läktaren från klockan 18.00 och ett antal timmar framöver, och eftersom barnbidraget har kommit (!) så lär jag nog shoppa något också – inte för att jag behöver något, men mest för att det är kul. 

Jag har också pratat med vår nya hyresgäst i stallet. Det är Madeleine och hennes D-ponny som flyttar in hos oss om ett par veckor. Jag har insett att Amanda inte kommer att vilja ha någon ny häst den närmaste tiden, och Martina är ju kvar i skolan fram till sommaren, så då kan jag lika gärna hyra ut en box till. Frågan är bara vad jag gör om Martina vill ha med  Qosmos hem från Bollerup..? Qosmos är hennes nya ögonsten näst efter Madam. Jag sa till henne att jag kan köpa lotter på Scandinavium och vinna lotterihästen, och byta den mot Qosmos.. Båda kommer ju från Bollerup, så det kan väl inte spela någon roll..eller? Frågan är bara hur många lotter jag behöver köpa? 

Annat roligt som har hänt i dag är: Håkan har städat hela huset och tvättat några maskiner. Han köpte med sig pizza hem på kvällen och han vann en ny Bingolott. 

Frågan är bara vad jag har gjort för nytta?? Jag får ta igen det en annan dag..

Lev väl!

Den här helgen har varit en riktig slappishelg för min del. Lördagen gick till absolut ingenting, både Håkan och jag slappade och sov middag. Skönt. Vi var bortbjudna till Jossans föräldrar på kvällen, och till min fasa så fanns det inget vatten när vi skulle duscha. Eftersom jag hade joggat samt varit i stallet så var det absolut inget alternativ att gå på middag utan att ha passerat duschen. Som tur var så behövde vi inte vänta särskilt länge innan vattnet kom tillbaka, så vi blev bara lite sena. Det blev en jättetrevlig kväll med god mat, gott vin och trevligt sällskap. Framåt tretiden på natten så kom tärningarna fram – hur smart och kvick är man då?? Hur som helst så blev det sent – jag kom i säng vid femtiden på morgonkvisten, och jag såg inte alls fram emot att ställa klockan på 7 för att mata hästarna. Men vad gör man inte för sina kära djur? Jag kan låta meddela att jag kände mig rätt vimmelkantig när jag gick ner till stallet.. Jag var allt annat än pigg och fräsch.

Jag som hade planerat att jag skulle köra ner Mackan till kompisen Lotta och hennes häst, så att vi kunde rida ut tillsammans. Men det var inte tal om att köra bil eller rida på många timmar ännu, så det var bara att ringa återbud. Trist värre, men vi flyttade fram uteritten till nästa lördag.

För att överleva dagen så sov jag middag i tre timmar innan jag gick ner till stallet. En del av tiden i stallet ägnade jag åt att börja ställa tillbaka tunnor mm efter översvämningen tidigare i veckan. Jag hann också tvätta Mackans svans, och den var allt annat än fräsch. Han har varit lite kass i magen en tid, och svansen var därefter.. Första sköljvattnet hade samma färg som mörk blockchoklad, och skummet var bajsbrunt. Inte alls mysigt. Det vill ju till att han är fin nu när vi skall åka och träna varje vecka. 

I kväll blir det läggdags tidigt.

Lev väl!

Häst: Machiavelli EC

Som vanligt var det väldigt trögt att komma ur sängen i morse. Låg och drog mig ända in i det längsta innan jag var tvungen att gå ner till stallet för att morgonmata. De stackars hästarna måste ju få tid på sig att äta upp innan vi släpper ut dem vid 7.30. På med sedvanliga chockrosa ylleunderstället plus fleecemorgonrock och mina gamla stallskor. I morse hittade jag inga goa sockar i mörkret, så det var lite kallt om fötterna en stund. Det är en väldig tur att jag inte möter någon på vägen till stallet, för som jag ser ut så kan jag nog skrämma slag på vem som helst.

Dagen på jobbet flöt på utan större incidenter. Höll på att få hysteriskt anfall på 3:or och 4:or i slöjden bara – annars var det lugnt. Körde en genomgång av litteraturhistoria med 9:orna, vilka var måttligt intresserade av det jag hade att säga. Annat blir det nog i morgon när de skall få se Tristan och Isolde som ett inslag av medeltidens litteratur. 

Mellanmålet i dag bestod av två bitar rökt lax och en apelsin. Konstig kombination. Det viktigaste var att det var snabbt och enkelt. Till mellanmålet så läste jag senaste numret av Hippson – och gissa vad? Mackan och jag var på sidan 3! Lite ledsamt var det att de hade kapat Mackans öron på bilden, men de finns ju att skåda i mitt album om man vill se dem.. Jag fick faktiskt inte bara ett nummer utan jag fick tre nummer! Ett nummer hamnade i sadelkammaren så att de andra kan få titta på oss (..som om de aldrig hade sett oss förut..?). Ett nummer kanske jag skickar till Eva som är Mackans uppfödare och ett nummer blir kvar här hemma så att jag kan visa släkt och vänner när de kommer på besök. 

Jag hade faktiskt planerat att rida i dag, men Jossan och hennes mamma Kerstin kom till stallet när jag precis var klar med mockning och annat. Det blev så att Kerstin och jag hamnade i sadelkammaren och bläddrade i Hippson – och där blev vi kvar. Vi satt och babblade i över en timma, och sedan var det dags för mig att gå upp och fixa middag till mig och barnen. Eller.. middag är väl kanske att överdriva – vi åt våfflor med glass och sylt. Onyttigt men gott.

Det var mycket bra att läsa i Hippsontidningen. Bilden med BajaMajorna och "släng bajset här" var riktigt rolig. (Amanda visste inte riktigt vems bajs det var som skulle slängas 😀 Frågan är om min dotter har alla bestick i lådan? Popcorn i kastrullen? Tomtar på loftet? Självklart har hon det, men ibland kan man ju undra.. ) Vi bestämde att Jossan skulle sälja Picke och istället köpa sig den stora hästlampan som kostade 50 000 kr, för då skulle hon kunna sitta på hästen framför TVn och dessutom slippa mocka. Bra för henne.

I kväll skall jag nog lägga mig i tid och läsa Hippson eller en bok. (Men just nu såg jag vad klockan var och insåg snabbt att jag inte kommer i säng i tid. Men jag läser nog ändå..)

Lev väl! 

I morse när klockan ringde så var jag tröttare än någonsin. Tur att det är fredag igen. Veckan har gått oerhört snabbt, och nu är det dags för elevernas höstlov. Själv skall jag ju jobba vidare..

Slutade tidigt i dag och skyndande mig hem i min svarta, bränsleslukande Jeep av äldre modell. När jag nästan var hemma så passerade jag hästarna i hagen och fick då syn på Mackan som stod och drog i eltrådarna med tänderna. Dags att sätta på strömmen, kanske..?! Efter att ha parkerat bilen så ropade jag på Mackan för att få bort honom från trådarna så att jag kunde sätta i kontakten. Så förvånad han blev när han fick en stöt! Han hann inte ta i tråden med tänderna utan nuddade den med känselhåren på mulen först. Tur var väl det. Han ryckte till och ruskade på huvudet. Döm om min förvåning när han gör om samma sak ytterligare tre gånger! Är han dum på riktigt, eller..? Jag älskar verkligen min häst, men ibland kan man ju undra hur det är ställt. Förhoppningsvis är det ålderns nyfikenhet som ställer till det för honom.

Lev väl!

 

Häst: Machiavelli EC

Drömde faktiskt om flygplan i natt också. Frågan är om det är någon föraning eller så.. I natt störtade vi visserligen inte, men det var massa andra knasigheter i drömmen. Hoppas bara inte att det är något föraning om något.

I morse kändes det som om jag låg 50 cm ner i madrassen när klockan ringde. Oerhört trött. Masade mig upp och in i duschen för att senare stå och tokglo in i en fattig garderob. Det är som min man säger: "Hästarna har fler täcken än vad du har kläder", och så är det nog. Frågan är bara när jag skall få ork och tid till att shoppa lite kul kläder. ibland har jag funderat på att anmäla mig till någon slags Make over, frågan är bara var. Tänk att få en ny frisyr, nya kläder och faktiskt en helt ny stil. Det vore underbart.

Amanda hade sovmorgon i dag så hon fixade utsläppet av hästarna. För mig är det lyx att kunna äta frukost i någorlunda lugn och ro för att därefter åka direkt till jobbet.  Jobbet ja.. I dag var det ingen särskilt rolig dag. Under första arbetspasset så blev det slagsmål mellan några killar i 9:an. Prata, prata och prata för att reda ut vad det var som hände och kolla vem det var som kände sig utsatt. När det var någorlunda klart så var det dags för ett slöjdpass med 6:orna (jag är slöjdlärare också.. i både hårda och mjuka material). 6:orna är väldigt positiva och kul att arbeta med, så det var ett bra pass. Efter lunchen så hade jag ytterligare ett slöjdpass, men nu med 7:orna. Vanligtvis så är de positiva och framåt, men dagens pass var allt annat än OK. Många hade ingen som helst förmåga att vare sig tänka själva eller att fråga en kompis. Detta innebär då att ca 7 personer vill ha min hjälp samtidigt – hela tiden, vilket är en omöjlighet. För länge sedan så var det en klok människa som sa "att arbeta som slöjdlärare är likvärdigt med att arbeta i julruschen – fast varje dag, året om". Precis så är det. Men i dag var det snäppet värre. Jag kände mig som en halvdöd fågel i gamars sällskap. Inte alls roligt. Det värsta är att eleverna bara kräver massa hela tiden. Det är inte så att de kan tänka sig att göra något själva för att förbättra situationen. Nu är det ju inte så att alla elever är som gamar, men det räcker att 75 % är det för att förpesta dagen.

När jag kom hem så möttes jag av 5 moppar som stod parkerade precis utanför ytterdörren. Inne i vardagsrummet satt Amanda och hennes kompisar och tittade på TV. Inte alls vad jag behövde. Jag kan bara tillägga att vårt hus är relativt litet och på bottenvåningen finns bara vardagsrum/allrum samt ett kök, vilket innebar att jag inte hade någon stans att få lite avskildhet. Det var lika bra att dra på sig stallkläderna och gå ner till stallet. 

I stallet var det bara Rebecca. Glad och positiv som vanligt. Även om hennes ponny är halt så ser hon dagen positivt. Skönt. Dessutom hade hon med sig Dajmgodis som hon bjöd på. Mums. Genast kändes dagen bättre. Lite Dajm, mockning och Mackan så var dagen räddad. I dag fixade Håkan maten och till den ett glas vin. Det känns som det finns en ljusning..

Lev väl!

 

Drömde i morse att jag var på ett flygplan som störtade. Märkligt nog var jag helcool och inte det minsta rädd. Frågan är hur jag skulle reagerat om det hade varit på riktigt? Tursamt nog så ringde väckarklockan i samma stund som jag i drömmen vaknade upp bland massor av människor som låg utspridda på marken. I drömmen var det min pappa som ringde och undrade om jag levde. Han hade nämligen hört på radion att planet hade störtat och att det var flera personer som var allvarligt skadade. Själv kände jag mig helt oskadd.

När jag väl fattade att det var dags att gå upp ur sängen så upptäckte jag hur oerhört trött jag var. Ingen vila, ingen ro. På med morgonrocken, stallskorna och stalljackan. Som vanligt var det lika mysigt att komma ner till stallet för att ge hästarna mat. Känslan av att möta dem på morgonen är mödan värd.

När vi efter egen frukost skulle släppa ut hästarna så upptäckte Amanda att Rebeccas ponny Mapi var blockhalt på vänster fram och dessutom var lite svullen över kotan. Det  var bara att ställa in honom igen och låta övriga hästar gå ut. Märkligt att han blev halt över natten. När jag tog in honom i går kväll så var han helt OK. Först tänkte jag på hovböld, men då borde han ju inte vara varm och svullen på benet. På kvällen i dag så kunde han stödja bra på benet, men markerade kraftigt när Rebecca sprang några steg med honom. Vi får avvakta tills i morgon och se hur han är då.

Amanda harvade paddocken i dag och jag passade på att kratta in vallarna som blir utmed spåret. Det var slitsamt! 120 meter fuktig sand är inte roligt att kratta. Efter helgens mockning hos Helen så kände jag av musklerna i ryggen efter bara en långsida. Till våren blir det nog att lägga på lite mer grus, fixa till staketet och lägga något som förhindrar att gruset drar sig ut ur paddocken.

I dag fixade Axel middagen – pytt i panna. Enkelt men gott.

Lev väl!

PS. På önskemål av Veronika så kommer här ett par bilder på Ebba och Berit.

Underbara söndag! Amanda matade hästarna i morse så att jag kunde sova till strax före 9.00. Det är inte ofta som jag får sovmorgon minsann. När klockan ringde så drog jag på mig ridbyxor och myströjor och gick ner till stallet för att släppa ut hästarna. Det är så himla mysigt när de möter mig med sitt lågmälda gnäggande – förmodligen trodde de att jag skulle ge dem mer mat.. Nu är det bara några dagar kvar innan vi släpper dem i vinterhagarna. Eken har börjat släppa sina ekollon och det är vild jakt från min sida så att hästarna inte skall sätta i sig för många ekollon var. Folk som går förbi undrar säkert vad vi håller på med – både jag och hästarna letar febrilt efter ekollon, och jag har blivit lite av en mästare att plocka många på väldigt kort tid.

I morse blev det inga scones, men väl rostat bröd med marmelad på. Jag älskar smaskiga mackor med sylt! Det blev ingen riktig långfrukost i dag eftersom Amanda skulle ner till Frillesås och rida Felix häst i dag igen. 

Under tiden som Amanda gjorde iordning Contessa så släppte jag ut de andra hästarna som står i Helens stall. Himla tur att jag tog mina gamla stallskor eftersom hagarna till stor del var blöta och leriga. När Amanda red så mockade jag sju boxar och fixade vatten till hästarna i hagarna. Jag fattar inte hur Helen orkar varje dag året om: inget vatten i stallet, lång väg till vattnet i hagarna, punka på skottkärrorna och grepar som är trasiga. Orka! I dag talade jag om för henne att om hon skall åka på tävling någon mer gång så får hon banne mig fixa skottkärrorna och grepen. Inte för att hon hade bett mig mocka, men ändå.. Om man skall överraska någon så underättar det om man inte behöver ta ut sig fullständigt för att knô skiten i skottkärran ut på dynghögen.

När vi kom hem från Helens stall så var det bara att ta itu med sitt eget. Håkan och jag fixade stolparna i vinterhagen så att den är redo för att ta emot hästarna. Skönt när det är gjort. Mockning och annat gick relativt snabbt, men sedan ringde Helen och berättade om dagens tävlingsresultat. När jag pratar med Helen eller Mackans uppfödare Eva så brukar det bli lååååånga samtal. Fördelen när de ringer under tiden som jag är i stallet är att då passar jag på att rensa ogräs på stallplanen under tiden. Nu börjar det bli riktigt fint kring stallet..

När stallet var fixat så hade Amanda pannkakorna klara. Gott! Mer socker och sylt.. Kan det vara så att jag håller på att bli sockerberoende? Jag hoppas inte det. 

Med många pannkakor i magen så var det dags för en promenad med våra korvar Ebba och Berit. Håkan har ont i ena knät och fixar inte promenaderna, så dem får vi andra turas om med.  I dag var det min tur. Med allt som jag gjort tidigare under dagen så blev hundpromenaden det som gjorde mig riktigt trött i kroppen. Ebba och Berit är inga vanliga hundar inte, de är två bestämda Basset Hounds. Sådana promenerar inte jättesnabbt och var tionde meter så vill de stanna och lukta på vad det nu kan vara. Förmodligen andra hundars kiss.. Så stundom måste jag släpa på två Bassets för att över huvud taget komma framåt. Inte roligt alls. Den stora njutningen är när man kommer hem igen. Eller så är det när vi går utmed havet och känner doften av hav och tång. Det är underbart. Nu har Håkan fixat köttfärspaj, så nu skall jag gå och äta.

Lev väl!