Stabil kille!

Det var några dagar sedan jag red Mackan, men han har haft ett konstigt sår på höger fram och dessutom har vädret varit uruselt.

Såret upptäckte jag en kväll när jag hade tagit in honom från hagen och kände över benen. Benen kändes helt OK, men jag fick blod på handen när jag kände på höger fram. Efter en närstudie så upptäckte jag ett litet runt sår, ca 5 mm i diameter. Inga trasig sårkanter utan ett jämnt och fint sår. Jättekonstigt eftersom det inte finns vare sig pinnar eller annat skräp i deras hage. Första tanken var grannens ungar som skjutit luftgevär, men när jag ringde dem och frågade om de hade skjutit så visade det sig att ingen hade gjort det. I vanliga fall hade man kanske inte riktigt litat på det grannen sa, men vi är arbetskamrater och de är jättegulliga. Har vi några andra grannar som skjuter? Inte vad jag vet. Om det hade varit så att det fanns något i benet på Mackan så hade jag tagit ner honom till ATG-kliniken och fixat till det, men nu var det bara att avvakta och se vad som hände med såret. Som tur är så har det läkt bra och det verkar inte som om det sitter något kvar i benet.

I dag var det alltså dags för en liten uteskritt igen. Martina gick med och höll i grimskaftet, Jossan red på Picke och Amanda promenerade med Ebba och Berit.  Mackan är en stadig kille som inte reagerar för minsta lilla – och det är jag glad för. Vi gick bort till hoppskogen och rundade några träd innan vi gick vidare hem. Inte mycket bilar, men väl grannens hästar som sprang lite i hagen när vi gick förbi. Då blev Mackan lite spänd men gjorde inget, vilket känns bra. Över lag så är han väldigt stabil. När C-ponnyn fjantar så går Mackan bara rakt fram och undrar vad som är problemet.

När vi hade kommit tillbaka från vår lilla uteritt så hade jag mockningen kvar och Mackan fick stå på gången en stund. Amanda var gullig och fixade maten till Mackan under tiden som jag mockande – men det är väl inte mer än vad man kan vänta sig: PAY-BACK-TIME Amanda! Nu är det Amanda som får serva mig när hon inte har någon egen ponny, så som jag har servat henne tidigare. Jag säger  bara det: PAY BACK, Amanda..

Under tiden som jag mockade roade Amanda sig med att också fota med vår nya kamera, en Nicon D80, och tog en ny bild som jag eventuellt tänkte lägga upp på min sida här på Hippson – men jag vet inte om jag skall byta. Vad tycker ni?

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Låg
Tid (i minuter): 45

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa. Visa alla inlägg av dressyrbitchen