I paddocken med Mackan

Hade som vanligt en stressig dag på jobbet med mängder av elever som behöver stöd och hjälp. Skolan är helt nystartad och vi har ännu inte landat, vare sig pedagogiskt eller schemamässigt. Målsättningen är att inte ha något schema, utan istället ha långa arbetspass där eleverna skall kunna välja själva vad de skall arbeta med. De får arbetsplaneringar som sträcker sig över 1-7 veckor, och får planera tiden själva. Det är inte helt lätt för en elev i år 9 som aldrig har tänkt ordet "ansvar" tidigare, och dem har vi fullt upp med att supporta nu. Fördelen är att vi i arbetslaget tror helt och fullt på det här arbetssättet, men det lär nog ta ett bra tag innan allt och alla har landat.

Jag hade planerat in ridning i paddocken med Mackan, men fick reda på att Amanda skulle till massören vid halv sex. Tala om stress! Jag slutade fyra, hem och snabbt dra i mig en macka och rusa ner till stallet för att mocka, ta in mackan och göra honom klar. Vanligtvis så vill jag ha gott om tid för att fixa Mackan, men nöden har ingen lag. Som tur var så var jag klar strax före utsatt tid och fick hjälp av Amanda att komma upp på hästen. I dagsläget så vill han nämligen inte stå still när jag skall sitta upp, utan vandrar runt, runt innan han slutligen stannar. Hörde av någon att det är bra att i det läget böja honom rejält och låta honom gå runt tills han stannar. 

Red ca en halvtimma i paddocken, men det var inte så lätt eftersom jag hade ytterligare en liten ryttare att ta hänsyn till. Theas kompis var här och skulle rida en liten stund och hon har inte någon större koll på hur man gör när man möter någon på t ex spåret eller egentligen inte alls.. Mackan är rätt OK att rida vägar mm på, han lyssnar bra och han stannar när jag ber honom om det, så det går rätt bra ändå. Mest skritt men också lite trav. En hel del serpentiner och halter blev det också. Thea hade ställt upp koner tidigare och dem använde vi som vändpunkter också.

Lev väl! 

 

Häst: Machiavelli EC
Intensitet: Mellan
Tid (i minuter): 30

Profilbild för Okänd

Författare: dressyrbitchen

Jag som skriver på bloggen är 60+ och min stora passion i livet är hästar. För några år sedan hade jag en dröm om att bli så duktig på dressyr att jag skulle tävla i "hatt och frack" men nu har jag insett att tävling inte alls är det som är viktigt för mig längre. Det som är viktigast är att min häst mår bra och att jag rider och tränar honom på ett så bra sätt som möjligt. De senaste åren har jag fokuserat på CR (centrerad ridning) och VBR (vertikal balanserad ridning), men tyvärr har jag ont i mina höftleder/ljumskar och kan numera rida max 2 gånger i veckan. För att aktivera min häst på ett bra sätt så mixar jag ridningen med tömkörning, Equibodybalance (både med och utan Equiband) samt en och annan promenad. Min häst är en så kallad "halshäst" och han fick ett antal behandlingar med kortison i halskotpelaren sommaren 2013. (Mer om det i bloggen.) Det var många som förberedde mig på att han förmodligen inte skulle kunna fungera som ridhäst, men jag fick god hjälp av veterinärer och ett behandlingsteam på Husaby Hästklinik och efter det har han fungerat ypperligt som ridhäst. Han har pålagringar i halskotpelaren och jag har följt rådet jag fick på Husaby: "Halshästar måste underhållas." Det har jag gjort, både med massage, laser, elektroterapi och kiropraktik (dock får kiropraktorn inte jobba med halsen). I och med att min häst har fungerat så bra åren efter pärsen med halskotpelaren så hoppas jag att han kommer fungera lika bra i många år framöver. Förutom problemen med halskotpelaren så har vi även överlevt en allvarlig fraktur i ett underarmsben och en foderstrupsförstoppning som inte var helt lätt för veterinären att lösa.

Lämna en kommentar