Lite spänd..

I och med att Amanda har legat sjuk så har det passerat några dagar sedan Mackan hade ryttare på ryggen senast – det märktes. Sadeln i sig är inga som helst problem, inte heller att stigbyglarna hänger och dinglar på sidorna om honom. När Amanda satt upp så fick han bråttom för att komma undan, och han blev väldigt stark framåt då. I det läget vill man ju inte ta för mycket i munnen på honom, vilket gjorde att det blev väldigt rask promenad emellanåt. Lite av spändheten kan säkert skyllas på att det var väldigt blåsigt ute i paddocken och att inte trygga C-ponnyn var med som sällskap. Hur som helst så blev det några varv i paddocken och han gick lugnt och avslappnat emellanåt. Skall försöka rida honom på onsdag och fredag också så att vi kommer någon vart.

Häst: Machiavelli EC

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa. Visa alla inlägg av dressyrbitchen