Jag tror jag blir galen!

Åkte hem från jobbet för att luncha hästarna och äta lite själv. Bäst som jag sitter där och äter så hör jag en helikopter komma över hagarna. Den flyger på galet låg höjd och hästarna springer som tokiga i hagen. Utan att tänka mig för så sprang jag ut på gräsmattan och viftade och skrek åt den att sticka iväg. Som om de kunde höra mig.. Frågan är vad jag tänkte på? Förmodligen såg de mig inte heller eftersom det var elledningarna de hade ögonen på. Förra året var det likadant. Då hade jag mitt tidigare halvblod som sprang omkull och kanade ca 1,5 meter in i hagen intill – därefter hade hon sträckt sig. Till råga på allt så blev hon oerhört rädd för allt som kom flygande i luften efter det. I dag var det Katinkas tur. Hon gick visserligen inte omkull, men hon måste ha sträckt sig ordentligt för hon haltade rejält när Amanda började trava henne. Typiskt. Hon är till salu och vi har några som är intresserade av att prova henne så snart hon är igång och hoppad efter sin korta vintervila. Detta gör förmodligen att vi inte kan åka på hoppträningen på torsdag, vilket i sin tur kanske leder till att det dröjer med en ev försäljning också. Elbolaget säger att man som hästägare skall ha koll på när ledningarna helikopterbesiktigas genom att läsa Kunggörelser i tidningen samt lyssna på lokalradion – men vem gör det varje dag?

Häst: Katinka

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 50+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt - och som är etiskt försvarbart. De senaste två åren har jag tränat CR (centrerad ridning) och eftersom min CR-tränare även har gått kurser i VBR (vertikal balanserad ridning) så blir det en bra mix av dem. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Kontakta mig gärna om du har frågor! :)

En tanke på “Jag tror jag blir galen!”

  1. Usch vad irriterande! Skönt att hästarna inte skadade sig värre dock, det har ju skrivits hel del om hästar som fått avlivats efter liknande händelser 😦

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s